Uppsatsen är en litteraturstudie av befintligt material och befintlig statistik som har gjorts under de senaste 10 åren och som avser den sociala snedrekryteringen. Ändamålet med denna typ av undersökning är att se om, och i så fall vilken effekt den sociala snedrekryteringen har haft när det gäller antalet invandrare till högskoleutbildning. Med invandrare menas utrikesfödda som är folkbokförda i Sverige samt de som är födda här men som har båda föräldrarna födda utomlands. De socioekonomiska grupptillhörigheter betraktas som en allmän faktor dvs. för hela studentgruppen oavsett etnicitet, detta för att se om det har inträffat någon förändring under det senaste decenniet även i detta avseende.Av statistiska uppgifter och andra fakta framgår att det har skett en ökning av rekrytering av invandrarstudenter de senaste tio åren.

The aim of this study is to examine social workers? experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers? do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children.

This essay aimed to give a basis for the departement of social work in Lund in its task to recruit students from underrepresented parts of the population to the departement and to the university by presenting which social groups are underrepresentated. The research also aimed to give an explanation of how the backgrounds of the student´s have influenced them and lead them to undertake studies of social work. The main questions were: - What background do the students at the departement of social work have as seen from the variables; sex, age, national background, class, parents' educational level, society of childhood and direction of upper secondary school? - How can the background of the students at the departement of social work be explaned by the theories of Pierre Bourdieu? The research was performed with a quantative method based on a questionnaire. The data received by the questionnaire were compared with data of the general students population and of the population of Sweden at large.

De svårigheter invandrarungdomar från invandrartäta områden stöter på i den svenska skolan uppmärksammas ofta, vilket leder till att det politiska målet blir att försöka hitta lösningar på problemen.I denna uppsats ville vi uppmärksamma ungdomar med utländsk bakgrund som väljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nuläget negativ bild som finns av unga invandrare från segregerade områden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner från Rosengård. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktär eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vår analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjälp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas väg till högre utbildning.

This essay aims to examine how theories within childhood sociology have evolved. The main questions are: Who are the central scientists within the field, what are their objects of study and who are the intended recipients of their work? How can the origin of the theories be described? Which elements are central in the theories and have they changed over time? How can the theories be evaluated based on criteria of valid theories?The study was based on a qualitative literature review. Six scientists' publications were examined, ranging from the time of the theories establishment to present time. In the analysis hermeneutics and theories of scientific development were used to seek explanations.The main results show that the central elements in the theories describe childhood as a social phenomenon and a structural category.

Är volontärt psykoterapeutarbete en win-win situation eller en fattigdomsfälla? Finns detblinda fläckar i den goda intentionen eller är en volontärresurs enbart av godo? Syftet med undersökningen var att beskriva hur några psykoterapeuter ser på sin arbetsinsats och arbets-situation som volontärer och samtidigt väcka frågor kring det ideella arbetets drivkrafter, eventuell påverkan på psykoterapirelationen och arbetstillfredsställelsens betydelse.  Verksamheten som studerades finns inom Stadsmissionens regi i Stockholm på Terapicentretför unga, där merparten av psykoterapeuterna är volontärer. Den undersökningsmetod som användes var semi-strukturerad intervju och fem volontärer deltog i undersökningen. Den teoretiska anknytningen har huvudsakligen utgjorts av litteratur inom den psykodynamiska teoribildningen och då särskilt forskning inom psykoterapins område avseende terapeutisk effektivitet. Även forskning inriktad på relationell psykoterapi och forskning inom ideellt och volontärt arbete har bidragit till den teoretiska referensramen.

Syftet med detta arbete är att göra en omdefinition av begreppet sekt som utgår ifrån vad sekten fyller för funktion hos individen, samt att studera om denna nya definition erbjuder plats till storseansen. Studien bygger dels på en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter, två observationer som genomförda i vid olika tillfällen samt skrivna vittnesmål från sexton avhoppade sektmedlemmar. Denna studie är ett försök att belysa sektbegreppet utifrån vad sekten erbjuder individen, därför är sekten som organisation endast beskrivet kort och ingen större diskussion angående olika sektformer förekommer. Det nya sektbegreppet grundar sig dels i vittnesmål från avhoppade sektmedlemmar och dels i etablerade sociologiska begrepp som berör individer och det moderna samhället.Resultatet visar tydligt att begrepp som gemenskap, individuallitet, erkännanden och tillhörighet är av största vikt för individer som gått med i sekter och försvagad ontologisk trygghet verkar vara avgörande för hur individen reagerar när denna kommer i kontakt med en sekt.Arbetet visar även att det finns stora likheter i vad sekten erbjuder individen och vad storseansen erbjuder individen, men viktigt är att poängtera att det även finns stora skillnader och det är inte helt problemfritt att likställa dessa två fenomen..

