Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce..

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmässiga och organisatoriska förutsättningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt våld i en HBT-relation. Syftet är vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och föreställningar kring begreppen makt, normer och värderingar kopplat till det praktiska arbetet med våld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger på intervjuer med socialarbetare som arbetar med våld i nära relation. Maktperspektiv har använts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att både de egna och samhällets normer och värderingar har stor påverkan på bemötandet i det praktiska arbetet.

The purpose of this study is to examine whether there is any connection between working hours, desired working hours and the worker ?s health. The study also aims to investigate if there are any differences over time. Earlier studies have shown that individuals need a balance in their life between worked hours and free time. This balance seems to be important for employees if they want to lead and remain a healthy lifestyle.

The aim of this study was to investigate how the position of the preschool teacher could come across in interviews with six teachers about their assignment to document and evaluate the preschool activity. The research done so far in this area shows that it can be a complex and difficult part of the preschool teachers work. A dilemma often described is how the teachers can be able to analyze and document the children´s learning with the aim to evaluate and develop the preschool activity without judging and mapping the children. A special focus of the study was to see how the methods and dsicourses described by the teachers possibly could affect the teachers´s position in the area of documentation and evaluation. To analyze the empirical data Ernesto Laclau (1935-2014) & Chantal Mouffe´s discourse theory was used, a prespective witch also figured to be the theoretical foundation of the master thesis.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning på uppdrag av HR-funktionen på Parker Hannifin AB i Sverige. Då det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förväntningar på HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gällande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrån vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur länge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de är i kontakt med HR. Det undersöktes även ifall åsikter kring förbättringsområden har förändrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frågeformulär som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.

Ska Sveriges polismyndigheter fortsättningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, länspolismästare i Örebro län, har fått i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen på denna frågeställning är många och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lägga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill låta de nationella resurserna, bestående av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstädernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt uppfattningar om undervisning och lärande i relation till Internetanvändning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som går yrkesförberedande och som går studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkäter. Studiens resultat visade att fler elever i båda grupperna ansåg att Internetanvändning har en positiv inverkan på undervisning och lärande än de som ansåg att inverkan är obetydlig. Ingen elev ansåg att lärande påverkas negativt och en elev ansåg att undervisningen påverkas negativt av Internetanvändning.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Varje dag får människor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros är en sjukdom som drabbar människor som är mitt i livet. De flesta människor med en kronisk sjukdom kommer även att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i människans liv och är även viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan även medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga livet.

Ett sätt för banker att behålla kunder i den allt hårdare konkurrensen på den svenska bankmarknaden är att skapa en starkare relation med sina kunder. Ett sätt att skapa en starkare relation är att erbjuda kunder värdefulla ickefinansiella tjänster. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ickefinansiella tjänster som små- och medelstora företag värdesätter vid en expansion till Baltikum. En fallstudie har gjorts av Swedbank för att undersöka hur en bank idag arbetar med ickefinansiella tjänster och relationsbyggande. Fyra små och medelstora svenska företag med verksamhet i Baltikum har intervjuats för att undersöka vilka tjänster de värdesätter.

Bemanningsbranschen är en växande bransch som ständigt är aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter är komplex på många sätt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var således att istället undersöka vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv påverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gäller information och arbetsuppgifter.

Denna studies syfte är att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand.

Anhörigvård benämns idag som en samhällsbärande funktion som i vissa fall ersätter samhällets insatser från hälso- och sjukvård. Att vara anhörigvårdare kan dock innebära konsekvenser för den egna hälsan och livskvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan vara av betydelse för anhörigvårdares livskvalitet vid vård och omsorg av äldre närstående i Sverige. En integrerad översikt användes som metod för att skapa en översikt av kunskapsläget som motsvarade syftet. Sjutton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansats analyserades och byggde upp resultatet.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.