Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att främja elevernas bildspråkliga medvetenhet, det vill säga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmåga att analysera och få förståelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger använder ofta bilden som ett sätt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förståelse för det ofta förekommande temaarbetet. Därför kommer undersökningen också att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pågående temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildämnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lärarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehåller även en redogörelse för vad bildspråklig medvetenhet är, vad bildanalys/bildtolkning innebär och därefter följer en kort historik om hur bildämnet utvecklats.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig på idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, påverkar hur det offentliga rummet används och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag också på hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens närhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men också om att definiera vilka kvaliteter som är önskvärt, samt vad dessa begrepp egentligen står för. Examensarbetet ger ingen heltäckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte är att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel på hur detta kan appliceras på en specifik plats.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

AbstractAtt verksamheten inom förskolan ska ha ett genus- och jämställdhetsperspektiv betonas i läroplanen, varför det låg nära till hands för oss att undersöka hur lärare upplever sitt arbete med genus- och jämställdhet i förskolan. Eftersom jämställdhet mellan könen grundläggs redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll för att jämställdhet ska kunna uppnås. Vi har i vår undersökning utgått från ett intervjumaterial som omfattar åtta förskolor och nio verksamma lärare. Deras svar har vi analyserat och ställt i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Vi har utifrån intervjuerna kunnat konstatera att lärare ute i verksamheten menar att de försöker behandla alla individer jämställt, oavsett könstillhörighet och flertalet säger att de utgår från ett individperspektiv.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsstaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsstaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön.

Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering.Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar.

Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

Bakgrund: Under 2008 genomfördes 29 hjärttransplantationer i Sverige. Idag finns det möjlighet att genomföra blodgruppsinkompatibla transplantationer. Livet efter en hjärttransplantation medför fysiska restriktioner och ett livslångt beroende av medicinering och återkommande läkarbesök. Syfte: Syftet är att belysa personers livsvärld det första året efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar.