Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar.För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar.För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Matematik är ett ämne som väcker många känslor hos oss. Förhoppningsvis är dessa känslor av välbehag men för en del förknippas matematiken och matematikämnet med obehag och olust. Ofta är det så att dessa känslor, bra eller dåliga, väcks i skolan och kan komma att följa dig genom livet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad några klasslärare i år3 och år4 anser om olustkänslor och svårigheter i samband med matematikämnet samt vilken inverkan de anser att pedagogen, eleverna, materialet som används och samverkan med mottagande/överlämnande klasslärare har på matematikundervisningen. För att nå det ovannämnda syftet har jag intervjuat klasslärare i år3 och år4 för att få deras syn på dessa aspekter.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse för nybörjartränares upplevda orsaker till coaching efficacy. Frågeställningar var: (1) Vilka orsaker upplever nybörjartränare bidrog till deras coaching efficay som gjorde att de tog på sig tränaruppdraget?; (2) Vilka orsaker upplever nybörjartränare ökar respektive minskar deras coaching efficacy?; och (3) vilka attributionsmönster använder nybörjartränare sig av i förhållande till de orsaker de upplever ökar respektive minskar deras coaching efficacy. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fem nybörjartränare. En induktiv analys genomfördes.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur en grupp blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus på elevers språkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet på en skola.Teori Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där kommunikation människor emellan är grundläggande och ett verktyg för detta är språket. Teorier om språkutveckling är de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet på specialpedagogik brukas likaså.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkät, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö där spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers språkutveckling.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Förstår dagens gymnasielever innebörden av derivata och ser de kopplingen till sin vardag?Författarnas egna erfarenheter från egna studier och verksamhetsförlagda delar av lärarutbildningen samt internationell forskning, visar att gymnasieelever har svårt att se kopplingen mellan begreppet derivata och sin vardag. Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens elever har den relationella förståelse som styrdokumenten kräver, samt att undersöka vilka svårigheterna är och möjliga orsaker till detta. Undersökningen har varit av kvalitativ art. Enkäter har blivit utdelade och analyserade.

Syftet med denna studie var att undersöker hur behandlare reflekterar över sitt bemötande av individer som missbrukar cannabis som primär drog. Vidare undersöks hur behandlaren individanpassar behandlingen för ungdomarna samt vilka egenskaper som är bra för en behandlare att besitta. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Undersökningen gjordes av semistrukturerade intervjuer med hjälp av fyra behandlare inom missbruksvården som arbetar medungdomar som främst brukar cannabis. Studien utgickifrån Moira von Wrights relationella teori om det relationella perspektivet som är ihop vävt med Donald Schöns teori om den reflekterande praktikern.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om språkstörning som begrepp och dess påverkan på läs- och skrivutveckling samt om den lärmiljö elever med språkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där vi lär i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras också utifrån olika synsätt på specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och även till valt analysförfarande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera på handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhållningssätt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning är en semistrukturerad intervjumetod, utförd i två olika kommuner där målgruppen är nio lärare i förskolan samt nio lärare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter är att undervisa, utveckla, utreda samt rådgiva.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. Våra frågeställningar rör vilka som är involverade i mobbning och vad som karaktäriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie både traditionell mobbning och internetmobbning. I vårt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier på området har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktäriserar en mobbare, vad som kännetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text är det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vår diskussion.

Organisationsförändringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat på att framgångsrika förändringsarbeten måste innefatta en större del av företagens anställda. Den här undersökningen handlar om att genom en fallstudie på en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anställda inte deltar mer aktivt i organisationsförändringar.I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anställda. Intervjuerna sammanställs och analyseras utifrån tio påståenden vilka är baserade på tidigare forskning om strukturella, relationella och samhälleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförändringar.Undersökningens resultat visar på att sex av tio påståenden inte stämmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anställda uppfattar dessa påståenden. En möjlig förklaring till detta är att undersökningen till skillnad från tidigare kvantitativ forskning har visat på att påståendena är en förenkling av verkligheten och inte går att generalisera till den undersökta skolans organisation..

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilken eller vilka orsaker till det första korståget som olika nutida författare framställer som de mest centrala samt att fundera över varför de olika författarna skiljer sig åt. De ta görs genom en litteraturstudie där fyra nutida författare används. Dessa författare är Christopher Tyerman, Andrew Wheatcroft, Dick Harrison och Sören Wibeck. Varje författare presenteras separat och de orsaker som han lägger fram som de mest centrala beskriv. Resultatet av denna uppsats visar att de orsaker som olika författare tar upp som de mest centrala bakom det först korståget skiljer sig åt beroende på hur författaren inriktat sin bok.

När unga behandlas inom ramen för institutionell tvångsvård finns det några aspekter som är avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstämmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprättar en främjande relation till den unge. Det krävs en kombination av dessa aspekter för att på bästa sätt ge den unge förutsättningar att främja sin utveckling. Föreliggande studie syftar därmed till att undersöka hur personal på tre särskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser på metodtillämpning, relationella aspekter och samstämmighet. Studien bygger på en kvantitativ del som innefattar en enkätundersökning där behandlingspersonalen besvarar hur de ser på dessa aspekter, samt en kvalitativ del där institutionschefer, avdelningsföreståndare och annan personal delger sin syn på hur metodanvändning, samstämmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvändningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna.