Problematisering:Bankerna utgör en väsentlig del av det finansiella systemet och kan ses som garanter för finansiell stabilitet. Det nya regelverket Basel II syftar till att bankerna ska använda mer riskkänsliga minimikapitalkrav och innebär att bankerna kan välja mellan olika avancerade modeller för beräkningen av kapitalkrav. De avancerade modellerna bygger delvis på bankernas interna beräkningar och bedömningar vilket kan få konsekvenser för bankerna och dess omgivning. Syfte:Uppsatsen syftar till att undersöka hur den interna styrningen i svenska banker påverkas av Basel II och hur densamma kan få konsekvenser i det större sammanhang där banken och dess intressenter verkar. Metod och empiri:Uppsatsens insamlande av empiri grundar sig främst på en omfattande kvalitativ undersökning.

BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de problem som de fyra största bankerna i Sverige ställts inför med anledning av införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna samt identifiera de konsekvenser som implementeringen leder till för bankernas del. Metod: Uppsatsen grundar sig på en induktiv deskriptiv ansats. Vår empiri har vi samlat in genom öppna intervjuer med nio respondenter. Teoretiska perspektiv: I litteraturgenomgången presenterar har vi bakgrunden till de nya kapitaltäckningsreglerna samt introducerar läsaren för vetenskapliga artiklar vilka bygger på tron på siffror och att mäta risk med hjälp av sannolikhet. Empirin bygger på intervjuer med temafrågor.

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Den första januari 2007 träder nya regler om bankernas kapitaltäckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stärka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingår att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.Vårt syfte är att med utgångspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbättra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus läggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslås en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjälp av en exempelportfölj. Tonvikten läggs på behovet av stora mängder rätt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mätas.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebärregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

En affärsplan är ett dokument som på ett kortfattat men heltäckande sätt beskriver ett företag och dess verksamhets samtliga delar. En affärsplan är något som alla företag bör ha och som används vid kontakten med interna och externa intressenter.Tjust Rehab AB är ett friskvårdsföretag i Västervik som har funnits i 20 år, men som aldrig har upprättat en affärsplan för sin verksamhet. Genom ett samarbete med företaget har vi upprättat en affärsplan och det är grunden till vår uppsats. Affärsplanen ska vara ett verktyg för företaget att förmedla sin affärsidé och sina visioner och mål för verksamheten till de anställda, samt utgöra ett underlag vid en eventuell framtida försäljning av företaget.Litteratur om affärsplaner har studerats för att få kunskap om hur den ska upprättas och vilka delar som bör finnas med. Vi har observerat verksamheten och intervjuat personalen för att fåbinformation om företaget och dess kultur.

Basel II planeras att träda i kraft den 1 januari 2007 och kommer sannolikt att få en stor betydelse på den svenska finansmarknaden. Ett grundläggande syfte med mer riskkänsliga kapitaltäckningsregler är att bidra till en prissättning av risk som är mer korrekt, sett ur samhällsekonomisk synvinkel. De nya reglerna torde innebära en förändring i bankernas kundrelationer då bankernas metoder för kreditbedömning blir mer riskkänsliga, vilket i sin tur kan medföra en förändrad situation för såväl bankerna som företagskunderna. Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring hur de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II, kommer att förändra bankernas kreditbedömningar och deras kundrelationer gentemot företag. I studien används huvudsakligen ett hermeneutiskt förhållningssätt och utifrån detta har en kvalitativ ansats och ett deduktivt tillvägagångssätt valts.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna.Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder.