Syftet med uppsatsen ?Plikt och elände? var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ?statarskolan? (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera.

Vårt syfte var att försöka påverka en ungdomsgrupps empatiska förmåga genom värderingsövningar. För att mäta den eventuella förändringen har vi använt intervjuer och ostrukturerade observationer. Vår undersökningsgrupp bestod av nio pojkar ur en åttondeklass. För ett tydligare resultat hade vi behövt mera tid än de sju veckor vi hade till förfogande. Vi har genom undersökningen styrkts i vår uppfattning att empati är medfödd och utvecklingsbar.

Avtalet som instrument bygger på principen om likställighet mellan parterna. Detta innebär att vardera parten måste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskränkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmån för den generellt svagare parten. Tanken med avtal är att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta händer det att avtal är ofullständiga eller oklara, hur fastställs då vad som skall gälla mellan parterna? Syftet med arbetet var att fastställa om särskilda tolkningsmetoder och/eller regler används vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i så fall.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka samtalet mellan pedagoger och barn samt barnen sinsemellan under lässtunder i förskolan. Även barnens deltagande och agerande har varit fokus i studien. Metoden som användes var observationer där vi observerade läsaktiviteter i förskolans verksamhet. Vi observerade aktiviteterna på avstånd vilket innebar att vi själva inte deltog aktivt i lässtunderna. Observationerna gjordes på två olika förskolor, materialet analyserades och därefter jämfördes våra respektive analyser.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att genom att varva högläsning i helklass med individuell, tyst läsning, motivera och uppmuntra elever i gymnasieskolan till att känna lust inför att tillgodose sig skönlitteratur. Utvecklingsarbetet utfördes i en etta i en gymnasieskola i Luleå kommun. Klassen bestod av enbart kvinnliga elever. De mätmetoder som användes var enkäter, boksamtal, observationer samt utvärdering. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anser att högläsning som metod bör vara ett stående inslag i undervisningen.

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Denna studie syftade för det första till att ge en grundlig och bred presentation av self-esteem-begreppet utifrån sociometerteorin, samt för det andra att korsvalidera Leary m.fl. (1995, studie 1 och 5). Vi ville förmedla hur sociometerteorins nya betraktelsesätt har satt self-esteem begreppet i ett nytt ljus, samt har kunnat förklara self-esteem på ett bredare och mer funktionellt sätt. Vi ville också visa vilka kopplingar det finns mellan self-esteem, social oro, uppfattad social exkluderingsstatus och människors förväntningar om huruvida deras beteende kommer att leda till social inkludering. Utifrån sociometerteorin betraktas self-esteem som en sociometer som övervakar en persons relationsvärde och hjälper människor att reglera sina interpersonella relationer.

Stämmer det att ju högre resilience (återhämtningsförmåga) en individ har och ju mera av positiva känslor, desto större livsmening har hon också? Resilience är att vid psykologisk stress tillfälligt kunna gå ifrån sin vanliga nivå för självkontroll och när stressmomentet försvunnit återgå dit igen. En enkätundersökning har gjorts med 39 deltagare där variablerna resilience, positiva känslor och livsmening undersökts. Resultatet visar att både resilience och positiva känslor är positivt relaterade till livsmening. Full mediering visas för positiva känslor vilket innebär att de är en av flera möjliga mekanismer i processen mellan resilience och livsmening.

Examensarbetets mål är att bygga en Quadcopter som kan flyga och styras via en radio-sändare i alla riktningar, stabilisera sig själv i luften, kunna landa autonomt och den skall även motverka krock i framåtgående riktning.För att uppnå grundmålet att kunna flyga så implementerades en PID-kontroller som används för att stabilisera Quadcoptern i luften genom att reglera motorer efter sensor-orientering. Denna sensororientering fås kombinera vinkeldata från en accelerometer och ett gyroskop.För att uppnå målet med autonom landning så användes en ultraljudssensor. En egen algoritm utvecklades för att läsa avstånd från marken. Avståndet från marken användes som grund för att skapa en egen algoritm för den autonoma landningen.Quadcoptern kan i slutprodukten stabilisera sig själv i luften, styras via radio och landa autonomt. Säkerhetsfunktioner som att aktivera autonom landning ifall Quadcoptern kommer utanför radions täckning är implementerade och även en brytare som stänger av motorerna.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

Systemet som förenklar hantering och information av tidrapportering, projekt, kunder, lager och anställda. Syftet är att företaget skall få en mera överblick över deras verksamhet, då all information samlas på samma ställe. De anställda kan via webben snabbt och enkelt rapportera in deras arbetstider under den gångna veckan. Systemet innefattar: SMS-tjänst, automatiskt utskick, hanteringen för lager, projekt, kunder och semester, kontinuerlig statistik med grafiska diagram samt utskriftsfunktioner. Allt är utvecklat i PHP och MySQL..

Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp.

Tidigare forskning har koncentrerat sig på hur man korrigerar sina åsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istället valt att se om det finns någon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen ingrupp i närvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utländsk). I studien deltog 120 personer från Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda föräldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i närvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utländsk". En accountability-manipulation ingick även i studien då hälften av deltagarna i de båda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.