Har riten en djupare mening, ett arv vi bär med oss och känner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara människa. Jag har tittat på om riten finns i vår vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkännande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kännetecknas genomkontinuitet, igenkänning, tillhörighet och tröst.

?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.

På den svenska mediemarkanden har det skett förändringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat så har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser på Tv, kan denne lyssna på radio och/eller chatta på Internet. Ovanstående faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av Reklam, har lett till att dagens konsumenter erhållit ökad kontroll över vilka Reklambudskap de väljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet stigit och idag gäller det för företag att finna nya vägar för att målgruppen skall uppmärksamma just deras produkter.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Teater Västmanland har på senaste tiden inte kunnat fylla sinaföreställningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tänkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i Västerås som en potentiell kundgrupp för Teater Västmanland.Syftet med denna uppsats är att ta reda på ifall företag i Västerås ärpotentiella kunder för vår uppdragsgivare Teater Västmanland. Vi ska ta reda på orsakerna till varför företagen inte besöker teatern närföretagen arrangerar personaltillställningar, samt vad som skulle kunna få dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i Västerås via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, Reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

Skolkören har länge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom läroplanerna det senaste århundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten är den som är mest framträdande. Studien har hämtat inspiration från Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsättningar i årskurs 1-6 så som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frågeställningar har använts för att ta reda på detta:1.

Dagens samhälle har blivit mer beroende av internet, där de flesta tjänsterna går att utföra online. Nuförtiden är det möjligt att beställa möbler, kläder och annat med hjälp av internet. Detta har gjort att de flesta har lärt sig att använda internet oberoende på deras ålder. Därför har de olika företagen ett stort ansvar att skapa sina webbsidor lättare att använda, för kunden skall kunna utföra sina tjänster smidigt. Frågan är; tänker företagen på målgruppen när de designar en webbsida?Vårt huvudsyfte i projektet är att identifiera nya insikter för att bygga en användbar webbsida baserat på egen forskning och med hjälp av målgruppen.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika Reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ?miljö? sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varuReklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varuReklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ?miljövaror? har varit sättet som de marknadsförs.

The high and seemingly increasing degree of consumer avoidance and disliking of television advertising breaks should raise many questions for commercially financed television networks as it can be argued that benefits sought by both viewers [seeking a fulfilling viewing experience] and advertisers [seeking advertising effectiveness] are eroded by this effect. This thesis studies effects on advertising effectiveness [RecallBRAND; AttitudeBRAND; AttitudeAD] as well as on the viewing experience [SatisfactionPROGRAM/CHANNEL; Attitude PROGRAM/CHANNEL; IntentionPROGRAM/CHANNEL] given a reduced degree of advertising clutter. By conducting an experiment two breaks are compared, one having the standard primetime nonprogram time units (5 min and 30 sec *3?16minutes/hour) and the other the standard nonprogram content cut in half (2.45 min *3 ?8min /hour).Results show that the reduced breaks award advertisers with higher commercial effectiveness. Measures of RecallBRAND demonstrates no differences between the standard and the reduced break, implying a significantly increased likelihood to be recalled and an equivalently lowered risk to be forgotten in the reduced break.