The purpose of this study was to investigate how preschool pedagogues in Stockholm and in Tornedalen speak about and relate to creative activities. By qualitative interviews in two geographically distant areas, one minority culture and one majority culture, I have collected information from six pedagogues, three in each area. Values in, and the significance of culture in creative activities have been the main focus. From this study I conclude that all pedagogues agreed upon the creative activity having an extensive role in the preschool work. The role of the individual pedagogue within the creative activity is multiple and dependent on where, when and how the activity is carried out.

Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstår som abstrakt och svårfångat, på gränsen till ett skönlitterärt argumenterande. Vad innebär egentligen en simulering? Vad är simulacra? Och, framförallt, är simuleringsbegreppet värt att lägga värde i som ett teoretiskt begrepp? Det är min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sätta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsättningar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av en analysmodell hämtad från den kritiska realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.Tillvägagångssätt: Jag har valt att använda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrån en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet använder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsättningar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsstaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsstaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Syftet med denna studie är att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhällsansvar som organisationer idag väljer att implementera. CSR är uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie ämnar ifrågasätta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien är en kvalitativ textanalysstudie där avsikten har varit att synliggöra mekanismer som påverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger på en analys av tre offentliga organisationers hållbarhetsredovisningar.

Vår undersökning påbörjades med ett starkt intresse och en uppriktig undran vad det var som drev människor som arbetade inom riskfyllda yrken att fortsätta med sina yrken efter att de utsatts för en konkret risk, till exempel att som polis bli skjuten i tjänsten. Eftersom vi hade lite föreställningar om varför och eftersom det inte heller verkade finnas någon forskning på området valde vi att själva generera en Grundad Teori för att få en förklaring. Detta gjorde att vi kunde undersöka vårt forskningsområde förutsättningslöst. Som respondenter valdes personer inom riskyrken. Dessa intervjuades och svaren analyserades. Det svar vi kom fram till var att dessa personer känner engagemang, intresse och trivsel i sitt arbete.

This study deals with the concept of ?integration?. Starting from the concept of reality as socially and linguistically constructed, it is an attempt to see how lingual constructions and perceptions affect the official structures of society and vice versa. The main purpose is to compare the different meanings integration has in a sociological context and in a political one. Further, the purpose is to see how the relationship between the sociological and political concepts affects the integrational work in the Swedish County Administrative Boards, and which consequences these effects might have.

Problem/Bakgrund: Arbetet behandlar sociala strukturer och samvaro mellan medlemmar i studentföreningen Ateneum och undersöker hur de diskurser som ligger som grund för den politiska gemenskapen påverkar sättet att umgås och tala om sig själv.Syfte: Mitt syfte är att redogöra för hur gemenskapen medlemmarna emellan konstrueras och reproduceras utifrån deras politiska ideologi.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Jag använder mig av kvalitativ metod där fokus ligger på den individuella upplevelsen ur ett etnometodologiskt perspektiv. Jag ger en bakgrundsbeskrivning av föreningen och redogör för mitt metodologiska tillvägagångssätt samt eget intresse och förförståelse för fenomenet. Detta följs av ett avsnitt om mina teoretiska utgångspunkter och därefter analysen. Arbetet avslutas med en sammanfattning.Slutsatser/Resultat: Upplevelsen av gemenskapen i föreningen präglas av motsättningar mellan diskursen om öppenhet och tolerans för skilda åsikter och diskursen om en enad ideologisk front där medlemmarna gör anspråk på en "sann" tolkning av verkligheten. Den senare genererar motstånd mot gällande politiska doktriner och tar sig uttryck i olika motståndsstrategier, som i sin tur för medlemmarna närmare varandra.

Denna magisteruppsats i sociologi avser att beskriva och analysera genusforskningens utveckling från det politiska och det filosofiska till det vetenskapliga tänkandet. Anledningen till att denna uppsats kom att handla om genusforskningen var för att ämnet känns aktuellt både ur en privat - och samhällssynvinkel. Dessutom är ämnet genusforskningen något som blir mer och mer uppmärksammat och då genusforskningen i Sverige fyller 30 år känns det angeläget att uppmärksamma det i en uppsats och redogöra för hur viktigt det är att uppmärksamma ämnet och se på världen med genusglasögon. Den teoretiska delen avser att förklara de olika begreppen inom genusforskningen för att läsaren ska få en förförståelse. En analys kommer att genomföras hur genusforskningen har utvecklats från det politiska och filosofiska tänkandet till det vetenskapliga.