John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade Är 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjÀlpmedel för centralbanker vid rÀntebeslut. Taylor-regeln Àr mycket enkel i sitt uförande och baseras pÄ att styrrÀntan bör sÀttas efter tvÄ variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrrÀnteregel fick genomslag inom den vetenskapliga vÀrlden men spreds Àven till makroekonomisk praktik och medförde stora förÀndringar för penningpolitiken.Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det rÄder det delade meningar om hur vÀl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur anvÀndbar den Àr idag. Det har Àven uppkomit nya teorier angÄende trögheten i effekterna av styrrÀnteförÀndringar och vid vilken tidpunkt dessa fÄr en inverkan pÄ inflationstakten.Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra hur vÀl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrrÀntesÀttning i fem lÀnder med inflationsmÄl under tidsperioden 2000-2013.

NÀr en svÄr hÀndelse gör det besvÀrligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk hÀndelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller dÄ en person kÀnt sig allvarligt hotad. Vi har i vÄr studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas dÄ en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mÀngd litteratur och artiklar samt gjort en enkÀtstudie pÄ nÄgra poliser dÀr resultatet visade att poliser kommer i kontakt med pÄfrestande hÀndelser som ibland lÀmnar efterverkningar. I arbetet har vi dÀrefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD Àven hos poliser sÄ som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

Detta Àr en kandidatuppsats om vÄra vanor och val kring en av vÄra mest Àlskade drycker, kaffet. Vi dricker det varmt eller kallt, sötat eller osötat, med vÀnner eller ensamma, för att bli mer skÀrpta eller för att njuta av smaken. Vi dricker espresso, bryggkaffe, kokkaffe, presskaffe, perkolatorkaffe, kapselkaffe och pulverkaffe. Vissa av oss dricker kaffe flera gÄnger per dag och andrar ett par gÄnger i vecka, sÀllan eller aldrig. Vi dricker kaffe pÄ café, hemma, hos vÀnner, pÄ arbetet, nÀr vi Àr pÄ vÀg nÄgonstans, pÄ stranden och pÄ restaurangen.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie dÀr de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan Är 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde frÀmst ses nÀr den fysiska aktivitetens intensitet var mÄttlig till intensiv och utfördes cirka tre gÄnger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av Skanska VÀg & AnlÀggning Norr, som ser ett ökat utbud av marksaneringsentreprenader. Syftet med denna rapport Àr att Skanska ska fÄ övergripande kunskap i Àmnet i form av en lÀttlÀst rapport. LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten uppger det totala antalet förorenade omrÄden i lÀnet till minst 1200 st. I MIFO, vilket Àr det inventeringsverktyg som samtliga Sveriges lÀnsstyrelser anvÀnder sig av, Àr för nÀrvarande 618 st förorenade omrÄden registrerade i VÀsterbotten. Antalet trÀskyddsanlÀggningar uppgÄr till 37 st varav fyra stycken har fÄtt den högsta riskklassningen.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av ett genetiskt förÀldraskap hos par som genomgick infertilitetsbehandling i Sverige med donerade Àgg eller spermier, samt att jÀmföra attityder till genetiskt förÀldraskap mellan kvinnor och mÀn samt personer med eller utan möjlighet till genetiskt förÀldraskap. Denna delstudie ingÄr i ett större projekt som heter LÄngtidsuppföljning av IVF, Àgg- och spermiedonation i Sverige. Den grupp som har undersökts i föreliggande studie Àr par som genomgÄtt behandling med donerade Àgg eller spermier under 2005-2006. Antalet recipienter i denna studie var 277 personer. Information har samlats in i form av enkÀter.

Detta Àr en studie som undersöker om vÄra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i VÀrmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrÄn sin verksamhet kopplad till VÀrmlands ansvar.GenomgÄng har gjorts av ansökningar om medel hos LÀnsstyrelsen samt av rapporter till LÀnsstyrelsen om vad man gjort för erhÄllna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstÄnd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har Àndrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten Àr inte entydiga utan visar pÄ skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd pÄ frÄgorna.HuvudfrÄgan Àr om VÀrmland utifrÄn föreliggande redovisning kan sÀgas vara ett frisklÀn eller ett risklÀn.Svaret Àr inte klart och entydigt men pekar mot att VÀrmland Àr mer ett frisklÀn Àn ett risklÀn..

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet anvÀnds dock i en ganska liten omfattning pÄ marknaden. För att öka lokalernas anvÀndning finns det dÀrför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden vÀrderar.Utredningen syftar till att fÄ fram vad kunden vÀrderar dÄ han eller hon hyr och/eller anvÀnder en temporÀr lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att fÄ fram vÀrderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som anvÀnder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt Àr kontor, skola och förskola..

Den framtida samhĂ€llsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad anvĂ€ndning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns sĂ„ledes ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsĂ€gare som vill utnyttja den förnybara energin. ÄganderĂ€tten till förnybar energi Ă€r inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

?Att vara smal Àr nÄgot som vÀldigt mÄnga drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill Àn att gÄ upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller Àtstörningar men ibland beror det pÄ det genetiska arvet eller en förhöjd ÀmnesomsÀttning.

Mental ljudförestÀllning (eng. auditory imagery) innebÀr att uppleva ett ljud för sitt inre i frÄnvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­förestÀllning kan inverka sÄvÀl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) pÄ perceptuell ljuddetektion.

Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Ett beslut kan upplevas olika svÄrt och fÄ effekter för beslutsfattaren eller nÄgon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt stÀllningstagande pÄverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar Äsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en sjÀlv eller inte. I studien undersöktes Àven om det finns en tendens att vÀlja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras Äsikt förklarades. Valet stod mellan vem av tvÄ patienter skulle prioriteras för att fÄ genomföra en livsavgörande operation. I linje med förvÀntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer Àn deltagare i majoritet.

Det sÀgs att en fjÀrils vingslag i Brasilien kan utlösa en storm i Texas. I vÄr alltmer globaliserade samtid ligger det troligen mer sanning i det sagda Àn nÄgonsin tidigare. FöremÄlet för föreliggande uppsatsen Àr en rÀttsgrundsats ? en av Högsta domstolen etablerad rÀttsprincip ? betecknad pÄstÄendedoktrinen, nÀrmare bestÀmt doktrinens betydelse i skiljetvister i allmÀnhet och i investeringstvister i synnerhet. Bakgrunden till de problemstÀllningar varom uppsatsen handlar stÄr att finna i Högsta domstolens avgörande NJA 2008 s 406, vari Högsta domstolen, med undanröjande av skiljenÀmndens dom, gjorde följande synnerligen intressanta uttalande: ?Det Àr en etablerad grundsats i svensk rÀtt att skiljemÀnnen vid [behörighetsprövningen] skall tillÀmpa pÄstÄendedoktrinen.