Under vår utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda på vilka metoder och arbetssätt några pedagoger använder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsområden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssätt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som påverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning? För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan.

Studien handlar om stress i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i förskolan upplever stress i sitt arbete. Arbetet begränsades av följande frågeställningar:Hur påverkas lärare i förskolan av stress? Vad är det som gör att lärare i förskolan blirstressade? Vad gör lärarna för att försöka minska stressen i förskolan? Somundersökningsmetod användes kvalitativ intervju och intervjupersonerna var fyrastycken förskollärare i en mellanstor stad, de jobbade alla inom kommunala förskolor.Studien visade att påverkan av stress hos lärare i förskolan var väldigt individuellberoende på vilka tidigare erfarenheter man hade. Det framkom att förskollärarnapåverkades av stress genom trötthet, känslor av frustration och otillräcklighet.

I denna studie, som bedrivits på Landstinget Dalarna, har kommunikationssystemet Microsoft Lync studerats. Lync består av kommunikationsmodulerna chatt, video- och telefonkonferens samt dela dokument. Syftet med denna rapport är att förklara hur utbildning kan påverka människors acceptans för ett kommunikationssystem samt vilka orsaker som kan finnas för att det inte används. För att kunna besvara studiens syfte användes ett kvasiexperiment som genomfördes genom två intervjuomgångar och en utbildning mellan dessa intervjuomgångar. Utifrån intervjuomgångarna kunde slutsatser dras om hur utbildningen hade påverkat acceptansen för kommunikationssystemet Lync.

Syftet med detta arbete är att belysa pedagogers erfarenheter om arbetet med de elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av rädsla att våga tala. Det resoneras även mycket om vikten av att kunna tala för sig, vilket innebär ett problem för tysta elever. Den litteraturstudie som ligger till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Även som olika forskares uppfattningar om tystlåtenhetens känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehåller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa påverkar mindre städer. Studien utgår från teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att främst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar på frågor om hur det så kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frågan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till järnvägen, hur Hamars roll i olika regioner påverkas, samt om man kan dra några generella slutsatser om regionaliseringsprocessers påverkan på mindre städer. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner där staden ingår..

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld.

Denna studie utgår från en kvalitativ metod och belyser behandlares syn på svårigheter och möjligheter i bemötandet av flickor som har ett självskadebeteende. Vidare undersöks hur behandlaren uppfattar sin betydelse och sitt ansvar för att förändring ska ske genom behandlingsinterventionen samt vilken form av erfarenhet och kunskap som är av vikt för att förändring ska ske. Hermenautisk forskningstradition genomsyrar arbetet och undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer. Fyra respondenter har intervjuats som alla har erfarenhet av att arbeta med flickor som har ett själskadebeteende. Resultatet förklaras utifrån von Wrights punktuella och relationella perspektiv.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Bakgrund:I tonåren gör alkoholen sin debut bland tonåringar och för många innebär detta berusningar som kan leda till farliga komplikationer. Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker det fanns till att tonåringar brukade alkohol. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där den innehöll 22 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och SciVerse Scopus. De vetenskapliga artiklarna var begränsade från 1990 till 2011. En temaanalys användes där tonåringarnas orsaker till alkoholkonsumtion delades in i tre kategorier vilka är det sociala nätverkets betydelse, alkohol för att döva bekymmer och berusning ger positiva känslor.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun.Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik.Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter.

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform.

Med detta arbete har jag försökt skapa förståelse för vad dyslexi innebär. För att få ett brett perspektiv på arbetet har jag utgått dels ifrån olika forskningsteorier, dels ifrån intervjuer med speciallärare och dyslektiker. Jag har utgått från följande frågeställningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svårare att läsa och skriva än andra? Hur kan man hjälpa dyslektiska elever i skolan? Vilka läs- och skrivinlärningsmetoder kan man använda sig av? Vilka hjälpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi är en medfödd defekt i hjärnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlätta för dessa elever. De kan t ex få hjälp genom bandspelare, datorer och muntliga prov.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om Karl Marx och Wright Mills teorier om alienation går att koppla till en högstadiemusiklärares arbetssituation och hur denna koppling i så fall ser ut. Eftersom tankarna och teorierna om alienation berör mångt och mycket så har jag valt att behrönsa teorianvändningen till två perspektiv som jag kallar det ideala arbetet(från Karl Marx) och alienation som diskrepansteori(från Wright Mills). Dessa teorier har i sin tur omformats till hypoteser för att underlätta analysen. Metoden som jag har valt för denna undersökning är samtalsintervju och jag har intervjuat fem musiklärare verksamma på högstadiet. Ur undersökningens resultat och analys framgår det att det i stora drag finns fyra orsaker till en potentiell alienering: viljan att lära känna eleverna, betygssystemet och kursmålen, de skriftliga omdömena och arbetsbördan.

Uppsatsen handlar om varför man spelar online spel, och vilka orsaker det är som gör att man lägger ned så mycket tid på det. Jag har intervjuat nio stycken väldigt erfarna onlinespelare runt om i Sverige. Syftet var att ta reda på varför man spelar onlinespel?.