Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmässiga och organisatoriska förutsättningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt våld i en HBT-relation. Syftet är vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och föreställningar kring begreppen makt, normer och värderingar kopplat till det praktiska arbetet med våld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger på intervjuer med socialarbetare som arbetar med våld i nära relation. Maktperspektiv har använts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att både de egna och samhällets normer och värderingar har stor påverkan på bemötandet i det praktiska arbetet.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrån klienten själv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden används i studien. Resultatet visar på att upplevelsen i rollen som personligt ombud är det viktigt att jobba för klienten, på dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemål. Att visa för klienten på vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället utan att ta makten ifrån klienterna är viktigt.

The purpose of this study is to examine whether there is any connection between working hours, desired working hours and the worker ?s health. The study also aims to investigate if there are any differences over time. Earlier studies have shown that individuals need a balance in their life between worked hours and free time. This balance seems to be important for employees if they want to lead and remain a healthy lifestyle.

The aim of this study was to investigate how the position of the preschool teacher could come across in interviews with six teachers about their assignment to document and evaluate the preschool activity. The research done so far in this area shows that it can be a complex and difficult part of the preschool teachers work. A dilemma often described is how the teachers can be able to analyze and document the children´s learning with the aim to evaluate and develop the preschool activity without judging and mapping the children. A special focus of the study was to see how the methods and dsicourses described by the teachers possibly could affect the teachers´s position in the area of documentation and evaluation. To analyze the empirical data Ernesto Laclau (1935-2014) & Chantal Mouffe´s discourse theory was used, a prespective witch also figured to be the theoretical foundation of the master thesis.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt uppfattningar om undervisning och lärande i relation till Internetanvändning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som går yrkesförberedande och som går studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkäter. Studiens resultat visade att fler elever i båda grupperna ansåg att Internetanvändning har en positiv inverkan på undervisning och lärande än de som ansåg att inverkan är obetydlig. Ingen elev ansåg att lärande påverkas negativt och en elev ansåg att undervisningen påverkas negativt av Internetanvändning.

Varje dag får människor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros är en sjukdom som drabbar människor som är mitt i livet. De flesta människor med en kronisk sjukdom kommer även att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i människans liv och är även viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan även medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga livet.

Ett sätt för banker att behålla kunder i den allt hårdare konkurrensen på den svenska bankmarknaden är att skapa en starkare relation med sina kunder. Ett sätt att skapa en starkare relation är att erbjuda kunder värdefulla ickefinansiella tjänster. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ickefinansiella tjänster som små- och medelstora företag värdesätter vid en expansion till Baltikum. En fallstudie har gjorts av Swedbank för att undersöka hur en bank idag arbetar med ickefinansiella tjänster och relationsbyggande. Fyra små och medelstora svenska företag med verksamhet i Baltikum har intervjuats för att undersöka vilka tjänster de värdesätter.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Bemanningsbranschen är en växande bransch som ständigt är aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter är komplex på många sätt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var således att istället undersöka vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv påverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gäller information och arbetsuppgifter.

Denna studies syfte är att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand.

Anhörigvård benämns idag som en samhällsbärande funktion som i vissa fall ersätter samhällets insatser från hälso- och sjukvård. Att vara anhörigvårdare kan dock innebära konsekvenser för den egna hälsan och livskvaliteten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan vara av betydelse för anhörigvårdares livskvalitet vid vård och omsorg av äldre närstående i Sverige. En integrerad översikt användes som metod för att skapa en översikt av kunskapsläget som motsvarade syftet. Sjutton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansats analyserades och byggde upp resultatet.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.