SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.

Den sociala påverkan som företag har på sin omgivning har blivit mer och mer uppmärksammad av samhället. Intressenterna är idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förväntningar på vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i själva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nämligen många olika aspekter vilket kan medföra svårigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fått en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det är viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förväntningar.

Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fått mer ansvar för natur- och kulturvård. Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Att Corporate Social Responsibility (CSR) blivit allt vanligare ses fra?mst bland större fo?retag da?r a?ven forskningen har sedan 1990-talet fokuserat pa? att förklara dessa företags incitament till att arbeta med fra?gan. Men CSR förekommer även bland SMEs, en grupp företag som representerar en stor del av va?rldens företag. Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar fo?r sin sociala och miljömässiga påverkan pa? omvärlden, inte minst då forskningen premierat större fo?retag men a?ven då medelstora företags karaktärsdrag kan ses som en kombination av såväl små som stora företags typegenskaper.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information.

Diabetes är en vanlig sjukdom i Sverige och ungefär 800 barn och ungdomar får diagnosen varje år. Det är en sjukdom som kräver mycket planering för regelbundna måltider, insulindoser, blodsocker kontroller och motion. Svåra och hastiga komplikationer kan uppstå om sjukdomen inte behandlas korrekt. Bakom varje ungdom finns en familj som också påverkas. Mycket oro kan finnas hos föräldrar som tar ansvar för sina barn med diabetes och när barnet blir ungdom kan det vara svårt för föräldrarna att lämna över ansvaret till ungdomen.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras.

Dokumentationsformen åtgärdsprogram får utstå en hel del kritik både från tidigare forskning och från media vad gäller innehåll och utformning. Åtgärdsprogram ska skrivas när det misstänks att en elev inte når aktuella kunskapskrav. Då blir det därför viktigt i ett ämne som matematik som har en relativt hög andel underkända elever att åtgärdsprogramsprocessen fungerar väl. Denna systematiska litteraturstudies syfte är att kartlägga/identifiera eventuella faktorer som kan öka måluppfyllelsen i åtgärdsprogramprocessen i ämnet matematik. Det resultat och slutsatser denna studie kommer fram till är att det är ett antal olika faktorer som måste samspela för att åtgärdsprogramsprocessen i matematik skall falla väl ut.

Denna studie behandlar miljöfarliga ämnen i byggprocessen. Syftet med studien är att ge läsaren en inblick i hur miljöfarliga ämnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder läsaren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt läst på olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar är tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

I dagens samhälle ställs det allt fler krav på att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) påverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gå med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som råder på marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förväntningar på företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhällsmedborgare. För företag i en bransch där verksamheten grundas på skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen är exempel på sådana och syftet med den här undersökningen är att analysera och jämföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR.

Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.