Handelns utredningsinstitut använde sig år 2002 av statistiska faktorer för att förutspå detaljhandeln i Kalmar län för år 2012. Idag, år 2010, ser vi att denna prognos i jämförelse mot 2007 års rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sådan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgå ifrån en kvalitativ faktor. För detta krävs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för år 2020 i Kalmar läns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen är att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försäljningsutveckling i Kalmar läns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

Internetanvändning med mobila enheter såsom PDAs och smartphones är idag vanligt. De flesta webbsidor är dock designade för att visas på stationära datorer med stora skärmar. När användare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstår ofta användbarhetsproblem som i främsta hand kan kopplas till de mobila enheternas små skärmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, då en söksida på Internet skall anpassas för att presenteras på mobila enheter med små skärmar. Studien bestod av tre olika faser, där den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot små skärmar. I den andra fasen utvecklades två olika prototyper av en befintlig söksida på Internet, anpassade för små skärmar.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och synliggöra de lärsituationer som uppstår genom tränarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en tränare i en av ishockeyföreningarna från urvalet. Forskning på ledares lärande i vardagen var sällsynt i allmänhet, men inom idrottsområdet var sådan forskning närmast obefintlig. Min studie är därmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lärandet i tränarens praktik. Studiens empiri inhämtades med hjälp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella medarbetare i organisationen.Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå?Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna Rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse.Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats.

Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %).

InledningMellanchefens roll hamnar alltid i kläm på grund av att den ständigt pressas av att följaoch genomföra ledningens beslut uppifrån samtidigt ska mellanchefen jobba för attmedarbetarna ska ha det bra och trivas på arbetet. Dessutom behövs en balans mellanekonomi, budget och avdelningens resultat. För att klara av de krav som ställs på enmellanchef måste organisationer erbjuda stöd och stödfunktioner.SyfteSyftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur stöd och stödfunktionerfungerar, samt hur de underlättar i en mellanchefs arbete. Vi har också i avslutningenvalt att ge Rekommendationer om hur organisationer kan arbeta med stöd ochstödfunktioner.MetodStudien har genomförts genom en fallstudie inom Kalmar kommun. Den har haftutgångspunkt i mellanchefens roll och den synen som människor i den rollen hargentemot stöd och stödfunktioner och hur de hjälper dem.

Expeditors är ett globalt logistikföretag som tillhandahåller tjänster såsom flyg- och sjöfrakt, tulldeklarationer, transportförsäkring samt distribution. De äger inte själva några transportmedel utan anlitar externa transportföretag. Det här projektet behandlar endast flygfrakt. Gods som ska exporteras med flyg måste göras Ready for Carriage. Detta är en aktivitet som Expeditors idag har lagt ut på ett terminalbolag som heter Cargo Center.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen på våra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för både modern och fadern och det finns ett behov av omvårdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att säkerställa familjens hälsa och välbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhändertagandet vid kejsarsnitt går framåt. Det är angeläget att sjukhusen har riktlinjer som håller en god kvalité och som är uppdaterade efter den senaste evidensen.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för de kompetenser en internationellsalesmanager behöver för att hantera interkulturella möten. Därför ska de kulturellaskillnader som kan uppstå i interkulturella sammanhang samt olika sätt att hantera dessaundersökas. För att uppnå syftet med studien har följande huvudproblem formulerats: Hur påverkar en Salesmanagers kompetenser dennes förmåga att hantera kulturskillnader vid kommunikation av internationell försäljning? Det teoretiska fält som använts innefattar salesmanagerns roll i en global värld och de kapitalsom krävs av denne; kulturella lager samt interkulturell kompetens.Studiens metod har varitkvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie på Norden Machinery AB. I den empiriska delen framställs respondenterna i en jämförelse till varandra, följt av analysendär empirin tolkas utifrån teorin.Studiens slutsats påvisar att en salesmanagerns kompetenser i hög grad påverkar dennes medvetenhet av och förmåga att hantera de kulturella skillnader som uppstår vid interkulturella möten.

Vi har upprättat ett sammarbete med Skanska Sverige AB, arbetet går ut på att bidra med en ökad förståelse för hur kostnaderna kan minimeras i byggproduktionen. Det här området arbetar Skanska ständigt med för att lösa frågan. De vill att vi studenter ska med nya ögon sätta oss in i problemet och studera området genom nya perspektiv.Byggproduktionen har en mängd poster man kan ta hänsyn till och arbeta med för att hitta möjligheter till att sänka totalkostnaden. Vilka är dessa poster och vilka besparingar kan man finna?Syftet är att hitta de poster som leder till höga produktionskostnader. Arbetet tar fram Rekommendationer och förslag till minimering av arbetsplatsomkostnaderna.De metoder vi använder för att hitta de poster utgår från intervjuer, observationer och analys av produktionskalkyler.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

Det har länge funnit en vilja att harmonisera redovisningen då redovisningstraditionerna har skiljts sig åt mellan olika länder. En harmoniserad redovisning underlättar för handel och transaktioner mellan utländska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma språk. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras Rekommendationer som därför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. Övergången till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde år 2005 och även fast redovisningsrådet följt IASB: s Rekommendationer tidigare innebar övergången åtskilliga problem. Några av standarderna stred mot tidigare regler i årsredovisningslagen då de nya standarderna innebar värdering till verkligt värde som ej var tillåtet i Sverige tidigare.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar. I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer Rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster, ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebär..

I mer än hälften av Sveriges sjöar innehåller gädda en kvicksilverhalt som övergår Food and Agriculture Organization?s (FAO) Rekommendationer. Det kvicksilver som finns lagrat i svensk skogsmark är ett resultat av antropogent nedfall. Studier visar att kvicksilver utlakas vid skogsbruksåtgärder på hela skogsmarken som en följd av förhöjd rörlighet av dissolved organic carbon (DOC). En ökad metylering av kvicksilver sker vid vattenmättade, syrefattiga förhållanden där det finns tillgång till organiskt material.