Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

Begreppet vÀlfÀrdsfÀllan beskriver den situation dÀr det i vÀlfÀrdssamhÀllet inte Àr ekono-miskt lönsamt att övergÄ frÄn socialbidragstagande till arbete, dÄ bidragen minskar i samma takt som arbetsinkomsten ökar. Uppsatsen syftar till att svara pÄ vilka möjligheter som finns att ÄtgÀrda detta, med fokus vad som Àr möjligt i det svenska samhÀllet, och huruvida den nya svenska regeringens arbetsmarknadspolitik kan tÀnkas minska vÀlfÀrdsfÀllan. Den internationellt mest framgÄngsrika modellen med sÀnkt skatt pÄ inkomst av arbete har införts i Sverige i form av jobbskatteavdraget. PÄ grund av det svenska bidragssystemets struktur kan man inte vÀnta sig nÄgra större minskningar av vÀlfÀrdsfÀllan. Den ÄtgÀrd som förefaller vara bÀst lÀmpad att göra arbete mer lönsamt Àr förslaget om sÀnkta arbetsgivarav-gifter vid anstÀllning av lÄngtidsarbetslösa..

Patienter som lider av MĂŒnchhausens syndrom hittar pĂ„ symtom och/eller skadar sig sjĂ€lva i syfte att fĂ„ uppmĂ€rksamhet frĂ„n sjukvĂ„rdspersonal. Det Ă€r en svĂ„rdiagnostiserad störning som Ă€r till skada för individen och hela sjukvĂ„rdssystemet. Det har gjorts fĂ„ undersökningar om MĂŒnchhausens syndrom och dĂ€rför intervjuades fem lĂ€kare för att öka kunskapen om MĂŒnchhausens syndrom och fĂ„ svar pĂ„ vilka möjligheter lĂ€kare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka Ă„tgĂ€rder som dĂ„ kan bli aktuella. Resultatet visade att lĂ€karna ansĂ„g sig vara för lite insatta om MĂŒnchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt sĂ€kra pĂ„ att patienten inte hade de besvĂ€r som patienten pĂ„stod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall lĂ€karna misstĂ€nkte att en patient inte talade sanning om sitt hĂ€lsotillstĂ„nd.

Regeringens ministrar Àr tillsatta för att förvalta pÄ de mest skilda ansvarsomrÄden. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka ministrar utifrÄn teoretiskt uppstÀllda bakgrundsegenskaper. Vanligast Àr det att man blir minister först i 50 Ärs Älder. Under sina liv har ministrarna hunnit skaffa sig gedigna yrkes- och livserfarenheter. Det finns de ministrar som vÀljer den politiska vÀgen till ministerposten.

Denna studie Àmnade ta reda pÄ hur organisationskulturen pÄverkades och hur kommunikationen förmedlades vid en fusion av fem myndigheter till en övergripande myndighet. TillvÀgagÄngssÀttet var kvalitativt med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sexton mellanchefer frÄn fem olika avdelningar intervjuades om hur de uppfattade sammanslagningen och hur de upplevde kommunikationen inför, under och efter denna fusion samt hur de upplevde att organisationskulturen hade pÄverkats. Vidare undersöktes huruvida de upplevt att regeringens mÄl och vision för fusionen framgÄtt tydligt. Analysprocessen genomfördes genom att meningskoncentrera transkriberingarna frÄn intervjuerna och dela in dessa i huvudteman med subkategorier i tvÄ matriser och sedan analysera och sammanfatta dessa under respektive huvudtema.

Swedish design is known all over the world and is seen in national as well as in international arenas. There is only one design organization in Sweden that has the task to represent Swedish design in public. The organization is Swedish Form and it is the oldest design organization in the world. It has a huge influence in our society, within design and form. In the end of 1990 the association received its first government assignment, which still continues.

Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.

Regeringens beslut att omlokalisera svenska myndigheter frĂ„n Stockholm har varit, och Ă€r fortfarande, ett mycket omdebatterat Ă€mne. Avsikten med beslutet Ă€r att kompensera för de tidigare genomförda försvarsnedlĂ€ggningarna som framför allt drabbat Arvidsjaur, Östersund, Gotland samt Karlstad/Kristinehamn. Debatten kring detta fĂ„ngade vĂ„r uppmĂ€rksamhet och vi blev intresserade av att nĂ€rmare undersöka hur en omlokalisering pĂ„verkar myndigheternas verksamhet och dess individer. Syftet med denna uppsats Ă€r att utforska hur omlokaliseringen inverkar pĂ„ myndigheternas kompetens och organisationskultur. Med tanke pĂ„ den stora omstĂ€llningen för befintlig personal Ă€r vi ocksĂ„ intresserade av att ta reda pĂ„ vilka konsekvenser förfarandet fĂ„r för den enskilda individen.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svÄrigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer Àven smÄ barn. Det Àr viktigt att förskollÀrare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske dÄ barn idag vistas en stor del av sin vardag pÄ förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollÀrare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen pÄverkar förskollÀrarnas arbetssÀtt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 7 verksamma förskollÀrare. Vi har i vÄr undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgÄngspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angÄende barns utveckling.RESULTAT: Det rÄder en viss osÀkerhet kring rutinerna nÀr det gÀller barn i sorg. För-skollÀrarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollÀrare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation intrÀffar.

Plannja AB producerar plan och profilerad byggplÄt. En stor del av all plÄt mÄlas i en mÄlningslinje i LuleÄ. Plannja AB har identifierat stora kvalitetsbristkostnader i denna process. Problem uppkommer nÀr ett stort tak eller vÀgg uppvisar rutmönster istÀllet för enhetlig kulör. Examensarbetet Àr utformat som en kvalitetsteknisk analys av mÄlningslinjen med fokus pÄ kvalitetstekniska möjligheter.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillÀmpar anmÀlningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begrÀnsningar samt vad de upplever behöver förÀndras för att underlÀtta arbetet kring anmÀlningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lÀrare i Ärskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjÀlp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade nÄgon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gÄ till vÀga nÀr ett barn Àr utsatt eller nÀr en anmÀlan ska göras.

The study aims to examine some teachers' and students' conceptions of drama in schools and in after-school centers. ?Educator? in this study refers to after-school leaders and drama teachers.  The study is limited to three educators and three students at a public school in the Stockholm area. This study considers the following questions: How do educators use drama in schools and in after-school centers? How do students perceive drama in schools and in after-school centers? What importance do educators think that drama has for students?The study draws on the socio-cultural theory on teamwork and social interaction.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lÀra oss mer om pÄ vilket sÀtt lÀrare förhÄller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn pÄ barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans lÀroplan angÄende etik och moral och Àven tittat pÄ vikten av att ha en vÀl förankrad yrkesetik. För att ta reda pÄ hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt resultat pÄvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tÀnkande.

Vi har arbetat med anmÀlningsplikten för pedagoger. Inom detta berör vi nÀr det rÀknas som att ett barn far illa, hur en anmÀlan görs och hur socialtjÀnsten gÄr tillvÀga de behandlar en anmÀlan. Vi har undersökt vad verksamma pedagoger och lÀrarstudenter kan om anmÀlningsplikten. Regeringens proposition om den nya lÀrarutbildningen sÀger att lÀrarstudenter bör vara insatta i FN?s barnkonvention för att kunna försvara barnens rÀttigheter i skola och samhÀlle.