
Sökresultat:
2810 Uppsatser om Regional planning - Sida 29 av 188
Förpackningshantering i det dolda : En studie om hur den interna hanteringen kan synliggöras och förbättras.
Handling materials and packaging, which is the focus of this study, requires efficient logistics, both internally and between companies. To achieve an efficient material flow, good information systems, whose role is to collect, store, process and distribute information, are required. The assumption that packagings are handled in an efficient manner is currently not a matter of course, when many companies do not prioritize the internal management of the package.The purpose of this report was to investigate how medium-sized businesses working with distribution and handling of spare parts packaging can improve their internal management of packaging. In order to answer the purpose, we have used an abductive process and a qualitative data collection. The study had Logistic Center Ljungby (LCL) at Electrolux Laundry Systems (ELS) as a case company and two other respondents, Nibe in Markaryd and Enertech in Ljungby.
Befolkningsutveckling och dess följder
Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger
sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och
städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda
attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock
vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv?
Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av
samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är
inget undantag för detta fenomen.
I stridens hetta
Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande
miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ?
exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och
naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya
naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där
riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att
beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna
tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark-
och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten
har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska
osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.
Fysisk planering ur ett folkhälsoperspektiv ? fallstudie i Hjo
Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket
sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad
fysisk aktivitet hos barn?
Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i
kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av
övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer
som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda
på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns
fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för
Hjo kommuns översiktliga planering.
Utgör miljöförekomsten av diklofenak och ibuprofen en risk för vattenlevande organismer?
I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..
Skogsentreprenad idag och i framtiden : en kvalitativ studie av skogsmaskinentreprenörersverksamhet och framtidsvisioner
The Department of Forest Products and Management, Swedish University of Agricultural Sciences has received means from Vinnova for a preliminary study of the organisation of logging work of today and how a better logging organisation should be brought about. This thesis reports results from qualitative interviews with nine forest machine contractors regarding the situation of their companies. The interviews have been analysed with respect to the genesis of the companies, which tasks they perform or that they could consider perform-ing, business relationships of the companies, relationships between the different partners of the companies, and the state of competition experienced by the contractors. The companies have developed either from the contractor previously being machine operator employee or from that the contractor in making has owned a machine and needed work. Their primary business is mechanised logging.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i Jämtlands län : En studie om hur miljökvalitetsmålet ska kunna uppfyllas till 2020
The aim of this study was to investigate and analyze what is required for the environmental quality objective Good built environment to be fulfilled by 2020 in the Swedish county Jämtland. The focus of the study was to gain an understanding of the work that the local government does and further investigate the problems that the officials face with implement these questions in themunicipal planning.The study is based on semi structured interviews with officials in the municipalities of Jämtland county. General plan and programs for the municipality have been reviewed, based on how the plans highlights these issues linked to sustainability and Good built environment.The results of the study show that there are major problems with the formulations of the environmental quality goal in itself and its specifications. The environmental quality goal is formulated to suit the entire Sweden. But as it turns out in the analysis it does not work on the basis of the conditions inJämtland with sparsely populated areas and scattered dwellings.
Finansiering av små tillverkande företags tillväxtmöjligheter i revitaliseringsfasen : Finansieringsprocessen
In 2014-2015 a large-scale Ebola epidemic occurred in West Africa. The Swedish Civil Contingencies Agency was given the order to conduct the Swedish response. The purpose of this case study was to investigate the impact on project planning of the three factors: the nature of the crisis, political initiative and developing countries. In this case study the crisis was an epidemic, and the project was initiated by the Swedish Government and conducted in two developing countries. The results were intended to contribute to developed understanding and recommendations for future project managers in similar projects.
Mångfald och möten i nya Norra Sorgenfri?
Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta
omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande
stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler
malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och
det verkar på planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela
Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som
mötesplats och boendemiljö.
Samrådet som beslutsunderlag, Påverkar samrådet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?
Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna
att påverka
planprocessen. Samrådet syftar till att "? få fram ett så bra beslutsunderlag
som möjligt och att
ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt
om hur
detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det
finns en
föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att
medborgarnas
reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden.
