Sökresultat:
659 Uppsatser om Reglering av ädellövskog - Sida 13 av 44
Modellering, identifiering och reglering av skannern i ett laserbatymetrisystem
The purpose with this masters thesis was to model the scanner in a system for laser bathymetry. The model was then used to develop a controller for the scanner so a good search pattern was achieved. Two different types of models have been tested, a physical model and a Black Box model of Box Jenkins type. The physical model has been derived from Lagranges equations. Identification experiments have been used to compute the Black Box model and to find the unknown parameters in the physical model.
Konstruktion och reglering av flygande plattform
This report describes the manufacture and control of a flying platform. The report describes the basic and fundamental theories required to get the platform flying. It touches on subjects such as A/D-conversion. PWM-control and PID-control. The sensors used in the platform are a gyro and an accelerometer.
Adaptiv katalysatormodell för reglering
This master?s thesis describes the development of a model of the catalystsystem aiming at control by an MPC. A well functioning model, which is suitable in control purpose, is important while emission legislation become more and more hard to fulfill for the car manufacturers. Much research has been done in the field of physical modeling of the system, but in this work a linear adaptive time discrete ARX-model is developed and validated.The systems tendency to change its dynamic during usage implies that the model must be adaptive. The developed model proved to be well functioning and shows promising conditions for the MPC design.
Viljeförklaring vid elektroniska avtal : Utredning av lagmodellens tillÀmplighet
SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.
Finansinspektionens regelverk för ersÀttningssystem inom finansbranschen : En granskande studie av regleringens effekter pÄ den finansiella industrin
Att det finns ett tydligt samband mellan ersÀttningssystems utformning och de anstÀllda och ledningens beteende Àr sedan lÀnge kÀnt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus pÄ de enorma bonusar som betalats ut till anstÀllda pÄ banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att bÄde minska de risker som Àr förknippade med vissa typer av rörliga ersÀttningssystem och för att tillgodose den allmÀnna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersÀttning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 dÀr Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmÀnna rÄd gÀllande rörlig ersÀttning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som Àr ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna frÄn finansbranschen har till stora delar varit negativa. MÄnga anser att regleringen Àr ett spel för galleriet med en vÀldigt liten reell verkan pÄ att stÀvja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.
Uppföljning av ett statligt hÀlsobokslutsprojekt
Problemformulering: Ă
r 2002 trĂ€dde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hĂ€lsa i arbetslivet. Samma Ă„r delades finansiella medel för det innefattande hĂ€lsobokslutsprojektet ut till de medÂverkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka tvĂ„ av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och SkellefteĂ„ kommun. VĂ„r intention Ă€r att ge svar pĂ„ följande frĂ„gor utifrĂ„n deras perspektiv:v Vad Ă€r hĂ€lsobokslutsmodellen baserad pĂ„?v Vilken funktion har hĂ€lsobokslutet fĂ„tt i respektive kommun?v Vilka synpunkter finns betrĂ€ffande mĂ„let att skapa en gemensam hĂ€lsobokslutsÂmoÂdell för kommunal verksamhet?v Har hĂ€lsobokslutsarbetet lett till att hĂ€lsan synliggjorts och sjukfrĂ„nvaron minsÂkat?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad hĂ€lsoboksluten i kommunerna Sigtuna och SkellefteĂ„ har baserats pĂ„, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hĂ€lsan i verksamheten.
Svenska VD ord -behovet av en reglering av öppenheten i svensk redovisning
Denna studie redovisar den frivilliga information som svenska VD och koncernchefer tar upp i VD orden i sina Ärsredovisningar. Syftet Àr att analysera var Sveriges redovisningsutveckling Àr pÄ vÀg, genom att bland annat stÀlla de svenska VD orden i jÀmförelse med utvecklingen av öppenhet i Ärsredovisningar inom detta omrÄde i framför allt USA och Storbritannien. De undersökta VD orden kommer frÄn Ärsredovisningarna hos de 18 svenska börsnoterade företag med högst vÀrde pÄ sin aktieomsÀttning Är 2005. Eftersom det fortfarande inte finns nÄgon fullstÀndig teori inom detta omrÄde har ett induktivt förhÄllningssÀtt anvÀnts. De metodologiska val som gjorts Àr inspirerade av det som Glaser och Strauss (1967) kallar för grounded theory..
Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007
SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ămne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poĂ€ng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte VĂ„rt syfte Ă€r att genom en studie över en tidsperiod som strĂ€cker sig frĂ„n början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förĂ€ndrats genom Ă„ren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhĂ€llet i Sverige men ocksĂ„ internationellt i den mĂ„n Sverige pĂ„verkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design dĂ€r vi fĂ„tt vĂ„r empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att fĂ„ mycket stor inverkan pĂ„ de svenska pĂ„ grund av en internationell strĂ€van efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strĂ€var efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och dĂ„ risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna pĂ„ senare tid skĂ€rpts.