Denna uppsats behandlar problemområdet rörande multikanalmarknadsföring för ett läkemedelsföretag, i nuläget och i framtiden. Syftet med uppsatsen är att identifiera de digitala kanaler som företaget ?Medikamentus? använder idag i sin marknadsföring, och vidare, att ge indikationer på möjlig utveckling för dessa kanaler samt eventuella nya kanaler för framtiden.Med multikanalmarknadsföring avses marknadsföring av t ex ett företags produkter, och då detta sker via fler kanaler samtidigt, t ex via TV-Reklam, Internet och en e-detailingaktivitet.Uppsatsen kommer att fokuseras på att göra en inventering av de digitala kanaler som företaget ?Medikamentus? använder idag i sin marknadsföring, samt att ge indikationer på möjlig utveckling för marknadsföring av företagets produkter via dessa kanaler samt eventuella nya kanaler för framtiden, för målgruppen läkare. Företaget använder digitala kanaler för marknadsföring mot patient i första hand idag, och vill undersöka hur dessa medier kan utökas i användandet riktat mot läkarkåren.Till grund för uppsatsens teoriavsnitt ligger litteraturstudier inom CRM (Customer Relationship Management) och koncept inom marknadsföring genom digitala kanaler inom läkemedelsbranschen. I uppsatsens empiriavsnitt ingår sammanfattningar från intervjuer med medarbetare inom ?Medikamentus? organisation.Analys, slutsats och rekommendation visar att ?Medikamentus? har en god uppfattning om vilka tjänster som fungerar idag och hur dessa kan vidareutvecklas.

I vår allt mer globaliserade värld, som kännetecknas av ökad världshandel, integrerade ekonomier och landsgränser som suddas ut, krävs en allt större kunskap om hur länder skiljer sig åt. En marknad som på senare tid, då främst under 2000-talet, varit ledande när det gäller globalisering, teknologisk utveckling och inte minst inom byggsektorn är Dubai, Förenade Arabemiraten. Dubai har satsat enorma summor i turism och kommersialism, det i kombination med ett förmånligt skattesystem har gjort att många företag valt att söka sig till Dubai. Många av dem är tjänsteföretag och det går i linje med trenden att vi går mot en tjänsteekonomi. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: Hur påverkar kulturskillnader ett internationellt tjänsteföretags utformande av sin marknadsföring? Med utgångspunkt i marknadsförings- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka om det existerar skillnader och likheter i ett internationellt tjänsteföretags tillvägagångssätt att arbeta med marknadsföring i Sverige och i Dubai.

The social network services (SNS) on the Internet are becoming more common, and are starting to have a higher range of users, which is affecting Internet marketing. We (the authors) have a feelingthat a growing online marketing within social networks could interrupt the order of social standards. That is why we in this paper have tried to figure out what position marketing has ? and might have ? within SNS, and what impact it will have on social relations.During qualitative interviews along with both representatives of public relation offices as well as with SNS users, we became aware of the occurring strategies of online marketing, and the usersunderstanding of it. In the information from the interviews, we found some interesting contradictions on which this paper underlies.

BakgrundDetaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister.

I denna studie undersöker jag kommunikationen i restaurangbranschen i Stockholm idag (2013) och avgränsar mig till fyra restauranger i två segment, de etablerade och de nyetablerade, expanderande restaurangerna. Grunden till uppsatsen är det föränderliga restaurangklimatet i Stockholm stad, och hur restaurangbranschens kommunikation ser ut. Det har det senaste året öppnat fyrahundra procent mer restauranger än 2000.  Det tycks finnas en kutym att man inte genom klassisk annonsering i tidningarna kommunicerar inom restauranger av högre kvalitet och ambition. De restauranger jag har granskat faller alla inom ramen för högkvalitativa restauranger. Jag ställde mig frågan hur de då kommunicerar ut restaurangens varumärke? Hur de befintliga restaurangerna skulle klara sig på marknaden och hur arbetet kring kommunikationen ser ut, hur kommunicerar man sitt varumärke? Jag har också frågat om det har skett en förändring i restaurangernas kommunikation och om det är något man funderar kring. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer och analyserat svaren med hjälp av olika teorier rörande relationsmarknadsföring, Service Management, varumärkeskvalitet och Word-of-Mouth. De slutsatser jag kommit fram till är att restaurangerna i dagsläget har en större förståelse för att kommunikation och varumärke än innan, samt en förståelse för att man måste arbeta med aktivt och skapa en tydlig restaurangkommunikation.Konkurrensen är hård och det gäller att hänga med i det föränderliga klimatet, att hela tiden vara aktuell.