Examensarbetets syfte är att studera om samrådet påverkar beslutsunderlaget i
detaljplaneprocessen och utgår från den övergripande frågeställningen: Påverkar
samrådet
beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrådet ska
på något sätt
tillgodoses för att räknas till att påverka beslutsunderlaget.
Undersökningen tar avstamp i en genomgång av den enskildes roll i
planlagstiftningen och
planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.
Kvinnor som är entreprenörer Bestämningsfaktorer och regional variation
The proportion of women entrepreneurs in Sweden is, as in many countries, smaller than the proportion of men entrepreneurs. Sweden has therefore created political measures with the ambition to increase women entrepreneurship. However, knowledge about the determinants of women entrepreneurship is needed in order to enable the promotion of it and, at the same time one can question the treatment of women entrepreneurs as a homogenous group. The purpose of this thesis is to investigate the determinants of women entrepreneurship and whether these determinants fluctuate regionally. If this proves to be the case, a more spatial/individual approach should be used, when creating measures to promote entrepreneurship.
En diskursanalys av mellanrum - motsägelsernas plats
Denna uppsats har fokus på platser som är möjliga att tala om som mellanrum.
Till skillnad från planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta
om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt
forskning av mellanrum, präglas dessa platser av en rad olika motsättningar.
Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna
platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida
stadsutveckling. Trots detta används dessa platser av människor, som snarare
ser på mellanrum som värdefulla platser och som en slags frizon för människor
och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade
platser i staden.
Hållbarplanering i småort -vad händer när tåget kommer tillbaka till Veberöd?
Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige,
spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när
effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant
alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan
är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan
Malmö och Simrishamn.
Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten
ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på
hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska
kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på:
Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där
Simrishamnsbanan realiseras.
Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp
som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds
historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service.
GATA ELLER VÄG? FÖRSLAG PÅ UTVECKLING AV MÖLNDALSVÄGEN, SÖDRA VÄGEN OCH GÖTEBORGSVÄGEN
Jag har i mitt examensarbete undersöka om man kan skapa en trevligare gatumiljö
längs en väg med mycket trafik. Planområdet jag valt att arbeta med sträcker
sig mellan Göteborg och Mölndal. Dessa städer binds samman av flera olika
vägar. Den första förbindelsen mellan dessa städer gick längsmed Mölndalsån där
idag Södra vägen, Mölndalsvägen och Göteborgsvägen finns. Om man ska färdas
mellan Göteborg och Mölndal väljer många fortfarande att röra sig längs denna
sträckning då den är genast och för att spårvagnen färdas den sträckningen.
Om att bygga landsbygd - ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka :
I have studied the suburban
municipality of Botkyrka, south of
Stockholm, from a rural perspective.
Through that I`ve compared how
countryside comes into being with the
planning and building of suburbs.
I have looked for a definition of
Countryside, and found that it is
often explained or defined in negative
terms, as what it is not. In that it
says nothing about what it really is,
or about the qualitiies it has to it.
Botkyrka is a suburb, but it does in
large parts consist of countryside.
Apart from defining countryside and
rural I´ve been searching for a
definition of suburbia, of it´s
structure and the mental picture we
have of it as a cultural phenomena.
In order to understand the role that
suburbs have in planning I describe
their history from Italian
renaissance villas to sprawl.
By opposing urban and rural, modern
urban planning and how rural areas
are created, I´ve come to a
definition of rural planning and the
making of countryside. To make
countryside, planning and building
should come from individual needs and
desires. A relationship to the
surroundings based on continous
interaction between the human beeing
and it´s environment, a constant
process of shaping and reshaping.
To put my thoughts to the ground I
have collected examples of projects
and ideas, that fits into my view of
what rural planning and making
countryside is all about. They are
put in different categories according
to the possibilities of influence and
to what degree it is put into private
hands.
The first category is
?allemansrätten?, every mans right.
That is the rigt to use private land
as long as you don´t disturb or
destroy.