Formkrav för testamente : Möjlighet till digitalt testamente
SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.
Utveckling av styrelektronik till en mobil mÀtrobot
Denna rapport behandlar utvecklingen av styrelektronik för att styra likströmsmotorerna i en mobil robot. MÄlet var att roboten skulle kunna styras trÄdlöst via Internet. Ett motorstyrkort har konstruerats. I elektroniken ingÄr bland annat en mikrokontroller, som programmerats för att reglera motorernas hastighet. Mikrokontrollern tar emot kommandon frÄn en PC, och motorhastigheten regleras genom pulsviddsmodulering via en H- brygga.
Prediktering och styrning av vÀrmesystem i flerbostadshus : UtvÀrdering av egenutformad MPC-regulator
Ă
r 2012 gick ca 30 % av den totala energianvÀndningen till uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. Av den utgör uppvÀrmning av flerbostadshus och lokaler 60 % (79,5 TWh). Det finns dÀrmed stor potential att minska energianvÀndningen inom bostadssektorn. En del i effektiviseringsarbetet Àr att se över regleringen av utrustningen som styr uppvÀrmningssystemen i bostÀderna. Dagens reglering innefattar oftast en styrning som Àr direkt kopplad till utomhustemperaturen.
Stoppregeln 16 kap. 5 § miljöbalken. Silar vi mygg och svÀljer kameler?
Uppsatsen behandlar möjligheten att etablera ny verksamhet i ett omrÄde dÀr miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. Fokus ligger dÀrför pÄ 16 kap. 5 § MB som anger att tillstÄnd, godkÀnnande eller dispens inte fÄr meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm övertrÀds. Andra stycket i bestÀmmelsen möjliggör emellertid etablering av ny verksamhet om verksamhetsutövaren sÀnker miljöpÄverkan i omrÄdet genom att vidta kompensationsÄtgÀrder. Uppsatsen redogör för hur möjligheterna till kompensationsÄtgÀrder ser ut i svensk rÀtt idag.
En indirekt metod för adaptiv reglering av en helikopter
When a helicopter is flying, the dynamics vary depending on, for example, speed and position. Hence, a time-invariant linear model cannot describe its properties under all flight conditions. It is therefore desirable to update the linear helicopter model continuously during the flight. In this thesis, two different recursive estimation methods are presented, LMS (Least Mean Square) and adaptation with a Kalman filter. The main purpose of the system estimation is to get a model which can be used for feedback control.
Minoritetsmissbruk i aktiebolag : Ăr nuvarande lagstiftning en tillrĂ€cklig lösning pĂ„ detta problem?
Huvudsyftet med föreliggande uppsats Ă€r att utreda huruvida dagens minoritetsregler i ABL medför en risk för minoritetsmissbruk samt vilka lösningar som kan finnas pĂ„ detta problem. Ăven det generella syftet och funktionaliteten hos minoritetsskyddsreglerna skall undersökas. Inom ramen för uppsatsens problemformulering skall Ă€ven utredas huruvida nĂ„gon annan reglering Ă€n lagstiftning Ă€r tĂ€nkbar pĂ„ detta omrĂ„de. I ett aktiebolag ligger bestĂ€mmanderĂ€tten pĂ„ bolagsstĂ€mman hos majoriteten. I och med denna majoritetsprincip behövs ett skyddsregelverk för minoritetsaktieĂ€garna för att undvika att dessa blir överkörda av majoriteten.
Svensk Kod för Bolagsstyrning - Har bolag frivilligt börjat tillÀmpa Koden?
Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning ochkontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrningtrÀdde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvÀrde över 3 miljarder.Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbÀttrad bolagsstyrning av svenska börsnoteradebolag. Genom att lÄta de mindre bolagen förbereda sig en lÀngre tid och se pÄ de störrebolagen som redan börjat tillÀmpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolagredan innan 1 juli, 2008 (dÄ Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjatanvÀnda Koden frivilligt för att underlÀtta dess implementering.Syfte: VÄr avsikt Àr att identifiera om de bolag som Ànnu inte genom reglering mÄste följasvensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Kodenoch i sÄ fall varför. Vidare syftar vÄr studie till att ta reda pÄ vilka delar av Koden som i sÄ falldessa bolag har valt att tillÀmpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val.VÄrt mÄl Àr att öka förstÄelsen och bidra med information som kan vara intressant förKollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillÀmpa Koden och hur den förvÀntandespridningsprocessen fortlöper.AvgrÀnsningar: Undersökningen avgrÀnsas till att endast de bolag pÄ Stockholmsbörsen somÀr svenska juridiska personer och som Ànnu inte genom reglering mÄste tillÀmpa Svensk kodför bolagsstyrning Àr föremÄl för undersökningen.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och observationer har gjorts utifrÄn Ärsredovisningaroch kompletterande material frÄn bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulÀr att anvÀnda ivÄr studie dÀr vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter.Resultat och slutsatser: I vÄr studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhÄllersig till Koden.