Ett system för handel med utslÀppsrÀtter inom EU börjar tillÀmpas den 1 januari 2005. Handel med utslÀppsrÀtter ska genom kostnadseffektiva lösningar minska utslÀppen av vÀxthusgaser, i första hand koldioxid. Samtliga medlemsstater ska införa regelverk som uppfyller EU:s handelsdirektiv, som reglerar handelssystemet. Direktivet har sin grund i Kyotoprotokollet och oavsett om det trÀder ikraft avser EU att genom handelsdirektivet uppfylla sitt utslÀppsÄtagande för koldioxid. UtslÀppen av koldioxid, och andra vÀxthusgaser, Àr en av huvudorsakerna till vÀxthuseffekten som i sin tur medför klimatförÀndringar.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förĂ€ndrades det skatterĂ€ttsliga sanktionssystemet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pĂ„föra ekonomiska sanktioner istĂ€llet för de allmĂ€nna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fĂ„ en effektivare och jĂ€mnare rĂ€ttstillĂ€mpning dels att sanktionen skulle kunna anvĂ€ndas mot ett större antal skattskyldiga som lĂ€mnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lĂ€mnat in deklarationen för sent.DĂ„ en skattskyldig har lĂ€mnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n muntligen eller dĂ„ ingen deklaration har lĂ€mnats alls sĂ„ kan denne pĂ„föras en sanktion i form av ett skattetillĂ€gg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillĂ€gget dock inte pĂ„föras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrĂ€kning eller skrivfel?, ?rĂ€ttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rĂ€ttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och vÀrderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien Àr en gjord genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt vÀrdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt beskriva och motivera varför de vÀrderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhÄller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkÀtstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att vÀrdera regler som har med relationer att göra högre Àn andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar ocksÄ att vÀrderas högt. Regler som rör etikett Àr de regler som vÀrderas lÀgst.

Det har stor betydelse för Àgare i fÄmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det Àr dÀrför ett vÀsentligt grÀnsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller Àr verksam i betydande omfattning i fÄmansföretaget. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som Àr avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rÀttsdogmatiska metoden att anvÀndas.Det grundlÀggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lÀgre beskattning, anses vara det vÀsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen stÀller sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förstÄelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förstÄelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehÄllet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas Äsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anstÀllda frÄn tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebÀr en frikoppling i praktiken en samordning.

KrÀftfisket i RÄneÀlv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i vÀrlden utarmas sÄdana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmÀnna resurser Àr att de kan tömmas men det Àr mycket svÄrt att stÀnga anvÀndare ute. KrÀftbestÄndet i RÄneÀlv Àr av arten flodkrÀfta, vilken Àr vÀldigt kÀnslig för bÄde sjukdomar och miljöförÀndringar. Vad Àr det dÄ som gör att man fiskat krÀftor i RÄneÄ sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder pÄ att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen mÄste möta Àven bÄde biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀroböcker i svenska för A-kursen pÄ gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn lÀroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framstÀllningarna fÄr för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framstÀlls, vilken kunskapssyn lÀroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framstÀllningarna fÄr för elevens lÀrande. Resultat: VÄr undersökning visar att lÀroböckernas framstÀllningar av ordklasser Àr faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhÄllande till Àmnet regler utifrÄn bÄde forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker anvÀnds: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frÄgestÀllningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollÀrarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer pÄverkar regelsÀttningen enligt förskollÀrarna?Metod: VÄr studie Àr av kvalitativ karaktÀr och redskapet som har anvÀnds Àr kvalitativ intervju.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att anvĂ€nda sig av revision. Lagen infördes dĂ„ regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rĂ„dande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning Ă„r 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstĂ„ revision.Syften med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om kreditinstitutens kreditbedömning har pĂ„verkats efter avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, cirka tre Ă„r efter avskaffandet och hur pĂ„verkas ett företags kreditvĂ€rdighet och riskbedömning med hĂ€nsyn till om smĂ„ aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda pĂ„ vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fĂ„tt.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna pÄverka sin situation. UtgÄngspunkten i studien var att makten Àr relationell, vilket innebÀr att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebÀr detta att Àven om det Àr de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret sÄ kan barnen fÄ inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda var utrymme för subjektivitet finns nÀr svenska företag skall redovisa sin goodwillpost enligt de nya IFRS/IAS reglerna. Syftet Àr Àven att undersöka hur företagen skall göra för att minska subjektiviteten och göra redovisningen mer jÀmförbar enligt de grundlÀggande principerna. Vi har i vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnd oss av en kvalitativ metod, denna har vi har valt för att fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet. Det finns inte nÄgra befintliga teorier och dÀrför har vi utgÄtt frÄn verkligheten. Vi har arbetat med en öppen ansats utifrÄn ett förstÄende och förklarande syfte, en induktiv strategi.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

I dagslÀget har revisorn ett obegrÀnsat skadestÄndansvar vilket innebÀr att revisorn i princip kan bli stÀmd pÄ mÄngmiljonbelopp om hon ÄsidosÀtter god revisionssed. Till följd av detta har det pÄ senare tid setts en tydlig tendens till att utvecklingen för skadestÄnd inom revisionsbranschen Àr orovÀckande. Antalet skadestÄndskrav har ökat vÀsentligt pÄ kort tid och de krav som stÀlls mot revisorn uppgÄr allt oftare till betydande belopp. Olika organisationer arbetar nu med att förÀndra reglerna kring revisorers skadestÄndsansvar. En önskan Àr att lÄta revisorernas nuvarande skadestÄndsansvar övergÄ frÄn obegrÀnsat till begrÀnsat, för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ner antalet stÀmningar samt minska stÀmningsbeloppen som stÀlls mot revisorerna.Denna uppsats Àr kopplad till en studie om revisorers skadestÄndsansvar som genomförts av London Economics.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primÀrvÄrden. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primÀrvÄrden dÄ nya privata aktörer finns tillgÀngliga. Studien hade en beskrivande design dÀr tio distriktssköterskor frÄn en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet strukturerades i tvÄ innehÄllsomrÄden.