Vårt intresse för detta arbete grundade sig i vår uppfattning att restauranger i allmänhet inte har stor medvetenhet om direktmiljöns påverkan på restauranggäster och att restaurangchefer i allmänhet sällan gör förändringar i direktmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka hur restaurangchefer i Göteborg arbetar med direktmiljön i restaurangen de driver.Genom kvalitativa intervjuer med restaurangchefer på åtta olika restauranger i centrala Göteborg undersökte vi hur de jobbade med förändringar i direktmiljön. Frågorna rörde också restaurangernas koncept och hur de arbetar med färg- och ljussättning, ljud och akustik, materialval, doft och även hur restaurangcheferna tror att man kan påverka gästernas köpbeteende med miljöfaktorer.Resultatet visade att medvetenheten i allmänhet var hög vad gäller hur lokalen är utformad och vilka fördelar och problem som fanns i miljön ut mot gästen. Man använder sig av lokalen i marknadsföringssyfte och försöker locka sin tilltänkta målgrupp genom att förmedla sitt koncept via direktmiljön. Många har även tagit hjälp utifrån av exempelvis inredningsarkitekter och färgsättare.

För många fattiga länder, främst i Afrika, har det blivit uppenbart att skuldbördan har utvecklats till en skuldfälla som är mer eller mindre omöjlig att ta sig ur. 1996 presenterade Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken HIPC-initiativet; Highly Indebted Poor Countries, som är en strategi för hur skuldbördan för världens fattigaste länder skulle kunna skrivas ner till en mer hanterbar nivå. Initiativet kan sägas ha vuxit fram ur den kritik som IMF och Världsbanken har fått för tidigare skuldlättnadsstrategier. Samtidigt presenterades en strategi för fattigdomsbekämpning; eng. Poverty Reduction Strategy (PRS).

Vi har utgått från de strukturella ojämlikheterna som finns i det Bolivianska samhället, och insett att dessa måste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhälle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojämlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fältstudie i Bolivia där vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belägen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat på hur denna genom sitt arbete och organisation påverkar det Bolivianska samhället, såväl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i särskilt djup detalj, då vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojämlikheter.

Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

I denna uppsats som avhandlar affärsutveckling i mikro ? och små industriföretag i fragmenterade branscher är vår undersökningsfråga: ?Hur kan en enskild mindre aktör på en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affärsutveckla sina affärer, stärka sin egen position och förbättra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen är att ?att skapa förståelse samt generera förslag på hur mikro- och småföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gå tillväga för att affärsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns även tre delsyften, nämligen att: kartlägga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affärsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lämpliga affärsstrategier för mikro ? och småföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara på undersökningsfrågan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och två företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess går till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förändringarna med mera.

Uppsatsen är främst skriven till grundskolelärare för årskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig på mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som något positivt. Undervisning där man ser och utgår ifrån elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och långt i kursen. Här är det viktigt för läraren att vara uppmärksam och stötta alla elever, så att ingen kommer efter i lärandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krävas mera av läraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

Enligt begravningslagens andra kapitel har varje församling en skyldighet att se till att det finns begravningsplatser med lämpligt antal gravplatser och att de allmänna typerna av gravanläggningar finns till förfogande. I lagen står det vidare att församlingen också bör följa förändringar inom begravningsväsendet och notera de behov och önskemål som kan uppkomma. Just nu växer ett behov av ett nytt gravskick som inte är begränsat av en absolut anonymitet. Man kan säga att det utgår ifrån definitionen för minneslund men att man därtill önskar att få delta vid gravsättningen och att få sätta upp en namnskylt i anslutning till området. Följden blev en blandform av minneslund och gravplats vilket leder till ett mera personligt gravskick än ursprunget minneslund. Askgravlund börjar sakta men säkert bli ett känt begrepp inom begravningsväsendet.

I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ?Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna??. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med.

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F?6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse & dans ? vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse & dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll.

Syftet med detta examensarbete har varit att utreda möjligheten att klassificera en vägbeläggningskvalitet genom att utnyttja signaler från en bils befintliga givare. Vidare är examensarbetet enförstudie till ett eventuellt större projekt, som skall leda till utvecklingen av ett komplettklassificeringssystem som underlättar för väghållaren (t.ex. Vägverket) att inventeravägbeläggningens kvalitet. Uppdragsgivare har varit Semcon AB i Göteborg.I arbetet ingick att sätta systemavgränsningar beträffande olika beläggningstyper som skall kunnadetekteras, vilka hastigheter som skall tillämpas vid mätningarna samt vilka signaler från bilensgivare som är relevanta att utnyttja.Arbetet bestod i huvudsak av insamling av mätdata samt analys av denna i MATLAB1. Utifrån deninformation som den insamlade mätdatan gav, kunde sedan ett robust klassificeringssystem skapas,vilket med god precision klarar av att klassificera fyra olika beläggningstyper.Examensarbetet visar att det finns goda möjligheter till ett fördjupat arbete som kan resultera i ettför väghållaren mycket effektivt klassificeringsverktyg som underlättar att upprätthållastatusinformationen beträffande vägbeläggningens kvalitet.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

Kurs: 2FE73E, Examensarbete i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.Författare: Johanna Liikamaa & Erika GustafssonHandledare: Leif MarcussonExaminator: Richard OwusuUppsatsens titel: Förtroendeskapande mellan företag och kunder: en kvalitativ studie om hur sex svenska företag ser på förtroendeskapande gentemot kunder.Forskningsfråga: Hur arbetar svenska tjänsteföretag med förtroendeskapande gentemot kunder och potentiella kunder?Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en undersökning kring förtroendeskapande gentemot kunder. Vi har två delsyften, vilka är att klargöra och analysera hur företagen arbetar med kundrelationer och lojalitet.Metod: Studien baseras på kvalitativ metod, datainsamlingen har skett genom öppna telefonintervjuer med sex företrädare från företag. Resultat: Genom studiens intervjuer och dess resultat har vi kommit fram till att företag är beroende av förtroende från deras kunder. Våra informanter har återgett att förtroendeskapandeåtgärder är värt mycket och att utan förtroende kommer man inte långt i sitt arbete. Detta beror troligen på att det inte enbart är produkten eller tjänsten som står i fokus utan ?hela paketet? i form av service och förtroendeskapande åtgärder med mera.

Inom jordbrukets primärproduktion pågår idag en utveckling, där företagen blir allt större. En stor del av denna expansion sker inom nuvarande företagsstruktur. Ett allt vanligare sätt är dock att lantbrukare expanderar genom samverkan. Den mest långtgående formen av samverkan är när lantbrukare bildar gemensamma driftsbolag. Detta innebär i många fall att flera tillgångar blir ägda gemensamt samt att investeringar i varierande grad blir relationsspecifika.