Sökresultat:
688 Uppsatser om Rekrytering av volontärer - Sida 9 av 46
Diskurser om breddad rekrytering : Analys av nÄgra offentliga texter
The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed.The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century?s discussions about social imbalance in recruitment to higher education.
Vem Àr lÀmplig som chef? : - en jÀmförande studie mellan privat och offentlig sektor
Kvinnor utgör hÀlften av Sveriges befolkning och speglar dÀrigenom en stor del av samhÀllet och borde dÀrför finnas med i arbetslivet och skapa en jÀmn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnÀmnas som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet Àr jÀmstÀllt. JÀmstÀlldhet innefattar frÄgor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriÀr företagshierarkin osv. Offentlig sektor Àr den del av samhÀllets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsÀkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.
Pilotbrist? Kommer den demografiska förÀndringen att pÄverka SAS personalidé?
En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..
Public service vs. kommersiela medier : En jÀmförelse av rekryteringsprocessen för radio- och TV- programledare inom underhÄllningsprogram.
Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att fÄ en bild över programledarens yrkesroll, utmÀrkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen bestÄr utav hur programledare vÀljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmÀrker en programledare för underhÄllningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhÄllning för rikstÀckande radio och TV gÄr till, och jÀmfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta sÄg vi som intressant, dÄ det Àr en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansÄg det vara tÀnkvÀrt att göra en jÀmförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen bestÄr utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.
Lika men ÀndÄ olika - Rekryterares upplevelser av kulturella skillnader vid multinationell rekrytering
Huvudsyftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svÄrigheter nÀr det gÀller att bedöma kandidater pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Vidare ville vi ta reda pÄ om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gÀllande vilka kompetenser som vÀrderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nÀmligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfÀllet.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan lÀnder och att kulturen pÄverkar vad som betraktas som normalt beteende pÄ en arbetsplats. Forskning visar ocksÄ pÄ skillnader i rekryteringspraxis i olika lÀnder.
SvÄrigheter rekryterare upplever i sitt arbete
SvÄrigheten inom rekrytering att hitta rÀtt person till rÀtt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begrÀnsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar pÄ de svÄrigheter som rekryterare sjÀlva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjÀlp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svÄrigheter med sina egna begrÀnsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begrÀnsningar bedömningsverktygen sÀtter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en sjÀlv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita pÄ sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svÄrigheter man upplever och hur man försöker lösa dem.
Violast i sjÀl och hjÀrta : En studie om didaktiska val i rekrytering och violaundervisning pÄ Kulturskolan.
Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.
Toppchefers kön ? medveten eller omedveten rekrytering. Gör rekryteringsföretag skillnad inom kommunal sektor?
Syftet med denna studie var att undersöka om rekryteringsföretag som hjÀlper kommuner attrekrytera toppchefer bidrar till eller motverkar jÀmnare fördelning av mÀn och kvinnor pÄ toppen.Studien bestod av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Samtliga kommunala toppchefsannonseroch anlitade rekryteringsföretag kartlades frÄn tvÄ stora dagstidningar, en branschtidning och enjobbsajt under januari och februari Ären 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Uppföljning gjordes pertelefon eller hemsidor för att faststÀlla könet pÄ personen som tillsattes pÄ tjÀnsten. KartlÀggningenkompletterades med elva intervjuer med personalchefer, rekryteringskonsulter och andra mederfarenhet av chefsrekrytering samt litteraturstudier. Till 187 kommunala toppchefstjÀnsterrekryterades 110 mÀn (58,9%) och 77 (41,1%) kvinnor.
Sociala medier - Framtidens rekryteringsstrategi? : En studie av Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser.
Denna studie syftar till att undersöka Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. DÄ omrÄdet Àr tÀmligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlÀgga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsomrÄden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier frÀmst anvÀnds i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser dÄ de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nÀtverk men att de Àven anvÀnds i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nÀtverkstillhörighet och ett nÀtverk med god spridning Àr nödvÀndigt för ett effektivt anvÀndande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av anvÀndare kan identifieras utifrÄn kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.
