De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Makt är förmågan att förändra och styra, både för Hobbes och för Dahl, om det så är att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig är den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar människor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det är i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av människor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick då en förändring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mån olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har två lagförändringar som syftat till att påverka invånarnas beteende på specifika sätt studerats.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på Regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Det har sedan lång tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgångar utomlands i lågbeskattade länder, där sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att förhindra eller åtminstone försvåra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-ländska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstår i utländska juridiska personer, oavsett om delägaren erhåller någon utdelning eller inte.De senaste åren har skatteavtal angående utbyte av information mellan Sverige och lågbe-skattade länder haft hög prioritet i Regeringens arbete för att med denna metod säkerställa den svenska skattebasen.

Det övergripande syftet med studien är att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förståelse för att nationellt ägarskap presenteras som en lösning på den svenska biståndsinsatsen till Afghanistan, trots att Regeringens beskrivning av Afghanistan och biståndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsägelsefullt.Med grund i soptunnemodellen där lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk biståndspolitik runt 2003 där regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska biståndspolitiken skulle läggas om till att utgå från principen om nationellt ägarskap, där mottagarländerna skulle gå från att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan präglat de svenska biståndsinsatserna och beskrivs även i utvecklingsstrategin från 2007. Nationellt ägarskap kan därför ses som en etablerad, och färdig lösning när det kommer till att genomföra biståndsinsatser. Den ska visserligen då skifta mellan olika nationer, då nationellt ägarskap ska vara behovsstyrt, men själva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt ägarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitära, utvecklingssamarbete och militära är kontexten annorlunda.

Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.

Utgående från inriktningen i Försvarsmaktens underlag för Regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, är vi enligt min mening på väg mot en tyngdpunktsförskjutning när det gällerförmåge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen också avsevärt ökad förmåga och volym när det gäller s.k. lätt infanteri och strid till fots.Detta förutsätter, med nuvarande läge som grund, en återtagning av kompetens och förmåga närdet gäller infanteristriden och striden till fots. Syftet med uppsatsen är att utifrån försvarsmaktensinriktning mot s.k. lätt infanteri undersöka huruvida dagens utbildning vid förband medkärnförmåga strid till fots kan sägas utgöra lätt infanteri eller om de är något annat.Studien jämför den utbildning i strid till fots som genomförs vid luftburen bataljon,amfibiebataljon samt lätt mekaniserad bataljon med det som enligt undersökningen kan sägas varakaraktäristiskt för s.k. lätt infanteri.

Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa ? som utbildningskontinent ? men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter.Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld ? ny högskola (2004/05:162).

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om hedersrelaterat våld bör ges ett tydligare erkännande i den svenska strafflagstiftningen. För att utreda uppsatsens syfte och besvara de uppställda frågeställningarna har den rättsvetenskapliga metoden använts.Hedersrelaterat våld är ett omstritt begrepp och detta har bland annat sin grund i att det finns olika förklaringsmodeller till våldet.Regeringen har hittills satsat stora resurser för att motverka det hedersrelaterade våldet. Trots dessa insatser från Regeringens sida är hedersrelaterat våld fortfarande ett existerande problem i vårt samhälle och kunskapsnivån bland de myndigheter som kommer i kontakt med personer som fallit offer för det hedersrelaterade våldet är inte bara ojämn, den är i vissa fall även bristfällig.Det hedersrelaterade våldet skiljer sig åt på många viktiga punkter från våld i nära relationer. Det är viktigt att belysa dessa skillnader, framförallt för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och för att brott som begås med ett hedersmotiv ska kunna utredas på ett mer framgångsrikt sätt. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma hedersrelaterat våld, främst för att de som utsätts för denna typ av våld ska kunna få adekvat skydd och stöd, berörda myndigheter ska tillämpa rätt utredningsmetod och för att domstolen ska beakta hedersmotivets försvårande karaktär vid påföljdsbestämningen.Det finns såväl fördelar som nackdelar med en särreglering av hedersrelaterat våld.

Detta arbete handlar om polisens kamp mot narkotika och deras åtgärder för att minska nyrekryteringen till missbruk. Vi har tittat hur polisen arbetar idag, framförallt i Umeå. Vilka hjälpmedel som används och vilka det finns förslag att använda. Regeringen har tillsatt en utredning som vi tagit del av. I utredningens sammanfattning går det att läsa om att polisen bör kunna använda sig av ?buggning? (Hemlig teknisk avlyssning) vid grova brott och framförallt vid grova narkotikabrott.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. Det ledde till att länsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhället och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour på många år och en revisionsrapport visade på brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som är en humanitär hjälporganisation, ville också bidra till att främja våldsutsatta kvinnors situation och således ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvåårigt samverkansprojekt, finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län. Jag intervjuade nio personer som företrädde de tre samverkansaktörerna och jag ville få veta hur dessa företrädare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idéer på utvecklingsmöjligheter när de såg tillbaka på det avslutade samverkansprojektet. Jag använde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori när jag kopplade min empiri till teori.

Idén till detta examensarbete väcktes när jag gjorde en praktikperiod på Falkenbergs introduktionsenhet för invandrare. Då kom jag också i kontakt med sfi (svenska för invandrare) för första gången och det är också den verksamheten som denna studie handlar om. Som syfte har jag valt att belysa det förhållningssätt som ligger till grund för undervisningen i sfi, samt se närmare på vilka problem och möjligheter som finns inom utbildningen. För att ta del av verksamheten intervjuade jag en grupp lärare som arbetar på sfi i Falkenberg. Det är utifrån deras synvinkel som jag sedan valt att titta närmare på hur arbetssituationen ser ut, hur undervisningen bedrivs idag samt vad lärarna tycker om de nya lagförslag som lagts fram och som är tänkt att förändra sfi-verksamheten till det bättre. Min studie inleds med en kortare sammanfattning av sfi och dess historia fram till idag och jag beskriver också de nya lagförslagen och grunden till dessa.

Målsättningen med uppsatsen har varit att åskådliggöra beslutsprocesserna på främst strategisk ochmilitärstrategisk nivå inför det svenska beslutet att delta i de militära FN-missionerna i Suez 1956,Kongo 1960 och på Cypern 1964. Men också att studera deployeringen vid den inledande insatsen.Uppsatsen har därmed syftat till att finna svar på varför det gick relativt fort att fatta beslut om insatssamt deployera förbanden ? svar som kanske kan lära oss något inför framtida liknande beslut ? tillexempel med EU Battle Group. Graham Allison?s teorier om Organizational Process ochGovernmental Politics har utgjort den vetenskapliga ramen för att hjälpa till att förklarabeslutsprocesserna.

BakgrundRegeringen ansåg trots införandet av 1994 års Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning på problemet att enskilda näringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att på så sätt ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestånd. 2007 tillsattes därför en särskild utredare som skulle utreda och lämna förslag om skuldnedsättning för enskilda näringsidkare. Denna utredning låg till grund för Regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om.ProblemformuleringVilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för näringsidkare såväl som borgenärer?SyfteVårt syfte med kandidatuppsatsen är att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förväntade effekterna uppnåtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstått.MetodStudiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkäteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod.