Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.

Internprissättning är priser på varor eller tjänster som levereras mellan enheter inom ett större företag. Det visar sig att interna priser kan göra det möjligt för ett företag att mer effektivt styra företaget mot de gemensamma målen. En debiteringsmodell kan användas för att koppla interndebitering till en utförd leverans där en skriftlig begäran skickas elektronisk till mottagaren med besked om belopp och vart pengarna ska betalas. Priset som anges är antingen baserat utifrån en prislista som uppdateras kontinuerligt eller beräknas omgående och fastställs per beställning. Genom att bygga in servicenivåer i en debiteringsmodell kan beställningsbeteende inom intern logistik ändras genom att chefer gör beställare medvetna om hur deras val påverkar produktionsenhetens ekonomi. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida en debiteringsmodell för intern transport kan förändra beställningsbeteenden och sänka kostnader för intern logistik.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Problembakgrund: Hur gör företagen för att upprätthålla en god relation med sina kunder? Hur klarar företagen att anpassa sig för att hålla god kvalitet och hantera logistiska problemlösningar med bibehållet goda relationer?Syfte: Att undersöka hur svenska livsmedelsproducenter gör för att förvalta och utveckla relationerna med sina kunder samt maximera kundnyttan genom ett logistiskt synsätt.Resultat: Båda leverantörerna anser att sitt respektive varumärke är starkt och att kunderna väljer varumärket före produkten. Kunderna å andra sidan säger att de väljer produkten före varumärket. Likheterna mellan de båda företagens arbetssätt är stora, förutom deras logistikstrategier. Det vill säga på vilket sätt som logistiken anses ge störst kundnytta i form av konkurrenskraft.Främsta skillnaden hos leverantörerna för att skapa mervärde åt kunden, är att Pågen arbetar med personliga relationer genom butikssäljarna.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Ruukki Sverige AB i Virsbo är en tillverkningsenhet i ruukkikoncernen avsedd för tillverkning av stålrör i olika former. Anläggningen är tillbyggd i olika etapper vilket även gäller maskinparken som har ändrats efter behov och placerats ut efter var det finns utrymme. Visserligen har transportmöjligheterna iakttagits vid utplaceringen men någon total genomgång av de interna transporterna har aldrig genomförts liksom inte heller någon undersökning om hur väl maskinplaceringen stämmer överens med transportflödena. Detta har medfört att företaget är medvetet om att den nuvarande layouten kan ha brister ifråga om maskinplaceringen och den interna transporthanteringen vilket är anledningen till att denna rapport har tillkommit. Rapporten syftar till att undersöka de interna materialflödena vid Ruukki i Virsbo samt ge förslag på layout- och maskinförändringar som kan sänka kostnaden för den interna transporthanteringen.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

The purpose of this study is to examine how risk is perceived by the urban architect's in the region Dalarna, as well as how this is reflected in their everyday work with risk and decision- making according to urban planning. The ambition is also to show how their risk awareness could be improved. The study is written in cooperation with Länsstyrelsen Dalarna as a part of their regional long-term goal to improve the region's proactive risk' and crisis management. The study is based upon 12 semi-structured interviews with local urban architects conducted during the summer and autumn 2007. The result shows that some architects are motivated for working with risk and think that risk awareness should be integrated in their everyday work, while others are not motivated and think that risk is more of a passing trend.

The construction industry develops at a high pace today. Because of this the construction companies has to rethink and try to develop at the same pace. One of the biggest challenges in the construction industry today is to improve the logistics since improved logistics leads to lower costs. This is something that the construction companies have started to realize and they are beginning to invest more money in order to improve the logistics. It is especially important to have good logistics when the conjuncture turns for the worse.

Hållbar utveckling har sedan åtminstone 20 år tillbaka varit ett mål för miljöpolitiken i Sverige där begreppet ofta tolkats utifrån den ekologiskadimensionen. På nationell nivå bestämmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. På den regionala nivån svarar länsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning där arbetet anpassas efter länetsförutsättningar. På den lokala nivån ska kommuner översätta nationella mål till lokala mål och åtgärder. Det handlar alltså om att myndigheter pånationell, regional och lokal nivå ska implementera viktiga politiska beslut.

This thesis project focuses on the need for better tools for analyzing competition for forest fuels in Sweden, in particular how policy measures may influence the market and involved actors in different regions of Sweden. Raw materials from the forest have for long constituted important inputs in the Swedish forest industry. Today some of these raw materials are increasingly used as inputs also in bioenergy production, largely driven by bioenergy promoting policies, and there are signs of increased competition for forest fuels which may have various and uncertain effects on the industries in question. The thesis project explores the possibilities to adapt previously used forest sector equilibrium models into a new model suitable for analysis of Swedish forest fuel markets, called the Swedish Forest Sector Trade Model (SFSTM). The approach takes into account regional differences in supply and demand for 23 types of products produced and/or used by eight types of producers, plus consumers, in five different regions (four Swedish and one international).

Vår uppsats undersöker, om hur möjligheterna för utbyte av information samt samarbete mellan Telecom Citymedlemmarna kan förbättras, med ändamålet att stärka deras konkurrenskraft gentemot externa konkurrenter..

För företag som är verksamma inom distributions- och lagringsbranschen är logistik ett centralt begrepp. Logistik kan ses som läran om effektiva materialflöden. Materialflöden i försörjningskedjor sker dels internt i verksamheten och dels genom transporter mellan leverantörer och kunder. I ett logistiksystem är det oftast transporter som har störst negativ miljöpåverkan, men transporter medför även kostnader vilket kräver planering av resursanvändningen. Planeringen sker på olika nivåer och några av de besluten handlar om att sträva efter ökad fyllningsgrad i transportmedlet och konsolidering av leveranser.