Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation används som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frågeställningar som detta examensarbete utgår från är följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfällen är meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att få svar på dessa frågor så har jag använt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jämförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete så framgår det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets läroprocess samt utveckling, även att det påverkar barnet positivt.

This essay discusses the decision of licensing for nursery and school teachers. In Swedish society there has for a long time been discourse about professionalisation within various industries, including teaching. One strategy towards achieving professional status is official authorisation of a profession, which occurs when a profession obtains licensing. In February 2011, the Swedish government announced the decision that nursery and school teachers would be licensed. This means that only those with an education can be employed as a teacher and obtain that license.

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning.

 How do educators interact with boys and girls in daily encountered preschool situations?.

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är: ? Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt? ? Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande? Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare.

The purpose of this study is to examine discourses about norms and norm criticism regarding sex/gender and sexuality in preschool teachers? and nursery nurses? speech using a post-structuralist perspective. My two research questions are:How do the educators describe norms in general and norms about sex/gender and sexuality in relation to their work?How do the educators describe their work with norm criticism in relation to norms about sex/gender and sexuality?The theoretical base of this thesis is feminist post-structuralism and queer theory. Qualitative interviews were used as method to gather material and then a form of discourse analysis was made based on the transcribed interviews.

This study aims to visualize the youngest preschool children matematical learning in the free game. In my study the mathematics will be analyzed  based on the interactions children participate in, and how children experience mathematics through the lived body.I have chosen to undertake a qualitative research in form of observations. Through this research method, I would approach the child's perspective, which means that i analyze the material that the children in the observations reveals to me as a researcher.The results of the study show that children experience mathematics skills both through the lived body, as well as in interaction situations between children. The mathematics are around among us, all the time. This is very important to take into account for children's continued development of mathematical knowledge..

Play is an important part of children´s everyday life, it is through play children develop. Play occurs a lot in kindergarten and in this study, the aim is to examine how play activities play is used in preschool teaching and the role of the teacher´s in the play. Video recordings of play activities done and qualitative methods (conversation analysis) has been used to analyze the video recordings. The results of this study show that play are widely used as a pedagogical tool in preschool. It is through play children develop.

The main purpose with this study was to get an insight in how to best be able to help children with language difficulties, and learn to see those who are in need of extra help and attention.The study is the result of three separate interviews with a speech therapist, a preschool teacher, and a teacher for children with special needs. The other information that my study is built on comes from books.The answers that I got from the interviews questions, have I built my discussions from.Since I only have done three interviews, can´t I do any general conclusions, from my findings.The answers that I got shows that it`s not always the same answers from the speech therapist, preschool teacher and the teacher for children with special needs, are the same. But most of the answers had a similar conclusion. The most important finding in my study, which also the literature agrees with, is that. It´s always important to read out loud to the children.Keywords: language difficulties, exertion, learning to speech and communication..

Some children develop externalizing and internalizing behavior problems at an early age. Previous research has often treated these children as a homogeneous group, the purpose of this study is to show that this group of children is in fact heterogeneous. Data from theSOFIAstudy was used and preschool pedagogues were informants. The sample contained 2121 boys and girls between 3-5 years. Groups of children with the behavior problems and the risk factors AD/HD symptoms, fearlessness and callous-unemotional traits were created.

The main purpose of the study was to collect norm data forCommunication Attitude Test for Preschool and Kindergarten Children WhoStutter (KiddyCAT) for Swedish children. Sub purposes of the study were toexamine if the results on KiddyCAT vary depending on age and gender andexamine the reliability and validity for the Swedish version of KiddyCAT. Inthe study 119 children without known stuttering, 3:1?6:11 years, fromdifferent preschools in Gothenburg city participated. Neither significantcorrelation between results on KiddyCAT and age nor a significantdifference between the genders was found.

This study is about exclusion and childrens role-play in Swedish preschools. 8 preschool teachers, in 4 different preschools, have been interviewed about exclusion and low and high rating roles in children's role-play. The interviews was recorded and then analyzed. Relevant research in this study was from Corsaro, Tellgren and Löfdahl amongst others, and the results of the interviews is what this study is based on. The study showed that one of the most common roles in childrens role-play is the role of mother and that the roles children play are based on social norms and values.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.

Abstract The objective of our study was to get knowledge about how teachers think when they make purchases to preschool. Do they consider making environmentally conscious purchases? Do they work actively to transfer environmental consciousness to the children?We chose to interview nine preschool teachers and one cook in two different local municipalities. Our investigation showed that there was a very low engagement in these issues. The teachers said that they were very strictly bound to already existing public contracts and did not see any possibilities to influence the preschools consumption.The teachers hade no idea that not only their work could result in environmental savings in the school, but also result in attitudes changes among the children, their parents and, in the long term, society in general.