Bakgrund:Inspirationen till vårt valda ämne fann vi genom våra personliga erfarenheter från våra studier vid högskolan och från de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfällen vi haft, då vi båda upplevt hur skilda pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärande. Genom teoretiska utgångspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn på barns lärande och Reggio emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jämfört hur pedagogiska förhållningssätt kan påverka barns lärprocesser.Syfte:Syftet med vår undersökning är att synliggöra och jämföra hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) är att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhållningssätt. Våra frågeställningar för undersökningen är: Hur framträder de pedagogiska förhållningssätten i de undersökta förskolorna? I vad mån bidrar pedagogernas förhållningssätt till att utveckla respektive hämma barns lärprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lärprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98/10), är det de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för, som bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Syftet med min studie är att undersöka hur två yrkesverksamma och entusiastiska pedagoger planerar och resonerar kring utformningen av av utomhusmiljön på deras förskolegård. Viktigt att framföra är att denna förskolegård är ett projektarbete i förändring där den bärande idén är att skapa en kreativ, spännande och inspirerande utemiljö som ska tillgodose barns olika behov och viljor. Jag vill samtidigt understryka att dessa informanter är nyckelpersoner då det är de som driver detta projekt. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur resonerar och planerar pedagogerna kring utformningen av förskolegården som lek och lärmiljö? Vilka möjligheter finns för att pedagogerna själva ska utforma förskolegården avseende hinder, möjligheter och inspiration? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med två förskollärare vid en förskola i södra Skåne.

BAKGRUND: Förskolans historia har präglats av individer som har haft ett brinnande engagemang för förskolan och dess utformning. Friedrich Fröbel, Alva Myrdal, Maria Montessori samt filosofin Reggio emilias grundare Loris Malaguzzi är några utav dem som vi tagit upp mer ingående om i bakgrundskapitlet.I det material som vi använt oss utav talar alla om miljöns betydelse för barns utveckling. Reggio emilias anhängare talar om miljön som den tredje pedagogen. Inom Montessori pedagogiken anses att miljön ska vara utformad så att barnen aktivt är delaktiga i sin vardag. Miljön ska vara ett hjälpmedel för den pedagogiska verksamheten anses inom Montessori.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka hur innemiljön på förskolan används.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lärares arbete ? tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vår studie är att studera hur lärare arbetar för att främja alla elevers behov i klassen när det finns elever i behov av särskilt stöd. Som grund för vår studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klassläraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta används iförskolor. Enligt vår uppfattning är dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av ämne bestämdespå grund av vårt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete är att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpå tre förskolor, om när och hur den används, samt vad pedagogerna uttrycker för primärtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och är en kvalitativ studie sombaseras på intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrån tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar på att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapå det som har hänt, samt att visa nuet. De menar även att man genom pedagogiskdokumentation kan få syn på helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sätt att arbeta, främst handlar det om tidsaspekten..

Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lärande i matematiken på förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjälp av visuellt lärande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhåller sig till bild och visuellt lärande i matematiken. I min litteraturgenomgång redogör jag för tidigare forskning som är relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lärande i matematiken på olika sätt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lärande i matematikundervisningen när det gäller barns utveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

AbstractEmilia Rönnberg.Barriers to physical activity in adolescents in their late teens. Vetenskaplig C- uppsats HT 12 Physical activity has been essential to human health and well-being since several thousand years. In Sweden, it has been shown that both adults and young people are less physically active than the rest of Europe- a large proportion of young people today do not meet the recommendations for physical activity (60 minutes per day). The purpose of this study was to determine what proportion of young people, i.e. high school students, did not meet the recommendations for physical activity.

Denna uppsats handlar om hur några pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete på. Mina frågeställningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete på? För att få reda på detta valde jag att intervjua tre pedagoger som är verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats är att det blir skillnader i det tematiska arbetssättet, beroende på vilken teori man väljer att utgå ifrån eller vilket synsätt man har.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.