NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter.Denna uppsats analyserar stridsuppgiften räd för markstridskrafter, operationaliserar två indikatorer för räder och med hjälp av dessa undersöks hur räder är förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO).Undersökningen visar att räder inte är förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a.

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska Reglementena Reglemente för Markoperationer och MarkstridsReglemente 6 ? Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent.

Det svenska artilleriet är på väg att införa ett nytt haubitssystem till artilleribataljonerna. Det är inte bara ett nytt haubitssystem som är under införande utan också ett nytt Reglemente. Det Reglemente som finns idag är Förhandsutgåva ArtilleriReglemente Artilleribataljon 2012 och som titeln avslöjar är det en förhandsutgåva. Syftet med detta arbete är att analysera hur de grundläggande förmågorna tydliggörs i Reglementet idag i jämförelse med Reglementets föregångare ArtilleriReglemente Artilleribataljon 1985. Hur skildras de grundläggande förmågorna i Reglementena och skiljer sig taktiken kopplat mot förmågorna idag mot den vi hade på 80-talet? Genom en kvalitativ textanalys av Reglementena med grund ur 1985-års upplaga kommer utvalda delar att jämföras och analyseras.

Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även Reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett Reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits Reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i Reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer.Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motståndare under väpnad strid? Detta koncentreras till tre olika områden: duellstrid, underrättelseinhämtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla Reglemente, TRFL, via litteratur i ämnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser på huruvida sjötaktiken påverkats, eller kan påverkas av signaturanpassningen.Slutsatserna är, förutom att fortsatt forskning behövs på området, att det är av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angående fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rätt nyttjad, ger taktiska fördelar..

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att utvärdera processen vid spelarövergångar, både regelmässigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. Vår övergripande frågeställning var: Är SvFF: s Reglemente för övergångar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergångar där det går fel? För att kunna svara på den frågan ställde vi oss frågorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna på processen och reglerna vid spelarövergångar? Hur ser de Allsvenska spelarna på övergångsprocessen? Finns det några regler för vilka påföljder som fås vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s Reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt två enkätstudier. Intervjuerna låg till grund för den första enkätstudien men användes även som djupintervjuer till några frågor i enkäten. Den andra enkätstudien användes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka på vad som är otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall går fel.

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanteriReglementen har förändrats från det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men också påvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgår från två Reglementen, InfanteriReglemente Skyttebataljon 1974 och MarkstridsReglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, som jämförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundläggande förmågorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen på nyttjande av indirekt metod för att besegra motståndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..

Den svenska Försvarsmakten har genomgått efterkrigstidens störstaförändring. Försvarsmakten skiftar fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar. I dettaskifte av fokus eller som det kallas ominriktning så utgör internationella insatser en viktigdel av Försvarsmaktens uppgifter. I vilken riktning logistiken skall gå har det inteskrivits så mycket om.I denna uppsats beskrivs och analyseras processen avseende skrivandet av en svensklogistikdoktrin. Med ett policyanalytiskt perspektiv som teori studeras denna process.I uppsatsen beskrivs vilka alternativ som studerats för att kunna utgöra en grund för densvenska logistikdoktrinen.

Uppdragstaktik ? En studie i tillämpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  Framtidens artilleribataljon är under utveckling vid Artilleriregementet, därav har jag valt att bidraga till denna process inom området ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008. Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frågeställningar som har använts för att uppnå syftet med uppsatsen är:Tillämpas teorierna om uppdragstaktik i Reglemente och metodhandbok för artilleribataljon?Har uppdragstaktik tillämpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?Vad har påverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?   Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara på första frågeställning.

Uppdragstaktik ? En studie i tillämpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  Framtidens artilleribataljon är under utveckling vid Artilleriregementet, därav har jag valt att bidraga till denna process inom området ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008. Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frågeställningar som har använts för att uppnå syftet med uppsatsen är:Tillämpas teorierna om uppdragstaktik i Reglemente och metodhandbok för artilleribataljon?Har uppdragstaktik tillämpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?Vad har påverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?   Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara på första frågeställning.

Questions about discipline have always been current within the Swedish school system, from the sixteenth century until today. The purpose of this study is to compare the discipline in two old-time elementary schools, located on Gotland, with each other.This study will compare an old-time elementary school from the countryside with an old-time elementary school from a town to show the differences in discipline between the coun-tryside and a town. This study will also focus on how questions about discipline changes from 1847 to 1937/1941. In order to do so I have studied the regulations from the two schools and compared them with each other. When I discuss discipline I will use Michel Foucault?s theory concerning the development of power and discipline in modern society.My study shows that it did not differ much in questions of discipline between the two ex-amined old-time elementary schools.

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.     Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av Reglemente för luftburen bataljon.Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll..

Intern kontroll är ett begrepp som i dagsläget har olika definitioner beroende på situation, dessutom används begreppet i en mängd olika sammanhang. Intern kontroll existerar även inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll är reglerad av lagar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kommunala styrelser, nämnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering är en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

Bakgrund: Som samhällsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrån konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fått säkerställa lån när kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 länderna i förhandlingar om nya krav på högre och bättre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s Reglemente. Problemformulering: Utifrån de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss på att försöka svara på hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav på eget kapital samt hur detta påverkar aktieägarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka Basel III och hur det påverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mål och avkastning.