Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsättningar rektorn skapar för att all personal ska vara delaktig i skolutvecklingen på den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och några medarbetares syn på en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstå det styrsystem de agerade i.Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar från år 2002 till och med år 2008. Studien föregicks också av en dokumentanalys av frågeformulär till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lärare ansåg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling.Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehåller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvärdering, vilka saknades i början.  Elevernas resultat i förhållande till nationella mål sattes också i centrum på ett tydligare sätt i slutet av den undersökta perioden.Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehåll inte användes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men även att det är upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet på skolan ska utföras.

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Syfte: Syftet med studien är att nå ökad kunskap om organisationen på 6/7-9skolor och om hur rektorer på 6/7-9skolor på ett strategiskt sätt använder organisationen för att förverkliga läroplanens skrivning om vad lärare ska göra vad det gäller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgår från en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebär att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten är inte objektivt beskrivbar utan beror på vilket perspektiv man ser genom. I den här studien har rektorernas perspektiv på organisationen analyserats. Jag har även utgått från att rektorerna handlar rationellt i förhållande till mål och värderingar utifrån sin kunskap, erfarenhet och skolans värdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lärande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har använts vid intervjuer av sex rektorer.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar.

Studiens syfte var att se hur elever förstår de begrepp som föknippas med elevinflytande. De vi valde att koncentrera oss på var inflytande, delaktighet och ansvar. Dessa finner vi stöd för i Lpo94. Vi valde en kvalitativ metod där vi genomförde enskilda intervjuer, samtal i smågrupper och i halvklass. Resultatet visade att eleverna förstod begreppen inflytande, delaktighet och ansvar men inte ordet inflytande utan ett sammanhang..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar.

Ansvar är ett begrepp som används flitigt inom samhället och synnerhet inom den svenska sko-lan. Trots att begreppet är välbekant för oss alla, görs olika definitioner. Syftet med studien var att söka förståelse för elevers syn gällande ansvar för sitt skolarbete. Vi ville också undersöka om det fanns några skillnader när det gällde synen på ansvar mellan elever med höga respektive låga meritvärden. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade inter-vjuer på en högstadieskola.

Den här uppsatsen handlar om skolans kris och katastrofberedskap. Undersökningen består i att ta reda på om skolan och lärare är redo att möta elever i en traumatisk kris och om skolan tagit till sig Skolverkets (2000) uppmaningar hur man kan förbereda sig inför en traumatisk kris. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolpersonal har undersökningen genomförts. Resultatet visar att lärarnas relationer till eleverna är viktiga i krishanteringsarbetet samt föräldrarnas och rektorns roll. Lärarna behöver stöd för att kunna vara tillhands för de elever som behöver stöd.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga.