År 2011 hade 46,1% av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma som uppkommit efter en långvarig obalans mellan matintag och fysisk aktivitet. Det finns olika strategier för viktminskning där flera faktorer samverkar för ett lyckat resultat. Fetma och övervikt är i teorin enkelt att behandla, trots detta går få ned i vikt och ännu färre lyckas behålla viktminskningen. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som var betydelsefulla och de metoder som var effektiva för en viktnedgång hos personer som är eller har varit överviktiga. En kvalitativ studie har genomförts där fem deltagare intervjuats.

Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1.

Bakgrund: Regelbunden träning är viktig för både fysiskt och psykisktvälbefinnande. För att bibehålla en regelbundenhet i träningen krävs det ettengagemang och en motivation. En person kan motiveras av både inre ochyttre faktorer beroende på personens intresse. Trots att människor tenderaratt vara mer stillasittande, tycks intresset för träning och hälsa öka. Inteminst syns detta på sociala medier, där bilder och inlägg medträningsbudskap förmedlas frekvent.

Det finns flera tidigare studier gjorda på nasalt tillfört koksalt bland både barn och vuxna med kroniska eller recidiverande luftvägsbesvär, eller i utsatta miljöer. Vi ville med vår studie undersöka om nasalt koksalt kan påverka förekomsten av "banala" luftvägsbesvär, oftast förkylningsviroser, hos i övrigt friska vuxna individer. Vi tittade både på förekomst av alla typer av lyftvägssymtom men även specifikt på nässymtom. Studien lades upp som en prospektiv randomiserad crossover studie och studiepopulationen utgjordes av en grupp värnpliktiga vid I19 i Boden.Under två tioveckorsperioder har försökspersonerna dagligen fyllt i ett protokoll avseende variablerna nedan. Under den ena tioveckorsperioden har halva gruppen sprayat fysiologisk koksaltlösning (Renässans) i näsan och under den andra perioden har den andra gruppen sprayat.108 försökspersoner ingick i studien och 60 fullföljde båda perioderna med minst 60% complience.Utifrån protokollet avlästes följande variabler: förekomst av luftvägssymtom, antal symtomepisoder och episodduration samt sjukdomsintensitet mätt i form av sjukfrånvaroprocent och medicin konsumtion.Den statistiska analysmetod som använts är parat T-test.

Bakgrund: Många individer känner inte hög livskvalitet och hälsa, och där av ett missnöje med sitt välbefinnande. Livskvalitet och hälsan påverkas av att individer inte känner något inflytande i samhället och upplever brist på delaktighet och tillgänglighet. Många studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som två faktorer på ökad livskvaliteten och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening påverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som används i studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 11 vetenskapliga artiklar både av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det är tre teman svarar på syftet och det är ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hälsan, det främjar både den fysiska hälsan men framförallt den psykiska hälsan.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar:Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna?MetodStudien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa har under senare åren studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstånd och många rapporter stöder att motion är bra för människan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dålig motion är vardag för många. Folk verkar bli ohälsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hälsosammare livsstil. Det finns ett samband med träning och bättre hälsa och förmåga .

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka och belysa idrottslärarnas ljudmiljö och hur denna påverkar idrottslärarnas hälsa. Studiens frågeställningar var följande: Förekommer det att idrottslärare drabbas av bullerrelaterade problem? Vilka bullerrelaterade problem är i så fall mest förekommande hos idrottslärare? Hur upplever idrottslärare ljudmiljön på sina idrottslektioner vad gäller akustik, ljudnivå, bakgrundsbuller och hörselvila?MetodArbetet grundar sig på en kvantitativ webbenkät gjord bland idrottslärare som arbetar på privata och kommunala grundskolor i Malmö stad och Trelleborgs kommun. Enkäten skickades ut till ledningen på 80 skolor som ombads att vidarebefordrade enkäten till skolans idrottslärare. Svaren från 40 idrottslärare ligger till grund för resultatdelen.ResultatDet resultat som framkom var att mer än varannan respondent återkommande känner av olika stressreaktioner till följd av ljudmiljön på sin arbetsplats.

Skiftarbetare är en utsatt grupp då åtskilliga hälsoproblem kan urskiljas här. Eftersom skiftarbetare har flera riskfaktorer för utvecklandet av bland annat hjärt-kärlsjukdom är denna grupp betydelsefull att studera. En regelbunden måltids-frekvens och en hälsosam kost är att föredra för att reducera riskerna för sjukdom, men också för att stärka hälsan.Syftet med detta examensarbete var att kartlägga treskiftsarbetarnas kostvanor på Tekniska verken i Linköping AB (publ.) med fokus på måltidsfrekvens. Ytterligare ingick i syftet att jämföra kostvanorna med kostrekommendationerna och undersöka tillgängligheten till mat på arbetsplatsen, och utefter detta ge för-slag på förändringar inom koncernen. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och en enkätundersökning.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskor kan vidta för att få patienter >65 år att börja aktivera sig och/eller bibehålla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger både fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är även en viktig komponent för att förbättra hälsan vid många sjukdomar. Kunskaperna om människans åldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i åldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos många människor i samband med den stigande åldern.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Denna studie undersöker hur utbredd användningen av Best Management Practices (BMP) är hos gotländska dikoproducenter samt om det finns några samband mellan dikoproducenternas användning av BMPs och deras egenskaper och uppfattning av förutsättningar att använda BMPs. Studien genomfördes under våren 2014 genom telefonintervjuer med hjälp av ett frågeformulär där frågor om producentens egenskaper samlas in tillsammans med svaren på ett antal påståenden kring producentens regelbundna användning av vardera BMPs och producenten uppfattning av förutsättningar. Påståendena formulerades utifrån en Likert-skala och fått inspiration av de sju förutsättningar som påverkar producenter användning av ny teknik som beskrivs i Gillespies et al. studie om användning av BMPs i nötköttsproduktion i Louisiana, USA 2007. De undersökta BMPs är Vägning av ungdjur, Dräktighetsundersökning, Foderanalys och Produktionsuppföljning.

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuer med lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink.

 SAMMANFATTNINGInledning:Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.               Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.Metod: Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".Konklusion: Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder.