Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Synen på företagande har under senare år förändrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i länders utveckling och tillväxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. Istället har lokal ekonomi och regioners tillväxt hamnat i fokus. Små och medelstora företag får därmed en viktigare roll och faktorer såsom entreprenörskap, sociala nätverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gällande hur tillväxt skapas. För att skapa tillväxt i regioner krävs en näringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ?hållbar utveckling? i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hållbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Syftet med vår studie är att få syn på hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hållbar utveckling. Vi inleder vårt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hållbar utveckling uppkommit i stort och hur detta ämne tog plats i läroplanen. För att få syn på vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger på tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för år 2010. Resultaten av intervjuerna visade på att alla fritidshem källsorterar och komposterar men det är bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom området för hållbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hållbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

The title of this study is: The Swedish assimilation of Scania during the period 1658-1720 - In descriptions of Danish and Swedish popular historians` during 20th century to current view. View of history, nationalism and science .                                                                                                          The study concerns the Swedish, after the conquest of Scania 1658, attempts to induce feelings of Swedish nationality to the people in former Danish province of Scania 1658-1720. The goal of this study was to analyze 20th century and present Swedish and Danish historians? descriptions of the Swedish and Danish treatment of the native Scania population. The aim was further to describe this historians` view of native rebellious group called ?snapphanar? and which measures were taken to assimilate the Scanian population to Swedish realm.

In this two years master's thesis a regional project, Futurum.kom, is studied through the experiences of eight librarians from two of the participating libraries. The interviewees have all attended local and regional seminars where questions about core values, target groups and the role of the public library were discussed, among others. The seminars resulted in a number of core values and target groups. During the project, a number of advertising campaigns are to be conducted. The first one of these had recently been implemented at the time of the present study. The aim of the thesis is to investigate the interviewees organizational self-perception in relation to the project.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, där litteraturgenomgången lyfter fram miljöns påverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk träning samt motorisk utveckling utifrån ett holistiskt (utveckling utifrån helheten) synsätt. Syftet med undersökningen är att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, då vi ställer icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar på profilerade förskolor inom friskvård, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger där undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser på grovmotoriken och hur de lägger upp verksamheten för att främja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lärandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

The Swedish system of environmental quality objectives is a so-called MBO, Management By Objective and has the purpose to guide the Swedish society towards sustainable ecological development. The system involves the whole society from the parliament and the government down to individual citizens. At the regional level, it is the county administrative boards that are responsible for the work with the system of environmental objectives. At the County Administrative Board of Västmanland County, it is the environmental unit who is in charge of work with the environmental objectives and they want input for how to improve their work with the environmental objectives, both internally at the Administrative Board and externally with external parties.The main purpose and goal of the study is to present the work of four other county administrative boards regarding their work with the environmental quality objectives and to identify external parties? opinions of how they want the County Board of Västmanland county to work with them in this matter.The work is designed as a case study of four county councils, where the environmental objectives coordinators at the four county administrative boards were interviewed about their work with environmental quality objectives.

Uppsatsen behandlar ett företags satsning på forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar på att ett sådant samband existerar. I vår studie undersöks den svenska hälsovårdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktäristiken hos företagen indikerade på ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hälsovårdsbranschen med stor satsning på forskning och utveckling har sämre aktieavkastning än företag med låg satsning.

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan å ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och å andra sidan hållbar utveckling i miljöfrågor. Jag har valt att använda mig av två Montessoriförskolor men den ena förskolan har även en hållbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen är att intervjua personal på förskolorna för att få en uppfattning om det finns några likheter och skillnader på hur förskolorna arbetar med miljöfrågor. Mina frågor är; Hur behandlas "miljötänkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur präglar miljöprofilen arbetet på förskolan? Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga är föräldrarna i olika stadier för hållbar utveckling? Jag har även använt mig av en enkät som föräldrarna på Montessoriförskolan med ?Hållbar utveckling? utmärkelse har besvarat.

Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger.

Our bachelor thesis is a visualisation made in 3D-graphics of how the horserace track in Tingsryd perhaps will look like in the future, complete with a miletrack, steeplechase, and other horserace courses. Today, the race track is only in it?s building phase. The inner field-group in Tingsryd needed presentation material to show their eventual sponsors, so they contacted us at Media Technology, and we instantly decided to give their idea a try..