Sökresultat:
372 Uppsatser om Rekreation och samhällsnytta - Sida 18 av 25
Utsikt frÄn thoraxkirurgiska avdelningar pÄ Rigshospitalet i Köpenhamn
Det finns idag mycket forskning om betydelse pÄ vÄr hÀlsa av att ha en stimulerande utsikt pÄ ett sjukhus. NÀr jag jobbade som sjuksköterska pÄ Rigshospitalet uppmÀrksammade jag att utsikten var bristfÀllig bÄde för patienter och personal. Med min studie vill jag undersöka vad det finns för visuella element i utsikten frÄn tre olika thoraxkirurgiska avdelningar pÄ Rigshospitalet i Köpenhamn. MÄlet Àr Àven att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar som inskrÀnker pÄ utsikt pÄ avdelningarna. För att hitta svar pÄ studien anvÀnde jag mig av platsinventering, litteraturstudier samt mina egna erfarenheter och reflektioner för att svara pÄ syftet.
Drömmen om Paradiset : en studie i paradiset dÄ, nu och i framtiden
Tankar om ett paradis har funnit i tusentals Ă„r, men det har Ă„terkommit i olika skepnader och under olika namn. Ăven i dag skapar mĂ€nniskan sig en bild av ett paradis och i detta arbete görs en jĂ€mförelse mellan dĂ„tidens och nutidens paradisskildringar. FrĂ„gan Ă€r om vi ser nĂ„gon skillnad mellan dĂ„tiden och nutidens? De större vĂ€sterlĂ€ndska filosofipĂ„verkande epoker, sĂ„som antiken, den keltiska och fornnordiska mytologin, den kristna, beskriver ett paradisiskt ideal som i mycket liknar vartannat. Edens lustgĂ„rd Ă€r kanske det mest kĂ€nda paradis, men som Ă€r en kombination av flera olika paradis.
Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.
Robotens och andra grÀsklipparmaskiners utveckling och framtida potential i hemtrÀdgÄrden
Detta arbete har undersökt om grÀsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgrÀsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trÀdgÄrdsÀgare skall kunna förenkla arbetet i trÀdgÄrden. IstÀllet för att lÀgga ner massor av tid och arbete pÄ grÀsklippning ska man kunna ha sin trÀdgÄrd mera som rekreation. Uppsatsen trycker Àven pÄ hur grÀskvaliteten skall bli den bÀsta med minsta möjliga anstrÀngning. Utöver detta nÀmns Àven grÀsmattans historia, grÀsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgrÀsklippare skulle kunna se ut.
Idag anvÀnds olika grÀsklipparprodukter beroende pÄ hur stor yta som behöver klippas.
Plats för vatten -om integrerad översvÀmningshantering i den fysiska planeringen
KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av
havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt
exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av
översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn
översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De
senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn
dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och
hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga
myndigheter.
Snöskotern och fritidsbÄten: fritidsintressen pÄ lika villkor?
Nyttjandet av motorfordon i allmÀnhet och snöskotrar i synnerhet har ökat kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. MÄnga mÀnniskor kombinerar nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoterÄkning. Fordonet anvÀnds emellertid inte enbart för rekreation utan Àr ocksÄ ett arbetsredskap. Det Àr dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmÀrksamhet.
Svartedalens naturreservat : en social rikedom vÀrd att utveckla!
Svartedalens nature reserve a social richness worth develop.
The nature reserve of Svartedalen is an area of high biological and social values. The reserve is located close to several densely populated areas. The reserve has been classified as a national area of interest for nature conservation and outdoor life, and as a Natura 2000 area according to both the bird- and habitat directions. The reserve is the largest landarea in VÀstra Götaland, 3 410 hectares, where a resolution has been made about all these forms of protection. The foundation SkogssÀllskapet owns 1 956 hectares of the reserve, at 1 384 hectares of the property they pursue FSC-certified silver culture, according to current management plan.
Erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak : en studie i samarbete med Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd
Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak samt utreda
klimatförhÄllanden och odlingsförutsÀttningar pÄ Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd i Malmö.
Uppsatsen avslutas med förslag pÄ förbÀttringar och ÄtgÀrder för grönsaksodlingen pÄ taket i
Augustenborg. Arbetetet omfattar sÄledes en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har
tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier pÄ plats i Augustenborgs taktrÀdgÄrd.
Takodling av grönsaker anknyter till sÄvÀl gröna tak som stadsodling och dess popularitet
ökar i vÀrlden. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i vÄra
storstÀder. Tak Àr outnyttjade platser med god potential för odling.
En rumslig GIS-analys avgrönomrÄden i Stockholm : TillgÄng och konsekvenser av en pÄgÄendeurbanisering
NĂ€r urbaniseringen ökar i vĂ€rlden och mĂ€nniskor i allt högre grad flyttar till stĂ€der, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. GrönomrĂ„den har positiva effekterinte bara pĂ„ mĂ€nniskor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har Ă€ven positivaeffekter pĂ„ djur- och vĂ€xtliv och bidrar till att motverka den uppvĂ€rmning som sker i stĂ€der. DetrĂ„der en vetenskaplig konsensus om att grönomrĂ„dens fördelar övervĂ€ger nackdelarna,framförallt synsĂ€ttet att grönomrĂ„den ses som mark dĂ€r potentiell urban nĂ€rvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönomrĂ„den.Stockholm Ă€r Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar pĂ„ att dettaförhĂ„llande kommer att hĂ„lla i sig och Stockholm kommer att fortsĂ€tta att vĂ€xa för varje Ă„r.Detta gör att staden behöver bygga bostĂ€der och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att pĂ„verka de urbana grönomrĂ„dena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgĂ€ngligheten till tvĂ„ grönomrĂ„den i Stockholms lĂ€n, Stora Ursvikoch Ă
rstafÀltet.
