Sök:

Sökresultat:

751 Uppsatser om Reflexivt synsätt - Sida 8 av 51

Helgonlika politiker och maktlösa arbetslösa : En undersökning av attityder och vÀrderingar i politikers metaforer

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frÄgan: Vilka attityder och vÀrderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran HÀgglunds anvÀndning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer nÀr det gÀller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frÄgan. Jag har ocksÄ analyserat de metaforer som anvÀnds nÀr de talar om/bemöter sina motstÄndare och deras politik. De artefakter jag har anvÀnt i min undersökning Àr tvÄ tal samt en TV-sÀnd partiledardebatt.Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och vÀrderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de bÄda partiledarnas val och anvÀndning av metaforer vill jag, till viss del,  pÄstÄ att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och vÀrderingar, inte minst nÀr de tillskriver varandra negativa sÄdana.

?Det handlar om att vÄga se!?: Skolkuratorns arbete med barn i familjer dÀr det förekommer överkonsumtion av alkohol och/eller andra droger.

Studiens syfte Ă€r att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmĂ€rksamma, upptĂ€cka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptĂ€cka barn som lever i familjer dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur gĂ„r kuratorn tillvĂ€ga dĂ„ sĂ„dana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn dĂ„ det finns bekrĂ€ftat att ett barn lever i en familj dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet Ă€r baserat pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det Ă€r svĂ„rt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns nĂ„gra specifika och lĂ€ttidentifierade tecken som man kan kĂ€nna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet Ă€r ofta nĂ„got som inte syns, och nĂ€r det syns kan det ta sig uttryck hos barnen pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Barn Ă€r ocksĂ„ lojala mot sina förĂ€ldrar och vill eller vĂ„gar inte avslöja en familjehemlighet.

Syns du inte sÄ finns du inte : En vetenskaplig studie om artister som varumÀrken

The purpose of this study has been to maintain a deeper understanding of how unestablished, professional musicians can get discovered by the music industry by communication, branding and positioning of their brand at social media.We found that fans have a greater impact on unestablished musicians than we previously thought. They have to create an identity for their brand, keep active on social media and engage their fans. Musical artists must maintain an ongoing dialogue to keep their fanbase, preferably with emotions involved. No fans equals minimum attention from the industry. Uniformity and professionalism is also important, because it evokes seriousness.

Att vara eller att inte vara Generation Y : En studie om 80-talisters förhÄllningssÀtt till arbetslivet

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Hantverksteknik F och gesÀllprov, finns det likheter?

Det hÀr arbetet Àr en undersökning som baseras pÄ en dokumentanalys. Analysen Àr gjord pÄ dels Hantverksteknik F och gesÀllbrevsprovet för frisör respektive lÄssmed. I uppsatsen jÀmförs dessa styrdokument med gesÀllbrevet. Finns det nÄgon samstÀmmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgÄr att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall Àr Hantverksteknik F och gesÀllbrevsprovet för frisör och lÄssmed.

En bild sÀger mer Àn tusen ord : - en semiotisk bildanalys av gymnasiekataloger ur ett genusperspektiv.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som Àr i majoritet pÄ programmet.Resultaten visar att representationen av det kön som Àr i minoritet Àr högre pÄ bilderna Àn den faktiska representationen pÄ programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar portrÀtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sÀnder ut Àr att tjejer och killar bör vÀlja, om inte olika program sÄ olika inriktningar. Ett exempel som visar detta Àr Barn- och fritidsprogrammet dÀr det nÀstan uteslutande Àr tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer dÀr sport och friskvÄrd Àr inblandat..

Arbetsmotivation hos enhetschefer inom social omsorg: en studie av deras egna uppfattning

Syftet med denna studie Àr att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frÄgestÀllningar som anvÀnts Àr: Hur upplever enhetschefer innehÄllet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som intervjuats Àr enhetschefer inom ett verksamhetsomrÄde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett vÀldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

Maskulinitet i media : En studie av maskulin framstÀllning i svensk TV-reklam

Syftet med denna uppsats Àr att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framstÀllningar och stÀlla dessa tolkningar i relation till den Àldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien Àr en diskursanalys som utgÄr frÄn ett analysschema vilket tagits fram med hjÀlp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat Àr indelat i sex olika nivÄer. Först och frÀmst har urvalet utgÄtt ifrÄn reklamer som har nÄgon visuellt identifierbar manlig karaktÀr.

