SammandragÄmneHur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnäring?SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags värdering av efterbehandlingskostnader påverkas av använd redovisningsprincip samt söka finna hur använd metod påverkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning.GenomförandeUppsatsen bygger på en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen är Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter från gruvföretagen har intervjuats samt en person från branschorganisationen SveMin.SlutsatserFörfattarna finner att det finns skillnader mellan företagens sätt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillämpas.Traditioner inom redovisningen har format två redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som ställs har medfört att redovisningen skiljer sig åt.

Hur bör värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte är att utreda vilken redovisningslösning som bäst lämpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att få fram argument från tre företag som redovisar värdeförändringar på olika sätt. Intervjuer med revisorer och rådgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och då främst IAS 40. Studien pekar på att den lösning som bäst lämpar sig för etablering av praxis är redovisning av värdeförändringar inom rörelseresultatet.

Since 1928 the Swedish accounting and taxation has been closely linked by law which today as the European Union works with its harmonisation of the European accounting systems brings up difficulties. The Union strives to integrate the countries different ways of accounting in order to make it easier to use and understand foreign information. The Swedish connection between accounting and taxation means that a harmonisation would change the whole system as its known today. The purpose with this study is to examine what the link between the two means and how a decoupling would affect Swedish accounting and auditing. We also want to examine how the Swedish taxation office, who currently uses the accounting as a ground for taxation, could guarantee the quality of the declaration without a proper underpinning. The study shows that a decoupling could lead to an increase in quality on swedish accounting and that the administration would become more difficult to handle. The risk of dividend of untaxed profits is not seen as a problem in this context.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Problemställning:Bostadsrättsföreningar måste spara pengar för framtida underhåll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bära sina egna kostnader och inte skjuta upp underhåll på framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i årsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte är att belysa de problem som finns när bostadsrättsföreningar ska bestämma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhållet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av föreningens underhållsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrättsföreningar.Slutsatser:Bostadsrättsföreningar använder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhållsåtgärder. Som lekman tex en bostadsrättsköpare är det svåröverskådligt att jämföra föreningarnas underhållsambition pga de olika metoderna. Önskvärt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhållskostnader i bostadsrättsföreningar..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är två stycken intervjuer med öppna frågor. Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter. Studien visar att crowdfunding har en ekonomisk betydelse för företag i uppstartsfasen. Detta genom att vara ett komplement till de traditionella finansieringsformerna. .

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gäller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det är upp till varje enskilt lärosäte att tolka de övergripande mål som finns. Ett cent-ralt begrepp, tätt kopplat till detta, är genomströmning då denna ofta används som indikator på resultatet av utbildningen. Hur lärosätena väljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, påver-kande designelementen hanteras på olika sätt. Detta har lett oss fram till följande frågeställ-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning på grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen på kurser i grundläggande externredovisning samt grundläggande ekonomistyr-ning eller motsvarande på civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.

Bakgrund: Bristen på information om immateriella tillgångar i den externa redovisningen har blivit alltmer påtaglig i takt med att dessa tillgångars betydelse ökat. Redovisningsrådet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgångar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. Avgränsning: Skattemässiga effekter berörs ej. Tillvägagångssätt: Information har samlats in från analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer.

Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter konkurs.

This thesis aims to investigate the information effects of fair value accounting in Nordic real estate companies. As a consequence of the mandatory IFRS adoption in the European Union in 2005, listed Nordic companies are allowed to recognize investment property at fair value in accordance with IAS 40. Theory suggests that fair value accounting should lower information asymmetry. Therefore, this study aims to examine correlation between fair value accounting of investment property and information asymmetry on the stock market. To investigate this, we use bid-ask spread as a proxy for information asymmetry and examine Nordic real estate companies before and after the implementation of IFRS.

Much attention has been directed to Charity Foundations and how they use the donations given to them. Donators and external organisations put pressure on and evaluate the performance of Charity Foundations. The purpose of this thesis is to increase the understanding of how Charity Foundations handle the pressure from external parties through a qualitative case study of one Swedish Charity Foundation. The most important external factors have been identified and the accountability relationships between each party and the Charity Foundation have been examined. The empirical material was collected through semi-structured interviews and from written sources.

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade på stockholmsbörsen ? en praxisstudie Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie är att ge en bild av hur gruvföretag noterade på Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som påverkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjälpa till att skapa en bredare medvetenhet hos användare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte är att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns noterade på Stockholmsbörsen.

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har.