Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier Rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, på och kring komvux i Blåmåla, harangående sitt skolbibliotek. De tillfrågade har fått ge sina åsikter i fråga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestånd, datorisering, användning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegångar ombiblioteksverksamheten.Syftet är att visa på problematiken kring biblioteket i vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angående utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har använts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, på just denna komvuxenhet, tänker. De intervjuade ärbl a Rektor, studieRektor, bibliotekarier och elever.Resultaten tyder på att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad bibliotekarie, ses dock inte som en nödvändighet, aven om manefterlyser någon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga äröverens om att lokalen är för liten och att litteraturbeståndet borde vara betydligt större.Datorisering är erforderligt för verksamheten.

Detta arbete handlar om hur det som benämns individuella utvecklingsplanerna tolkas och används i förskolorna. De frågor vi sökt svar på är varifrån kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda på detta så har vi granskat åtta olika typer av utvecklingsplaner som används på förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en Rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrån ett postmodernt perspektiv där man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptäckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rådde under moderniteten då man utgick från utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lärande i dessa dokument.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur Rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur Rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och Rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar Rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och Rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två Rektorer och en biträdande Rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle.

Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en Rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur Rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem Rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att Rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

Studien handlar om stress i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i förskolan upplever stress i sitt arbete. Arbetet begränsades av följande frågeställningar:Hur påverkas lärare i förskolan av stress? Vad är det som gör att lärare i förskolan blirstressade? Vad gör lärarna för att försöka minska stressen i förskolan? Somundersökningsmetod användes kvalitativ intervju och intervjupersonerna var fyrastycken förskollärare i en mellanstor stad, de jobbade alla inom kommunala förskolor.Studien visade att påverkan av stress hos lärare i förskolan var väldigt individuellberoende på vilka tidigare erfarenheter man hade. Det framkom att förskollärarnapåverkades av stress genom trötthet, känslor av frustration och otillräcklighet.

Barn som genomgår kriser av olika slag är något som vi lärare garanterat kommer att möta under våra yrkesverksamma år. För att på bästa sätt kunna hjälpa dessa elever behövs kunskap om vad som händer när ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vår undersökning ville vi ta reda på hur väl rustade lärare och Rektorer anser sig vara ute på skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lärare och en Rektor från två olika skolor i södra Sverige för att få reda på vad de anser är deras roll när ett barn hamnar i en kris. Vi har även undersökt hur krisplanerna från dessa skolor är utformade.

Abstract Genom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal pedagoger på typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen säger också att skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken syn lärarna hade på sitt eget förhållningssätt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det är viktigt att lärare är medvetna om hur de arbetar och vilket förhållningssätt de har när de bemöter sina elever, för att inte förstärka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, till exempel Rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

The aim of this Bachelor´s thesis is to contribute to theunderstanding of the headmaster´s view of his role when it comes to developing the school library and in particular the work of integrating the library into the teaching. The basis is three questions: What views do the headmasters express regarding the libraries´ main functions? What views do the headmasters express regarding their own importance for the school libraries´ pedagogical role? How do the headmasters regard the interaction between teachers and librarians, as to how the interaction works? To get answers to these questions we conducted semi-structured interviews with headmasters of secondary schools. As a theoretical starting point, we used our own taxonomy for headmasters. The basis of our taxonomy are from the points by the ?Svenska biblioteksföreningen? and ?Kungliga biblioteket?, which together form a description of a school library integrated in the school curricula.

Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att Rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika Rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola.

Studien syftar till att få en insyn i hur två grundskolor i västra Sverige väljer att hantera ämnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklärare och en Rektor på vardera skola genomförts. Studien utgår från teorier som handlar om de kulturella förändringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lärarnas och Rektorernas syn på hur musikämnet kan legitimeras; hur de tycker att ämnets status är på skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för ämnet. Musikämnet legitimeras bland annat utifrån dess betydande roll för hela skolans sammanhållning och att ämnet kan ha en terapeutisk funktion och stärka elevernas självkänsla.