Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med målet att belysa nuvarande hantering av tjälrestriktioner inom Vägverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslå en fortsatt verksamhet inom området för att komma tillrätta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör ställas på en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportområdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid Vägverkets regioner och vid Vägverkets huvudkontor. IT-frågor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till området. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden Förändringsanalys enligt FA/SIMM, främst verksamhets-, problem-, mål- och styrkeanalys.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

Att direktimportera traktorer var tidigare enkelt. Oavsett om nödvändiga dokument medföljde vid köpet eller inte, kunde det alltid lösas när traktorn väl var i Sverige. Efter att en nytolkning av importlagen har blivit antagen är det numera inte möjligt att godkänna traktorer som redan finns i landet utan de rätta dokumenten måste finnas vid importen. Det dilemma importörerna ställs inför är att endast ersättningsdokument för redan godkända traktorer kan bli utskrivna.Syftet med denna uppsattas är att beskriva och lära andra hur man importerar traktorer. Baserat på den stora prisskillnaden mellan Sverige och andra länder är utländska traktorer prismässigt ett intressant alternativ.Dessutom kommer denna uppsatts att undersöka lantbrukares kunskaper och attityder till att importera traktorer på egen hand.Att ha goda relationer med återförsäljare utomlands är avgörande för att undvika att bli lurad i en affär.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgår från sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, där vi främst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill få en djupare förståelse för deras arbetssituation, har vi valt att även undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vår undersökning. Därefter inleds den teoretiska referensramen, där vi framställer de teorier som hjälpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer.

Inom EU finns ett regelverk som strävar efter interoperabilitet att det ska vara lätt att kunna resa och göra affärer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tåg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfärdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gäller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pågående och kommande projekt. För att nå detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhållande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hänvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet är att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen på helt nya sträckor i Sverige och internationellt. Detta är något som ännu inte är standardiserat.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

Bakgrund: Syftet att införa IFRS i EU var för att tillgodose kapitalmarknaden. IFRS harutvecklats till ett globalt redovisningsspråk, men reglerna är inte fulländade, då utvecklingengår framåt. Noterade svenska bolag ska från år 2005, följa IFRS/IAS- förordningen ochtillämpa internationella redovisningsprinciper. Detta har medfört ökade krav på revisorerna,då IAS detaljerade regelverk ständigt förändras och är utformas för effektiva marknader,vilket har medfört att kraven på professionellt omdöme aldrig varit större.Problematik: Syftet med IAS 36/RR 17 är att säkerställa så att inte tillgångarna är redovisadetill ett för högt värde, då tillgången inte få tas upp till ett högre värde än dessåtervinningsvärde som antingen är det högsta av det verkliga värdet eller nyttjandevärdet avtillgången. Problematiken när det gäller nedskrivningar av tillgångar är att företagsledningenkan göra subjektiva bedömningar som leder till att företag redovisar till fördel för sig själva.Frågeställning: Vilken problematik kring regelverket IAS 36 nedskrivningar kan revisornställas inför? Vilka problem kan revisorn ställas inför gentemot företagsledningen dånedskrivningsbehov föreligger?Syfte: Syftet med undersökningen är att bestämma revisorns svårigheter gällandegranskningen kring nedskrivningsbehov av tillgångar samt vilken problematik som kan uppståmellan revisorn och företagsledningen.Avgränsning: Vår undersökning är ur revisorernas synvinkel.

Företag med redovisade underskott från tidigare år kan genom underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjämning mot framtida vinster under obestämd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrätten utnyttjas på ett icke önskvärt sätt tillämpas dock inskränkande spärregler vid ägarförändringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag.Regelverket vilar på neutralitetsprincipen med målsättningen att skattemässiga konsekvenser inte ska inverka på olika beslut. För att spärreglerna ska vara neutrala krävs således att de samverkar och likvärdigt begränsar rätten till underskottsavdrag vid olika spärrutlösande situationer. Spärreglernas inbördes systematik utreds således i uppsatsen.Spärreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans måste först utredas hur de tillämpas enskilt.

Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users? conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today?s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

Ända sedan införandet av de svenska ränteavdragsbegränsningarna, som kan leda till nekat avdrag för räntekostnader inom intressegemenskapen beroende på mottagarens skattesituation och syftet bakom transaktionen, har reglernas förenlighet med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Syf-tet med denna uppsats är att utröna reglernas förenlighet med EU-rätten på denna grund.EU-rätten förbjuder vanligtvis alla former av hinder mot etableringsfriheten. Avsteg får dock göras i särskilda fall om hindrande åtgärder kan motiveras mot bakgrund av art. 52(1) FEUF eller ett trängande allmänintresse. De hindrande åtgärderna måste vidare ha till syfte att uppnå de anförda rättfärdigandegrun-derna samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.EU-kommissionen menar att reglerna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamhet.

Redovisningsområdet bearbetas ständigt för att moderniseras och förbättras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP håller IASB och FASB på att arbeta med ett gemensamt projekt för att förändra regelverket för redovisning av intäkter. Samarbetet tog fart år 2002 och sedermera år 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmänheten att kommentera. Arbetet fortskred och år 2010 var man följaktligen redo att utfärda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga år 2011.Syftet med denna studie är att undersöka vad revisionsbyråer och normgivande organ har för åsikter om 2011 års förslag till standard gällande redovisning av intäkter från kontrakt med kunder. Vi vill också jämföra dessa åsikter de båda grupperna emellan för att se om de skiljer sig åt.