Det här är en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt är 12 kvalitativa intervjuer gjorda. Intervjufrågorna är utformade utifrån Karasek´s teori om krav, kontroll och socialt stöd samt Maslach´s teori om värdegrundens betydelse för hälsan. Detta är sammanvävt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en väldigt hög arbetsbelastning.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ?Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?? Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn på pedagogiskt ledarskap i grundskolan och få kunskap om hur rektorerna tillämpar detta i praktiken. Syftet var också att få kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebär att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest väsentliga statliga och kommunala kraven på rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrån tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgång inom skolområdet har några teoretiska utgångspunkter angående ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet är baserat på intervjuer.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ?sanningar?, samt dokumentation om eleven. Dessa ?sanningar? om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks.

Att vara fysiskt aktiv i grundskolan är obligatoriskt för många. Utgångspunkten i arbetet är det uppdrag som skrevs in i läroplanen 2003 som innebär att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad är rektorns ansvar och vilka förutsättningar har rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkäter till alla rektorer på F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie på ett fåtal personer skickade vi ut vår egenkonstruerade enkät.

AimThe aim with this study was to analyse how strategic decisions through schemas of play, in this case the Pick and Roll, effect the end result of a basketball game. Following questions were answered:? How often is the Pick and Roll used? The total sum per team and game?? What field goal percentage generates the Pick and Roll?? How often generates the Pick and Roll turnovers?? How often does the attacking team receive foul during Pick and Roll, and what is the team awarded from the foul situation?? How often is the Pick and Roll interrupted without any effect?MethodTo be able to answer the questions in our study we videoanalysed 2251 Pick and Roll-situations from the European Championships for Men in 2003 through video analysis. We used nine different categories to sort the 2251 Pick and Roll situations.ResultsThe Pick and Roll is executed 62,53 times per game, or viewed as 0,43 Pick and Roll / possession. Points / possession during the games was 1,04 while points / Pick and Roll was 0,60.

Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver Rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vårt konsumtionssamhälle med utgångspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. När vi studerar den eventuella relationen så undersöker vi om individens roll påverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förväntade konsumerandet..