Eco Log AB i Söderhamn är en tillverkare av skogsmaskiner. De tillverkar både skotare och skördare. På deras skördare sitter fyra pendelarmar som ersätter hjulupphängningen på fordonet. Dessa motverkar att fordonet lutar vid körning i sluttningar. Varje pendelarm drivs av en hydraulkolv som justerar nivelleringen.Då inga beräkningar med avseende på utmattning och livslängd genomförts sedan en omkonstruktion av pendelarmarna är det nödvändigt att analysera och utvärdera pendelarmarna.

Detta examensarbete har utförts på Banverket Västra banregionen i Göteborg och avhandlar den vertikala hållfasthetsfördelningen med avseende på pelarsonderingar i kalkcementpelare. Sonderingsresultaten kommer från provpelare installerade i sex provlokaler inför utbyggnaden av Riksväg 45 och Norge-/Vänerbanan i Göta älvdalen norr om Göteborg. I varje provlokal har ca 50 pelare installerats, hälften med bindemedelsmängden 90 kg/m3 och resterande med 120 kg/m3 (50% kalk och 50% cement). Pelare har sonderats i omgångar och pelarnas ålder har vid sonderingstillfällena uppgått till mellan 3 och ca 870 dygn. Endast pelare med bindemedelsmängden 90 kg/m3 har analyserats i detta arbete.

Ovako Steel AB i Hofors producerar ca 450 000 ton låglegerat stål varje år i en skrotbaserad process. Vid tillverkningen bildas årligen stora tonnage biprodukter som i stor utsträckning deponeras. För att minska andelen deponerat material finns planer på att använda slaggen som vägmaterial. Målet med detta examensarbete har varit att utreda hur egenskaperna hos ljusbågsugnsslagg med avseende på vägbyggnadstillämpningar kan förväntas ändra sig om den nuvarande slaggbildaren kalk delvis byts ut mot dolomit. Tanken att byta slaggbildare till dolomit kommer av att slaggen då får bättre skumningsegenskaper vilket påverkar infodringsslitaget och elförbrukningen positivt.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

Alstom Power är ett företag beläget i Västerås som utför service på generatorer. Företagets önskan är att kunna höja effekten utan att genomföra några omdimensioneringar av generatorn. Större effekt leder till större påkänningar bland annat i statorlindningens isolermaterial. I detta arbete tittar man närmare på hur en högre effekt skulle påverka isoleringsmaterialet som också har till uppgift att leda bort värme. Isoleringsmaterialet är en komposit som är uppbyggd av epoximatris och E- glasfiber som sitter runt små kopparparter som är lackade med epoxilack.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Detta examensarbete har bedrivits på Scania i Södertälje hos gruppen för bärande chassi, RTCB. Uppgiften har varit att utvärdera möjligheterna att införa bladfjädrar i komposit på framaxel med 7.5-8 tons axeltryck. Redan under 80-talet bedrevs ett utvecklingsprojekt på Scania med kompositfjädrar. 1990 lades det projektet ned främst för att det inte fanns någon lämplig serieproducent till kompositfjädrar, men även till följd av vissa problem med slagkänslighet i materialet och att det under den här perioden bedrevs många utvecklingsprojekt på Scania. Sedan mitten på 90-talet finns det i USA en serieproducent av kompositfjädrar till tunga lastbilar på axeltryck av 6.5 ton, som bland annat levererar till några av de stora lastbilsmärkena på den Amerikanska marknaden.

Det övergripande syftet med examensarbetet var att genom laboratorie- och fältförsök undersöka hur tillförd packningsenergi eller använd packningsmetod påverkar erhållen styvhet för ett lager däckklipp. Genom laboratorieförsök med fallviktspackning studerades hur olika tillförda mängder packningsenergi inverkar på erhållen kompression, densitet, porositet och styvhet vid en efterföljande statisk belastning av däckklipp. Vid fältförsöken studerades hur vald packningsmetod, för att packa däckklipp, inverkar på erhållen kompression och styvhet för en konstruktion bestående av ett lager däckklipp som överlagras av ett packat lager bergkross. Jämförelser gjordes såväl i laboratorieförsök som i fältförsök med erhållna egenskaper hos ett löst ifyllt, dvs. ej packat, lager däckklipp.

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

CE-märkning av produkter blir allt vanligare i Europa. I stort sett alla produkter kan CE-märkas. En av dessa produkter är ballast, det vill säga berg- och grusmaterial. Det finns många olika användningsområden för ballast, men framförallt är det en viktig komponent i asfaltbeläggningar, betong och som väg- och järnvägsmaterial. Säkerhets- kraven på dessa typer av ballast är höga, vilket har medfört att ett antal nya europeiska kravstandarder har utvecklats.

I en rapport som 2004 överlämnades till regeringen fastslås att om 10 - 15 år eftersträvas att andelen nyproducerade lägenheter med trästomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bärande stomelement i trä kommer att öka de närmaste åren under förutsättning att målet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellånga spännvidder krävs ofta balkhöjder som överskrider de mått som normalt kan sågas fram i en enda massiv bit. Ofta väljs istället balkar av limträ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sågverket.

Examensarbetet har utförts med fokus på konstruktion av kraftapplikationsutrustning till provrigg för kalibrering av järnvägshjul. Arbetet har utförts på uppdrag av Interfleet Technology vilket är ett världsledande teknikkonsult bolag inom järnvägsindustrin. Tack vare sin unika teknologi kan ett godtyckligt järnvägshjul göras om till ett så kallat mäthjul. Mäthjulen används för att bland annat mäta spårkrafter och utvärdera spårfordons gångdynamiska egenskaper. Kalibrering och provning av utrustningen som mäthjulen utrustats med utförs i provriggen.