"Man tar den bÀsta sopan som vill stÄ pÄ plan" : En intervjustudie om rekrytering av handbollstrÀnare i Stockholm
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur trÀnare rekryteras pÄ klubbnivÄ inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgÄr ifrÄn följande tre frÄgestÀllningar:Hur rekryteras handbollstrÀnare i Stockholms handbollsklubbar?Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning?Har kvinnor och mÀn samma möjligheter som handbollstrÀnare?Fem sportchefer frÄn nÄgra av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring Àmnena: rekrytering av trÀnare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill fÄr bli trÀnare, men att bara vissa blir tillfrÄgade, vilket Àr en begrÀnsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att förÀldrar fÄr ?ta sitt ansvar? och ta hand om laget för att ingen annan trÀnare finns tillgÀnglig.
Stresstoleransens vara eller icke vara : Bedömning av stresstolerans i en urvalsprocess
Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.
VadÄ rekrytering? : En guide över rekryteringsprocessen
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge begrÀnsat arbetserfarna universitets- och högskolestudenter en större förstÄelse av rekryteringsprocessen.Metod: Forskningsstrategin för denna fallstudie Àr genomförd utifrÄn en induktiv ansats. Studien Àr genomförd pÄ ett hermeneutiskt sÀtt dÀr vi tolkat svaren frÄn elva kvalitativa intervjuer och information frÄn lÀmplig teori. Vid informationsinsamlandet fordrades en kvalitativ bearbetning av den insamlade empirin.Slutsatser: Slutsatsen för studien Àr att kompetens Àr ett komplext och nÄgot överanvÀnt begrepp. Den sociala kompetensen stÄr i slutÀndan oftast högre Àn den formella kompetensen. Vi har Àven funnit att intervjuer Àr av största vikt vid rekrytering, och dÀrmed social förmÄga.
Rekryteringsprocessen- ett hinder för jÀmstÀlldhet? : En fallstudie av ett företag dÀr kvinnor Àr underrepresenterade
Ur ett internationellt perspektiv anses Sverige vara ett jÀmstÀllt land. Trots detta finnsen utprÀglad könssegregering pÄ arbetsmarknaden som ett resultat av traditionellaförestÀllningar om vad som Àr kvinnliga och manliga yrken. TrÀindustrin harhistoriskt sett varit en mansdominerad bransch och det Àr fortfarande svÄrt för kvinnoratt fÄ anstÀllning inom den branschen. Vid rekrytering av personal finns möjligheterför företag att förÀndra den demografiska strukturen hos arbetsstyrkan.Med denna bakgrund Àmnade denna studie att undersöka rekryteringsprocessen ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ ett utvalt företag inom trÀindustrin. Företaget har delat insina anstÀllda under tvÄ yrkeskategorier, tjÀnstemÀn och kollektivpersonal.Underrepresentationen av kvinnor Àr mest mÀrkbar bland kollektivpersonal och dÀrförstuderades skillnader i hur rekryteringsprocessen ser ut mellan yrkeskategorierna.Studiens resultat visade att jÀmstÀlldhetsperspektivet inte beaktas i samtliga momentav rekryteringsprocessen.
Kommunernas rekryteringsprocess : HR i praktiken
Rekryteringsprocessens utformning och utövande Àr helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsÀtta att utvecklas samt nÄ uppsatta mÄl och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar pÄ ett professionellt och tillförlitligt sÀtt krÀver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig pÄ att rekrytera nya medarbetare. MÄnga organisationer som anstÀller personer i betydande positioner anvÀnder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering Àr en omfattande och kostnadskrÀvande process, men att göra rekryteringsprocessen rÀtt frÄn början kan bli förhÄllandevis billigare Àn en felrekrytering.
Social Kompetens ? VÀgen till anstÀllning?
VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur personalrekryterare ser pÄ begreppet Social Kompetens i samband med rekrytering, framförallt vid rekrytering av mÀnniskor som i sitt yrke arbetar för mÀnniskor, tillika serviceyrken. Innan vi pÄbörjade uppsatsen antog vi att den Sociala Kompetensen var viktig för att kunna fÄ anstÀllning. Vi har i studie 2, som Àr vÄr huvudsakliga studie, genomfört sju intervjuer med mÀnniskor som i sitt yrke rekryterar och genomför anstÀllningsintervjuer. DÄ det existerar liten forskning kring förekomsten av Social Kompetens i platsannonser valde vi Àven att göra en sÄdan undersökning, studie 1, som till viss del Àven lÄg till grund för urvalet av intervjupersoner till studie 2. I platsannonser efterfrÄgas Social Kompetens frÀmst för tjÀnster dÀr man arbetar för mÀnniskor, vÄrd/omsorg/lÀraryrken, men Àven inom serviceyrken.