Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rÀttslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kÀrnfrÄga, stridsÄtgÀrdernas legalitet kom att stÀllas till sin spets dÄ det lettiska bolaget Laval un Partneri tog mÄlet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs pÄ grund av stridsÄtgÀrderna, menade att stridsÄtgÀrderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjÀnster och artikel 12, diskriminering pÄ grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmÀnt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens grÀnser. AD tog upp mÄlet men begÀrde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS för börsnoterade bolag i Sverige pÄverkar redovisningen pÄ mÄnga sÀtt. IAS 38 som behandlar immateriella tillgÄngar Àr ocksÄ den standard som styr redovisning av Forskning och Utveckling. Traditionellt sett har dessa utgifter i regel kostnadsförts i enlighet med försiktighetsprincipen. Men hur pÄverkas nu svensk redovisning av Forskning och Utveckling med de nya reglerna i IAS 38? Vilka blir effekterna redovisningsmÀssigt och hur pÄverkas externa intressenter av den förÀndrade redovisningen? Detta Àr de tvÄ huvudsakliga frÄgorna studien söker svara pÄ.Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka de egentliga skillnaderna blir i praktiken och vilka effekter de kan tÀnkas ha för anvÀndarna av Ärsredovisningar.AvgrÀnsningar: Studien Àr begrÀnsad till svenska företag noterade pÄ börsens Large- och Mid Cap listor.

Under Ă„r 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger pĂ„ Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan dĂ„ i ett dĂ„ligt skick. Tanken Ă€r nu att olika Ă„tgĂ€rder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhĂ„lla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta fram underlag som skall hjĂ€lpa fastighetsĂ€garen att besluta om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle kunna vidtas och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga och om lĂ€genheterna skall kvarstĂ„ som hyresrĂ€tter eller om de ska omvandlas till bostadsrĂ€tter. Med hjĂ€lp av en teknisk beskrivning pĂ„ huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jĂ€mföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hĂ€nsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna.Arbetet har bestĂ„tt i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden dĂ€r allt frĂ„n grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en Ă„tgĂ€rdsplan tas fram. DĂ€refter har uppvĂ€rmningsbehovet grundligt redovisats för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uppskatta bĂ„de vad det gĂ€ller drift- och energikostnader och Ă€ven för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela rÀkenskapsÄret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn dÄ under Äret underlÄter att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott som denne Àr skyldig att vidta och Àven ÄsidosÀtter god revisionssed riskerar denne disciplinÀra pÄföljder frÄn RN. En revisor riskerar Àven att dömas för medhjÀlp till bokföringsbrottet om denne har frÀmjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrÄn reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien Àr att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall dÀr den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

NivĂ„n pĂ„ ett lands valdeltagande kan vara ett mĂ„tt pĂ„ hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda pĂ„ att förtroendet till de som styr samhĂ€llet Ă€r stort. Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan nĂ„gra av samhĂ€llets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person gĂ„r och röstar. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n fem frĂ„gestĂ€llningar angĂ„ende lön, utbildningsĂ„r, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstĂ„nd och undersöker utifrĂ„n dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer bÄde i Ärsredovisningar och pÄ hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhÀlle. En frÄga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstÄr. Vidare uppstÄr en frÄga om i vilken utstrÀckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare nÀr det gÀller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frÄgor, som genomsyrar hela företaget.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestÀmde regeringen att reglerna om revision försmÄ bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) Àr företagenskyldiga att anvÀnda sig av en revisor dÀr hon/han kontrollerar styrelsens och denverkstÀllande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebÀraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de tvÄ aktörer som vi har valt att undersöka i den hÀr uppsatsen, SRFoch Skatteverket Àr bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

Event is something that an increasing number of Swedish cities are investing in since it contributes to higher attractiveness of cities and generate economic revenues. New arenas are built around Sweden to meet the increasing demands to host such events. Event projects are carried out in Sweden and it is important that the planning phase is carried out thoroughly to get a successful project. This thesis aims to look more closely at selected organizations and how they plan their projects and whether it is possible to follow project plans in the event projects. Karlstad has many events that recur annually, including the Swedish Rally.

Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer mÄlet har vÀntats utgöra ett efterlÀngtat besked kring problemen med grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Genom en prejudicerande verkan Àr domen betydelsefull för samtliga lÀnder som tillÀmpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och pÄverkar hÀrmed Àven svenskt rÀttssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjÀmna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gÀller ett utlÀndskt dotterbolag. Marks & Spencer begÀrde att fÄ göra just ett sÄdant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rÀtt.Metod: Uppsatsen tillÀmpar den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, varmed avsikten Àr att beskriva, förklara och analysera gÀllande rÀtt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskrÀnkning Àr berÀttigad dÄ syftet Àr legitimt och motiverat av tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag dÄ det utlÀndska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dÄtid, nutid och framtid.Domen efterlÀmnar ett tvetydigt budskap dÀr den Europeiska Unionens önskvÀrda utveckling pÄvisas samtidigt som en mycket lÄngtdragen rÀttfÀrdigandebedömning stÀrker medlemsstaternas suverÀna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.NÄgon omfattande revidering av svensk lagstiftning Àr inte aktuell utöver vad som gÀller de mycket begrÀnsade situationer som EG-domstolen anger. PÄstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, Àven skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vÀgen för en önskvÀrd utveckling som medlemsstaterna nu sjÀlva ansvarar för..

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa Àr IFRS 3 ? rörelseförvÀrv. Vi har valt att studera hur redovisningen förÀndrats och de effekter som uppstÄtt av denna standard. Vi riktar in oss pÄ goodwill och hur den förÀndrade redovisningen pÄverkat företagen.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Den 11 maj 2010 begĂ„s ett trippelmord i HĂ€rnösand. Offren Ă€r ett ungt syskonpar och deras pappa. Det ska senare visa sig att gĂ€rningsmannen Ă€r en 21-Ă„rig bror till syskonen och pappan Ă€r hans tidigare styvfar. TvĂ„ mĂ„nader senare döms han till psykiatrisk vĂ„rd. Ambitionen med uppsatsen var att undersöka hur olika tidningsmedier rapporterar om brott och hur de i samband med detta konstruerar hĂ€ndelsen och de nĂ€rvarande aktörerna. Uppsatsen inriktade sig pĂ„ nyhetstexter gĂ€llande morden som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Tidningen Ångermanland mellan den 12-14 maj respektive 7-9 juli 2010.

Problembakgrund: Varje Är förlorar skatteverket miljarder pÄ byggföretag som smiter undan sin skyldighet att betala skatt. Detta skattefusk drabbar inte enbart skatteverket utan ocksÄ de seriösa byggföretag som fÄr svÄrt att konkurrera vad det gÀller prisanbud gentemot de oseriösa företagen. Riksdagen har beslutat att införa omvÀnd momsredovisning i Sverige för byggsektorn frÄn och med den 1 juli 2007. Studiens huvudproblem Àr: Hur pÄverkar införandet av omvÀnd momsredovisning stora och smÄ byggföretag i Sverige vad gÀller konkurrens och svartarbete? Hur har denna lagstiftning pÄverkat konkurrensen och svartarbetet bland byggföretagen i Tyskland dÀr omvÀnd momsredovisning redan implementerats?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka reaktionerna pÄ det kommande införandet av omvÀnd momsredovisning hos byggföretagen i Sverige.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angÄende vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, bÄde i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det Àr vitalt att revisorn stÄr i en oberoende stÀllning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn sÀkerstÀller oberoendet gentemot klienten och sin omvÀrld.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur revisorerna sÀkerstÀller sin oberoende stÀllning gentemot sina klienter. Vi kommer lÀgga fokus pÄ fyra stora revisionsbyrÄer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn sÀkerstÀller sin oberoendestÀllning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i sÀkerstÀllningen av revisorns oberoende och hur konsultationer pÄverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för respondenternas Äsikter och synpunkter pÄ den stÀllda problemformuleringen. Den primÀra datan till empirin har samlats in genom intervjuer, dÀr respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

BakgrundSverige har blivit alltmer internationaliserat under de senaste Ärtiondena och detta gÀller inte bara Sverige, utan vÀrlden vÀvs ihop av globaliseringen. Företagsspridningen och globaliseringen har skapat redovisningsproblem dÄ man anvÀnder olika redovisningsmodeller i olika lÀnder. NÀr en investerare inte har bra och tillförlitlig information att grunda sina beslut sÄ blir systemet inte trovÀrdigt och det skapar Ànnu mer problem. För att lösa detta inom EU sÄ har man byggt med hjÀlp av IFRS ett enhetligt system av redovisningsregler. Men de nya reglerna som infördes den 1 januari 2005 för alla EU lÀnder har inte undgÄtt kritik.ProblemIFRS har inte tillÀmpats utan diskussioner och rekommendationen IAS 39 Àr en av de mest omtalade.

Priserna pÄ Äkermark har de senaste Ären fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gÄtt att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt pÄ att lönsamheten i lantbruket generellt har försÀmrats. Varför prisfallet Àr större i Danmark Àn i Sverige beror pÄ de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan lÀnderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för varför priset pÄ dansk Äkermark har sjunkit sÄ mycket under den senaste perioden. Studien bygger frÀmst pÄ kvantitativ sekundÀrdata som hÀmtats frÄn databasen, Farm Accountancy Data Network.