Sökresultat:
688 Uppsatser om Rekrytering av volontärer - Sida 26 av 46
Könets betydelse vid chefsrekrytering ur arbetssökandes perspektiv
Vi har utrett vad det finns för sĂ€rskilda förestĂ€llningar om kön samt om de tvĂ„ könen har olika förutsĂ€ttningar att nĂ„ en chefsposition. Ăr kön ett kriterium? Vi genomförde en gruppintervju och fem enskilda intervjuer för att se om empiri och teori stĂ€mmer överens. Vi tyckte dessutom att frĂ„gan, om kön Ă€r ett kriterium, var bristfĂ€lligt besvarad och ville se om vi kunde finna ytterligare synvinklar pĂ„ frĂ„gan. För att analysera empirin delade vi upp intervjuerna efter fyra frĂ„gestĂ€llningar, Varför Ă€r det mest mĂ€n som Ă€r chefer? Varför ska man strĂ€va efter numerĂ€r jĂ€mstĂ€lldhet? Ăr och skall kön vara ett kriterium? Vad ser man för skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap? VĂ„ra studier visar pĂ„ att könet har betydelse vid rekrytering av personer till chefspositioner.
FrÄn arbetslös till anstÀllningsbar : En utvÀrdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet Access till VÀrmland
Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.
En psykometrisk utvÀrdering av det arbetspsykologiska testet Predicting Job Performance
Ett psykologiskt test anvÀnds frÀmst inom utbildningssammanhang och kliniska sammanhang, men Àven inom rekrytering, urval och organisationsutveckling. Det finns idag ett flertal personlighets- och begÄvningstest som mÀter olika aspekter som kan vara relevanta för en organisation. Predicting Job Performance, PJP, som har sin utgÄngspunkt i femfaktormodellen, Àr utvecklat av Psykologiförlaget AB och bestÄr av tvÄ delar som mÀter olika dimensioner av personlighet och begÄvning. I denna studie har psykometriska berÀkningar utförts för att utvÀrdera instrumentets reliabilitet samt validitet, frÀmst genom test-retest-metoden. Undersökningsdeltagare var 49 psykologistudenter vid Stockholms Universitet.
Personlighetstest som metod vid rekrytering
Följande studie har till syfte att undersöka aspekter kring personlighetstest som metod i rekryteringsprocesser. De problemformuleringar som ligger till grund för studien Àr dels i vilket syfte personlighetstest anvÀnds och vilka argument som finns för anvÀndningen samt hur ser processen kring testen ut? Samt hur uppfattar och vilka upplevelser har rekryterare och arbetssökande om personlighetstest som metod i rekryteringssammanhang? Empirin Àr hÀmtad frÄn Ätta intervjuer utförda pÄ fyra rekryterare frÄn olika rekryteringsföretag i en mellanstor stad i Sydsverige samt fyra arbetssökande, en frÄn varje rekryterares rekryteringsföretag. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier. Viktiga aspekter som diskuteras Àr information, objektivitets- och rÀttviseaspekten, ?faking? samt etik och testgranskning.
Personlighet + Utseende = Instrumentval? : Finns det en förestÀllning om hur en person som spelar ett visst instrument ser ut och vilken personlighet denna person har?
I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvÀrflöjtist, afrosÄngaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tÀnker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkÀtundersökning har jag försökt ta reda pÄ detta. Jag delade ut enkÀter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkÀter fick jag in 49 svar.
Syskonplacering, förÀndringsbenÀgenhet och konfliktbenÀgenhet pÄ arbetsplatsen
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med förÀnd-ringsbenÀgenhet och konfliktbenÀgenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare frÄn 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkÀtundersökning, varav 102 mÀn och 112 kvinnor med en medelÄlder pÄ 32,62 Är (sd=10,64). FrÄgestÀllning och hypoteser konstruerades utifrÄn Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att fÄ förÀldrarnas maximala uppmÀrksamhet i strÀvan för överlevnad och detta i sin tur pÄverkar formningen av vÄr per-sonlighet. Förutom demografiska frÄgor kombinerades tvÄ fÀrdigkonstruerade enkÀter (WCS och RTC) som var avsedda att mÀta konfliktbenÀgenhet och förÀndringsbenÀgenhet.
Kvinnligt ledarskap inom ICA : Organisatoriska förutsÀttningar och individuella erfarenheter
Bristen av kvinnor pÄ de högre positionerna inom ICA som i övrigt Àr en kvinnodominerad bransch utgör intresseomrÄdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor pÄ olika positioner inom organisationen har gÀllande deras möjligheter till karriÀr. Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som Àven stödjs av andra teorier gÀllande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger pÄ kommer frÄn intervjuer med sju kvinnor pÄ olika nivÄer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrÄn fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gÀllande: Uppfattningar om organisationen, JÀmstÀlldhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriÀr samt Hinder och möjligheter till karriÀr.
Ledares förutsÀttningar att driva hÀlsofrÀmjande arbete : En studie inom SocialtjÀnsten
Med risk för lÄngvarig stress bland anstÀllda inom socialtjÀnsten, stÀlls höga krav pÄ chefer i ett psykosocialt arbete. DÄ socialtjÀnst Àr ramstyrt, söker bistÄnd samt har svÄrigheter i prioritering av arbetet stÀller detta frÄgan hur chefer upplever förutsÀttningen till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Sex chefer inom en socialförvaltning har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom en innehÄllsanalys med ett manifest fokus. Resultaten visar en homogen upplevelse att med rÀtt instÀllning finns förutsÀttningar för ett arbete som gynnar den psykosociala arbetsmiljön.
Insats eller föresats : varför sÀkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsÀttas i militÀr effekt eller förmÄga
Mot bakgrund av problemet varför sÀkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsÀttas i militÀreffekt eller förmÄga Àr syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sÀmre förmÄga Àn Finland att genomföra fredsfrÀmjande insatser.InsatsförmÄga definieras som förmÄga att pÄ ett flexibelt sÀtt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jÀmförs med hjÀlp av sju kriterier, ochförmÄgan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmÄga. De viktigaste slutsatserna Àratt de undersökta förbanden har likvÀrdig förmÄga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjÀnster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning Àr nÄgot mer komplicerade och dÀrmed merkostnadsdrivande Àn motsvarande finska. Slutligen framhÄlls svÄrigheterna med att dralÄngtgÄende slutsatser enbart grundade pÄ jÀmförelser av personalstyrka och kostnad..
Etnisk mÄngfald inom den svenska detaljhandeln
ProblemomrÄde:Det problem som vÄr uppsats bygger pÄ Àr att parterna (franchisegivare och franchisetagare) i en franchiseorganisation har en speciell och komplex relation mellan varandra. Denna komplexitet kommer ur att det finns ett styrkeförhÄllande, ett ömsesidigt beroende och mÄldilemma mellan parterna. En förÀndringsprocess sÀtter dessa faktorer pÄ sin spets, dÀrför har vi valt att utgÄ frÄn en sÄdan process för att analysera relationen. Syfte:Syftet Àr att analysera franchisekonceptet vid förÀndringsprocesser, med fokus pÄ relationen mellan franchisegivare och franchisetagare. Metod:VÄrt övergripande angreppssÀtt Àr en deduktivansatts.
Varför fungerar det inte?: Àr bristen pÄ samarbete mellan nÀringsliv, universitet och studenter en ekonomistyrningsfrÄga?
Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, nÀringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning Àr en kritiskt begrÀnsande faktor för detta. Bakgrunden Àr tecken pÄ att elektronikbranschen i Norr- och VÀsterbottenregionen inom kort riskerar att lida brist pÄ adekvat kompetens och dÀrför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att pÄ sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och nÄgra av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt Àr relativt outvecklad i företagen.
REKRYTERARES EXPLICITA OCH IMPLICITA ATTITYDER GENTEMOT KANDIDATER MED UTLĂNDSK BAKGRUND
Som sociala varelser Àr vi mÀnniskor stÀndigt i rörelse och utsÀtts för nya intryck. Mentala förestÀllningar om omvÀrlden hjÀlper till att spara tid och energi istÀllet för att processa samma information om igen. Detta leder till kategoriseringar, stereotyper och i förlÀngningen fördomar. Denna undersökning har sökt kartlÀgga en grupp bestÄende av 23 rekryterare och deras attityder gentemot kandidater av annan etnisk bakgrund. Attityderna har mÀtts dels genom att de fÄtt genomföra Implicit Association Test (IAT) samt Àven fyllt i en enkÀt.
Personal sökes : En studie om kompetens- och kvalifikationskrav i platsannonser
Det eftersöks stÀndigt nya medarbetare pÄ arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer Àr att publicera platsannonser. Detta Àr en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun anvÀnder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig pÄ individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer pÄ arbetet och dess uppgifter. I vÄr studie har vi fÄtt möjlighet att ta del av en vÀrmlÀndsk kommuns samtliga platsannonser frÄn Är 2007.
Ska Google eller Facebook verkligen fÄ fÀlla det sista avgörandet? : En kvalitativ studie om hur rekryterare inom mediebranschen ser pÄ arbetssökandes anvÀndning av sociala medier
In this thesis recruiter?s attitudes and usage of social media within the media business has been examined. The purpose was to find out whether a certain type of behavior in social media could or could not lead to a future employment. How much weight is put on the virtual identity and what does recruiters look for when the look someone up on the internet. Personal interviews with recruiters were done in six different media companies in Stockholm to find out how they used social media when searching and employing new employers.
Kandidatupplevelse i rekryteringsprocessen vid ett stort svenskt industriföretag
MĂ„let med rekrytering Ă€r att identifiera och attrahera potentiella arbets-sökanden utan att pĂ„verka dessa negativt. Tidigare forskning har visat att kandidatupplevelsen pĂ„verkas av huruvida den arbetssökande upplever rekryteringsprocessen som rĂ€ttvis. Syftet med denna studie var att undersöka hur en rekryteringsprocess upplevs av arbetssökanden samt om kön, generationstillhörighet respektive arbetsgivarens attraktivitet har ett samband med kandidatupplevelse. Ăven skillnader utifrĂ„n ansökt yrkesomrĂ„de, hur lĂ„ngt kandidaten tog sig, samt hur kandidaten fick det slutgiltiga beskedet undersöktes. Deltagare var 1261 arbetssökanden, varav 1009 var mĂ€n, som under en sexmĂ„nadersperiod sökt arbete pĂ„ ett stort svenskt industriföretag.