Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt.

Mer än 50 procent av Sveriges totala BNP är idag utlandsexport och svenska företags beslut på internationella marknader blir alltmer betydelsefulla för företagens framgång. En växande marknad för svensk utlandsexport är Mellanöstern där Saudiarabien utgör en stor del av regionen. Studien ämnar undersöka hur och varför svenska företag träder in på den saudiarabiska marknaden, där uppkomna problem utgör en del i inträdesprocessen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med sex svenska tillverkningsföretag, vilken analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på internationaliseringsteorier. Det empiriska materialet och teoretiska ramverket analyserades därtill emot en kontext om Saudiarabien. Undersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar företagens val, vilka grundas i såväl rationella beslutsprocesser som slumpvisa affärsmöjligheter. Saudiarabiens ekonomiska stabilitet samt stora marknad har utgjort en stor dragningskraft för företagen.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Tidigare studier visar att Afrika är en växande marknad med möjligheter för svenska företag, men det är en marknad som innebär risker. De svenska företagen har idag en stark närvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgångar och ekonomisk tillväxt råder en ojämn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska ländernas egna företagare är en viktig del i deras ekonomiska tillväxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften.Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig på den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig åt för de utvalda företagen.

Denna uppsats behandlar konkurrensgraden på marknaden för utlåning i Sverige för de fyra storbankerna, Nordea, Handelsbanken, S-E-banken och Föreningssparbanken under tidsperioden 1989-2002. Syftet med uppsatsen är att undersöka konkurrenssituationen på den svenska bankmarknaden för utlåning bland de fyra storbankerna. Studien syftar även till att undersöka hur bankernas prissättning har påverkats av fusionen. För att få en förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång till de olika fusionsmotiven. Denna teoretiska genomgång har sedan legat till grund för den modell som beskriver efterfrågan.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen.En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Stockholms befolkning växer för varje dag som går och det finns ett stort behov av bostäder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillräckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio åren har det varit en omfattande utveckling av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Samma utveckling syns också i andelen hyresrätter kontra bostadsrätter i nybyggda bostäder. Den här kandidatuppsatsen tar sin utgångspunkt i varför det inte byggs mer bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i Stockholmsområdet.

Frågeställningen som denna uppsats är avsedd att besvara är ifall offentlig sektor är tillväxthämmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat är tillväxthämmande. Denna frågeställning besvaras genom konstruerandet av en tillväxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen är avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, är införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen är i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som står agenterna till buds och hur mycket marknaden är reglerad. Den primära slutsatsen att dra från modellens dynamik är att en offentlig sektor har en negativinverkan på en stats ekonomiska tillväxt, om än validiteten i slutsatsen begränsas på grund av arbetets teoretiska karaktär..

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

SammanfattningFlygmarknaden är en marknad som på senare år har genomgått, och fortfarande genomgår, stora förändringar. Från att ha varit monopolistiskt och hårt reglerad har den successivt luckrats upp. Detta har lett till ökad konkurrens, större osäkerhet och minskad stabilitet. Förutsättningarna för ett flygbolag att kunna starta upp och bedriva sin verksamhet är hårda. För att kunna möta dessa svårigheter måste ett flygbolag lägga upp strategier som tar dessa i beaktande.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie omFörsvarsmaktens kommunikation efteravskaffandet av den allmänna värnplikten.Författare Julia Carlsson & Kimberly ÅkerströmKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Marie GrusellUppdragsgivare Forskning för militär & försvar, Karl YdénSidantal 43 (inklusive bilaga)Antal ord 14 373Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar omFörsvarsmakten och en av deras reklamkampanjer.Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer från kampanjen Det är mycket nu.Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap omFörsvarsmakten. De har inte så storkänslomässig uppfattning om dem heller. Derasattityd är därför inte särskilt djupt förankrad. Över hälften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrån de reklamer som vi har visat för dem.

Uppsatsen behandlar skillnader i regelverken på NGM Equity, First North och Aktietorget samt hur detta påverkar företagen på respektive marknadsplats. Fär att förklara de förhållandena som råder mellan marknadsplatsen, företagen och investerare använder vi oss av teorierna: Det finansiella gapet, Legitimitetsteorin och Intressentteorin. I uppsatsen har vi kommit fram till att de nya marknadsplatserna fyller en viktig funktion för mindre och medelstora företag i tillväxtfas. Vi har dock konstaterat att det föreligger vissa brister gällande upprätthållandet och praxis i det nuvarande gällande regelverken. Detta kan vara en bidragande orsak till att handeln inte alltid fungerar ändamålsenligt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.