MjölkalÄnga - landsbygd i utveckling : för hÀsten, naturen och mÀnniskan
Arbetet handlar om att planera ett omrÄde för att tillgodose de behov och förvÀntningar som stÀlls pÄ en tÀtortsnÀra landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering dÀr olika intressen samspelar i utformningen och dÀr platsens förutsÀttningar utgör grunden.
OmrÄdet Àr belÀget vÀster om Finjasjön vid MjölkalÄnga by och omfattar ca 150 ha. Marken Àgs av HÀssleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom hÀst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hÀstgÄrdar i kommunen. Detta har tillsammans med strÀvan att tillvarata omrÄdets naturvÀrden, kulturhistoriska bakgrund och förutsÀttningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsÀttningarna för mitt arbete.
Jag har genom studier av platsens förutsÀttningar och historia skaffat kunskap om omrÄdet.
Dagvattenparken : estetiska vÀrden i en teknisk anlÀggning
Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion.
Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en
planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser.
Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering,
möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys,
gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.
Levande skyltar efter döden : informationstavlor vid begravningsplatser
Tjugotre
kyrkogÄrdar
och
begravningsplatser
har
studerats
med
avseende
pÄ
den
information
som
delges
besökaren.
HuvudmÄlsÀttningen
har
varit
granskning
av
de
informationstavlor
som,
om
de
överhuvudtaget
finns,
möter
gravplatsbesökarna
vid
entréer.
Urvalet
av
kyrkogÄrdar
och
begravningsplatser
har
skett
strategiskt
och
konsekutivt;
strategiskt
dÄ
platserna
valts
med
ett
rimligt
avstÄnd
frÄn
Lund
och
konsekutivt
dÄ
valen
skett
i
form
av
den
följd
som
platserna
uppenbarade
sig.
Ingen
kyrkogÄrd
eller
begravningsplats
valdes
bort,
varför
bortfall
inte
noterats.
Begravningsplatsens
mÄlgrupp
utgörs
inte
endast
av
de
som
vistas
dÀr
i
syfte
att
besöka
en
viss
gravplats.
I
grova
drag
kan
besökarna
pÄ
en
kyrkogÄrd
delas
in
i
tvÄ
grupper:
de
som
besöker
en
specifik
grav
(anhörig,
slÀktforskning
etc.)
och
flanören
(promenad,
rekreation,
transportstrÀcka).
Oavsett
besökssyfte
ska
det
vara
lÀtt
att
navigera
och
finna
vidare
information
pÄ
och
om
begravningsplatsen.
Upplysningsarbete
och
kommunikation
med
besökare
Ă€r
en
viktig
funktion
i
arbetet
med
begravningsplatser.
Hur
denna
kommunikation
implementeras
Ă€r
frÄgestÀllning
och
motiv
för
föreliggande
kvalitativa
studie
och
förslag
till
vidare
undersökningar.
SĂ€rskilt
fokus
har
lagts
pÄ
hur
det
för
begravningsplatser
sÄ
signifikanta
gröna
kulturarvet
kommuniceras
och
presenteras
för
besökaren.
UtifrÄn
kategorierna
planskiss,
kontakt/öppettider,
kulturarvsinformation
och
tillgÀnglighetsanpassat
kan
man
konstatera
att
15
av
23
besökta
begravningsplatser
har
nÄgon
form
av
planskiss.
TvÄ
av
dessa
var
i
sÄ
dÄligt
skick
att
de
ej
var
brukbara.
Endast
fyra
av
informationstavlorna
bedömdes
som
ÀndamÄlsenliga
utifrÄn
sammanlagt
tre
av
de
fyra
kategorier.
13
av
dem
uppfyller
tvÄ
kategorier.
Fem
av
begravningsplatserna
saknar
helt
uppgifter.
Ingen
av
de
besökta
begravningsplatserna
har
lyckats
kombinera
samtliga
fyra
variablerna.
All
insamlad
information
kring
dessa
fyra
kategorier
kan
inrymmas
i
variablerna
hitta
dÀr,
förstÄ
omrÄdets
vÀrden,
uppleva
omrÄdet
och
kontakta
och
pÄ
sÄ
sÀtt
kan
informationstavlornas
totala
meningsskapande
i
förhÄllande
till
platsen
utlÀsas.
En
metodologisk
svikt
föreligger
dÄ
insamling
av
data
skett
frÄn
ett
begrÀnsat
omrÄde(vÀstra
SkÄne)..
Recreation in the urban countryside
Barley is one of the most important cereals cultivated in the Nordic countries. Climate change brings warmer and moisture climate which favors fungal diseases. In the cropland barley can be seriously infested with hard fungus attack. Since it is important that the yield bears a high quality it is of great importance to find varieties more resistant to attacks.Pathogenesis-related (PR) proteins are stress proteins induced in the plant in response to infection and abiotic stress (van Loon, 1997). PRs are shown to have antimicrobial activity differing between bacteria, fungi and oomycetes (Tandrup Poulsen, 2001).
Modell för ett integrerat skÀrgÄrdsskogsbruk : en fallstudie pÄ Kallsö
The forests in the unique archipelago of the Baltic Sea is housing many and high values. For the resident population, which has a central role in sustaining a living archipelago, the forest can contribute to the outcome. The forest also contributes to turn the archipelago into one of Sweden?s most attractive recreational areas. Furthermore, these forests exhibit very high environmental values, and they are an element in the traditional cultural landscape.
Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna
Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i
popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet,
till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess
varum?rkesbyggande egenskaper.