Studien visar vad några lärarna och Rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en Rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt Rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har Rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Detta är en fallstudie där vi har tittat närmare på en specifik mångkulturell F - 6-skola, vad de har för handlingsplan för bemötandet av andraspråkselever och vad skolans lärare har för strategier för inkluderingen av dessa elever. Vi har genomfört intervjuer med totalt elva informanter, bland annat klasslärare, Rektor, modersmålslärare och språkstödslärare för att söka svar på våra frågeställningar. Skolan i fråga är mångkulturell och erbjuder andraspråkseleverna mycket stöd. Resultatet i vår studie visar på att modersmålsundervisningen är av stor vikt vid andraspråksinlärning, det arbetar skolan hårt för. De satsar mycket resurser och tid på språkstöd, modersmålsundervisning och föräldrakontakt.

Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, Rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap.

In 2005 we made a research in a Swedish community board about their view on the political and ideological intentions of ?a school for all?. The results from that study were the background to this research.The aim with this research was to find out how principles in the same community were thinking about ? a school for all? and if they were leading a development towards ?a school for all?. In that context they were given the opportunity to explain their definition and reasoning about ?inclusion? and ?integration?.

Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och Rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag. Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio Rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt Rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har Rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien är att synliggöra Rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter Rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem Rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare gör för att vara anställningsbara, hur de kompetensutvecklas på sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet är också att reda ut vilken effekt nätverkande har för yrkesrollen. Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte. Resultatets viktigaste delar visade att anställningsbarhet är ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte är fastställt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig Rektor men främst hos den enskilde vägledaren. Det framkom även att nätverkande är viktigt för studie- och yrkesvägledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet..

In 2005 we made a research in a Swedish community board about their view on the political and ideological intentions of ?a school for all?. The results from that study were the background to this research.The aim with this research was to find out how principles in the same community were thinking about ? a school for all? and if they were leading a development towards ?a school for all?. In that context they were given the opportunity to explain their definition and reasoning about ?inclusion? and ?integration?.

I det här arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket går att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anställning till Rektorstjänst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa på olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar från den empiriska undersökning som har gjorts i det här arbetet. I arbetet görs även en historisk återblick över hur behörighetskravet för Rektorer har förändrats och därmed även hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. Då Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnås genom utbildning och erfarenhet är detta en aspekt som har en central roll i det här arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat på att det även finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, därför är även detta något som har tagits hänsyn till och studerats närmare i den empiriska undersökningen.

Under förskoleåren behöver barn utveckla en förståelse för tal, lika väl som de måste erövra det talade språket. Barns möjligheter att lära matematik påverkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen är en fallstudie vars syfte är att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en så fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de två lärarna som arbetar med denna åldersgrupp samt intervjuat skolans Rektor. Vi har även tittat närmare på de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet där matematiken lyfts fram och fokuseras på redan i tidig ålder. Lärarna presenterar och introducerar matematik för barn på ett mycket medvetet och strukturerat sätt..

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till Rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan Rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som Rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och Rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del.