The name of the study means ?The short arm - a study in diversity and arm?s length in the cultural collaboration model?. Right now there is a reform in the Swedish cultural administration where the responsibility for handing out state funds and grants to cultural organizations is changing from the state government to the local regional governments. The purpose of this study is to map the organisational changes caused by the reform and investigate how this affects the regional policies concerning cultural diversity and the arm?s length principle.

Region Skåne skapades för tio år sedan med ändamålet att förstärka den regionala demokratin. Den här uppsatsen syftar till att studera hur pass långt Region Skåne kommit i den demokratiska utvecklingen. Utifrån en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingå för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsätts i mät- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region Skånes demokrati. Utifrån de fastställda mät och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region Skåne inte till fullo uppnår något av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbättras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..

There is a clear difference between types of regions and forms of regionalization. This theoretical division can point out other division lines on different areas and levels, like the one of discourses. In this article is urged that regional political discourses may be divided in West and East European ones. To argue for West and East differences in regional discourse the article shows division lines both in the history of regionalization but also in ideologies. The regional policy of the EU is one example for today's regionalization as a West discourse and the Transylvanian in Rumania as an example for the East discourse.

I denna fallstudie av Region Skåne undersöks uppkomsten av nya forum för samarbete i samband med regionbildning. För att undersöka detta använder vi oss av tre politiskgeografiska begrepp. I Skåne har kommunerna delats upp i fyra samverkansorgan i vart och ett av regionens fyra hörn, detta för att kunna hävda de egna intressena gentemot regionen. Kommunerna i varje hörn har olika grad av beroende till regionen och undersökningen visar att ju större beroendet är desto mer integrerat blir samarbetet inom det egna samverkansorganet.För att skapa en förståelse för ämnet ges en kort presentation av hur Regionaliseringsprocessen har sett ut i Europa, Sverige och Skåne. Materialet till analysen utgörs främst av intervjuer och rapporter där vi fokuserar på tillväxt- och utvecklingsfrågor.

Studien behandlar försöksverksamheten Region Skåne och deras kommunikation och information via texter om verksamheten till beslutsfattare och medborgare. Texterna ligger till grund för beslutet om fortsatt försöksverksamhet och påverkar även allmänheten. Genom en narrativanalys har vi urskiljt fyra teman; ?Permanenta självstyrelsen!?, ?Region Skåne är positivt och en nydanande föregångare?, ?Införandet av regioner är en naturlig och logisk utveckling?, och ?Region Skåne är konkurrenskraftigt och bidrar till tillväxt?. I dessa narrativa teman använder regionen övertalningsdiskurs och myter, men även grepp som dramatisering och iscensättande.

The purpose of this study is to ? through a discourse analysis ? examine how the parliamentary committee ? Ansvarskommittén ? legitimizes the need for merging administrative regions. The committee?s investigation is what underlies the present debate on regionalisation and the merging of regions in Sweden. To carry out this discourse analysis, I have used ?What?s the problem represented to be??, by Carol Lee Bacchi as an analytical framework.

I denna D-uppsats studeras förslaget att ersätta dagens län med 6-9 storregioner. Studien syftar till att analysera och diskutera hur detta förslag kommer påverka Norrbottens län, samt jämföra förslagets förväntade effekt med resultatet som har påvisats av försöksverksamheten i Region Skåne och Region Västra Götaland. De frågeställningar som uppsatsen behandlar studerar vad Regionaliseringen skulle innebära för Norrbottens län, vad gäller demokratiska och ekonomiska aspekter, med utgångspunkt från Ansvarskommitténs del- och slutbetänkanden, samt Statskontorets utvärdering av försöksverksamheten i de ovan nämnda regionerna. Två regionindelningsförslag identifieras, bestående av antingen Norrbottens och Västerbottens län, eller dessa tillsammans med Jämtlands och Västernorrlands län. Uppsatsen resulterar i att effekter på samordning och resursutnyttjande inte är tillräckliga argument för eller emot regionalt självstyre, att det är oklart om decentraliseringsprocessens effekt på Norrbotten kommer ha den effekt som regeringskansliet ämnar, nämligen att verksamhetsansvar och beslutsfattande ska ligga så nära de människor som berörs av besluten som möjligt.

2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning..

This study investigates the concept of regionalism in the context of the Swedish middle-level political arena. The used method is qualitative theory and two cases are studied: Västra Götaland and Norrbottens läns landsting.The aim of the study is to see what the politicans think about Swedens regionalization process by compare the views of politicans that function in a region and in a county council. Do they have the same vision about what constitutes a region and which advantages do they see in working in a region or in a county council? Also dimensions about territorially and sectorial autonomy on the regional level, presented by King and Pierre are investigated in order to explain the different regionala organs functioning accordingly to these dimensions.The empirical material that have been analyzed is taken from 17 interviews, from government writings and reports from the SKL association, Sveriges Kommuner och Landsting, about the topic of regionalization and the effects and goals in Sweden.The conclusion of the material is that there is common opinion among the politicans about the goals of a region and also about which areas that can benefit the most from the perspective of beeing a region instead of a county council. When it comes to explaining the dimensions of territorially and sectorial autonomy the results have shown that the region has the most both territorially and sectorial autonomy, which is due to the regions rightfullness to taxation right, which is high in the region and ensured by a strong catchment area.

The aim of this study is to try to explain the process using both an actor driven perspective as well as a structural perspective examining the reasons why the County Council of Värmland wants to merge with Region Västra Götaland. The answers to the following research questions are sought to shed light on the problem: What constrained the discretion of  the political actors in the choice of region to merge with? Which role did  different political actors play? Does the study provide Game Theory, from Rational Choice theory,  and Path Dependency, from Historic Institutionalism, a new perspective and strength especially  when bringing them together? The study is limited to two policy areas, health care and regional development policy. The structural background is drawn upon the Annual Report 2008 of the County Council Värmland, the Regional Development Program and Regional Transport Infrastructure Plan 2010-2021 by Region Värmland. The chronological order of decisions and events is drawn upon protocols from various regional political organs all linked to the municipal of Värmland and the correspondence between the officials of Värmland?s municipal and the Legal, Financial and Administrative Services Agency of the State.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Rational choice är ett dominerande paradigm inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Teorin är väl använd för att förklara politik och politisk påverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin även kommit att kritiseras. Kritiker hävdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, är otillräcklig för att förklara samhällsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgår ifrån har kritiserats från såväl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt håll.

Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ?luddigt?, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som kan påverka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie på fallet Östsam. Intervjupersonerna består av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergång från att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jämföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angående bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen.

Regioner har alltid funnits. Det har stått för det intermediära, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt från länsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sätt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. När Sverige övergick till att bli ett industrisamhälle, blev regioner en viktig utgångspunkt för att förändra de nationella näten.