Ideologiska bakgrunder och nyhetsförmedling : En diskursanalys av tvÄ svenska dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i libyska inbördeskriget 2011

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

Dokumentation i förskolan : Fem pedagogers syn omkring dokumentationsarbetet i verksamheten

Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka fÄ insikt i vilka tankar fem pedagoger har om dokumentation i förskolan och hur de anvÀnder sig av dokumentation i sitt arbete. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Hur ser fem pedagoger pÄ dokumentation i förskolan och hur anvÀnder pedagogerna sig av dokumentation i verksamheten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att dokumentation hjÀlper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stÀrka arbetet i verksamheten. Reflektion över dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlÀttar samarbetet med förÀldrarna.

Is content king? : En studie om reklambranschens utveckling i och med content marketing

I dagens samhÀlle syns reklambudskap överallt men allt fÀrre tar emot dessa budskap. För att försöka komma under den sÄ kallade reklamgarden har fokus inom marknadsföring pÄ senare tid skiftats mot innehÄllet i budskapen. Denna typ av marknadsföring kallas content marketing och det finns idag begrÀnsad forskning inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför reklambranschen pÄverkas och eventuellt förÀndras i och med content marketing som marknadsföringsmetod. Detta undersöks genom intervjuer med fyra personer som jobbar pÄ contentbyrÄer.

Musik i förskolan - ett utrotningshotat Àmne? : En undersökning om Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan och sju förskolors musikundervisning

Syftet med detta examensarbete var tvÄfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur LÀroplan för förskolan uppfylls i Àmnetmusik pÄ sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod dÀr personer pÄ högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollÀrarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stÀmmer och dels att LÀroplan för förskolan i Àmnet musik inte uppfylls till fullo pÄ de undersökta förskolorna.

Ett reflexivt förÀldraskap. En kvalitativ studie om frivilligt ensamstÄende mammor och deras nÀtverk

Denna uppsats bygger pÄ Ätta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstÄende mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat pÄ frÄgor om beslutet, det privata och det formella nÀtverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som Àr frivilligt ensamstÄende via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nÀtverk. De frÄgestÀllningar som avhandlades i uppsatsen var:- PÄ vilket sÀtt kom de frivilligt ensamstÄende mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstÄende mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- PÄ vilket sÀtt mobiliserar mammorna resurser frÀmst genom sitt privata nÀtverk men Àven i relation till samhÀllets olika formella nÀtverk?Resultaten analyserades dels utifrÄn det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhÀllet med fokus pÄ begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels pÄ teorier om sociala nÀtverk.

Verkstaden och gymnsieskolan. : FordonsverkstÀders syn pÄ kompetens och utbildning i VÀsternorrland.

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förÀndring vad det gÀller den tekniska utvecklingen. Detta stÀller ökade krav pÄ mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa pÄ branschens syn i VÀsternorrland pÄ den kompetensförÀndring som syns i andra studier, samt att visa pÄ hur branschen ser pÄ den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju mÀrkesverkstÀder. Urvalet gjordes genom studier av försÀljningssiffror av antalet sÄlda fordon inom deras fordonsmÀrken.

En kommunicerande och lÀsande sÀrskola : En studie kring lÀsförstÄelse i grundsÀrskolan

Syftet med denna studie inriktar sig pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ skolans sprÄkprojekt och pÄ elevernas mÄluppfyllelse efter interventionen (intensiv trÀningsperiod). Vi har anvÀnt oss av enkÀter till lÀrarna, observation av videoinspelningar frÄn interventionen, dagboksanteckningar förda av lÀrarna samt deltagit i ett diskussionsmöte med lÀrarna. Resultatet hos vissa elever, efter dessa veckor, visade att de hade tagit till sig en strategi att komma ihÄg innehÄllet och förstÄ vad texten handlade om. Genom de dagboksanteckningar som lÀrarna har fört och som vi har tagit del av syns det en förÀndring frÄn första tillfÀllet till det sista. LÀrarna fick en högre motivation, inspiration och pÄmindes av vikten att trÀna lÀsförstÄelse i de olika Àmnena.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->