The aim of this paper is to investigate the subject matter of visual communication in presentation brochures of two Swedish regions: Region Halland and Region Dalarna. My focuses are the following questions: what is the aim of the brochures and in what ways does the visual material relate to that aim? How can strategic communication be defined through a visual perspective and in what ways is it useful in the context of presentation brochures of the regions? What sort of communicational functions are specific for the visual material in relation to the written language of the brochures? Lead by these questions, I start by analyzing the brochures through a textual analysis and a social semiotic approach. The result shows that the aim seems to be both political and commercial, but that the visual elements relate more strongly to the commercial aim than to the political aim by the way they strive to present a positive image of the region. The visual elements work in strategic ways that I define as visual strategies.

We have through our theoretical framework been able to create a simplified measuring tool for a KIZ; the S-TKL. We have found that the S-TKL is possible to implement on the Öresund Region but with some flaws. Even though the Öresund Region has implemented the mindset of a KIZ, accurate statistics are in some areas hard to find. We can also through our empirical findings say that it is difficult to use the S-TKL on Shenzhen. The data we have found gives a good indication of both of the regions.

In this thesis we have examined Västra Götalandsregionens ways to lobby and network in the European Union. Our aim was to examine which kind of methods the region uses to lobby in a successful way in Brussels. We found that the region uses both formal and informal methods of lobbying to gain advantages in Brussels. We also wanted to locate various networks which the region is involved in to more easily have their interests satisfied. We found that they had a lot of different alliances and that it is necessary to be involved in different networks to have a chance to lobby the EU institutions.

The aim of this study was to examine consumers and producers view on beverages and it?s meaning for Skåne (a region in southern Sweden) and how to create a strong culinary region using beverages. It gets more common to connect food and tourism, where food and beverages can be used to attract visitors. The research methods used were qualitative and quantitative and the data was collected by survey and semi-structured interviews. The respondents weren?t aware of current beverage projects in the region.

Syftet med uppsatsen är att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsättningar och om de förändrades på olika sätt. Undersökningsmaterialet består av dokumentation av utgrävningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlämningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsättningar och därför delvis förändrades på olika sätt..

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilärare på gymnasiet tar upp frågor om region och regional identitet i allmänhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet från undersökningen visar att begreppet region används i stor utsträckning i undervisningen. Regional identitet används däremot inte i lika stor utsträckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar även att pedagogerna är väl medvetna om elevers vardag och hur de använder sig av den.

In this essay I have chosen to do a cursory study of the spread of the figural gold foils. Emanating from foremost the Vendel time (550 ? 800 e Kr) in the Scandinavian countries Norway, Sweden and Denmark. I will also discuss their relationship to so called central places. Three central locations are in focus in this essay: Borg in Lofoten, Slöinge in Halland and Uppåkra in Skåne. I will also discuss when and why the religious cult changed during the Vendel period to Viking age..

Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning..

Denna uppsats bygger på en utvärdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och Skåne län, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. Utvärderingen var beställd av leaderområdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att använda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader är ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, där underifrånperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektägarna är överlag mycket nöjda med arbetssättet som Leader innebär. Leaders viktigaste resultat är kvalitativa mervärden av typen engagemang, stärkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa värden är svåra att sätta ett ekonomiskt värde på och det behövs därför nya system för att hävda dessa värden i slutrapporterna, likväl som ekonomiska värden. Genom att belysa dessa värden och framhålla den nytta dessa gör, som till exempel sänka ohälsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderområdet, skulle värdena få högre ställning när man beräknar vad leaderarbetet tillfört.

I have studied how human networks can affect decision-making and different constellations. The primary purpose is to clarify the possibility to affect the decision to move the infrastructure investments from Region Skåne to Region Västra Götaland. The study starts at the EU-level and continues to the Government and on to the region. Region Skåne is studied especially since it was from there the infrastructure investments were moved.The conclusion is that there is no specific representation in the government that represents regional topics, in spite of the fact that almost 30% of the members of the Parliament come from these regions. There is no discussion between the members that could be considered a networking-activity beneficial for the regions.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske.

This thesis investigates the 200 year old phenomena of savings banks and if they increase the economic growth (GDP) in the local region they act in. That is being done by testing three hypotheses; the savings banks increase the attractiveness of the region they act in; the savings banks increase the entrepreneurship in the region they act in; and the savings banks increase the economic growth in region they act in. This quantitative cross-sectional study with data from the year 2010, finds that the savings banks increase the attractiveness of the local region, most likely through the efforts and financials they put into different local projects. A positive result is also found for increased entrepreneurship in the regions that have a local savings bank. The result is explained by the savings banks relationship lending, which increase the likeliness for a company to get the credit they need to start and develop.

Quality Control is a term often used within production and is referring to managing processes so they produce capable products. Within Quality Control, process capability index is a common measure to oversee processes. Safety Region Plots were introduced to do this graphically. In Albing & Vännman (2010) the concept of Safety Region Plots is expanded to incorporate an elliptical shape. The method of Elliptical Safety Region Plots assumes a normally distributed data.

Region Skåne skapades för tio år sedan med ändamålet att förstärka den regionala demokratin. Den här uppsatsen syftar till att studera hur pass långt Region Skåne kommit i den demokratiska utvecklingen. Utifrån en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingå för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsätts i mät- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region Skånes demokrati. Utifrån de fastställda mät och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region Skåne inte till fullo uppnår något av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbättras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..