Sökresultat:
755 Uppsatser om Reflexivt synsätt - Sida 47 av 51
Analys av argument som uttrycks i samband med ett levande rollspel om embryonala stamceller : En designbaserad studie med analysverktyget TKE av hur argumentens kvalitet utvecklas under en undervisningssekvens
Diskussioner om anvÀndandet av embryonala stamceller Àr exempel pÄ ett omrÄde dÀr naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhÀllshÀllsdebatten. VÀrderingar med t ex etiska utgÄngspunkter pÄverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten frÄn denna forskning tillÀmpas. NÀr sÄdana frÄgor, samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen Àr det angelÀget att belysa att det i samhÀllsdebatten förekommer en diskussion dÀr företrÀdare för stÄndpunkter för fram olika argument i frÄgan. Ett sÀtt att möta detta behov Àr att designa en undervisningssekvens som innehÄller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan anvÀndandet av skrivramar ge.
HÄllbar utveckling inom gruv- och skogsindustrin : En kvalitativ jÀmförelse mellan statliga och privatÀgda företag
Bakgrund: Arbetet med hĂ„llbar utveckling har ökat vĂ€sentligt under det senaste decenniet och mĂ„nga begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hĂ€nsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frĂ„gor i ett företags verksamhet. Ăven riktlinjer har skapats för att kunna mĂ€ta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, Ă€r en av de frĂ€msta och har under det senaste Ă„rtiondet blivit vĂ€l etablerat och ett internationellt erkĂ€nt ramverk. Ăven i Sverige redovisar mĂ„nga företag enligt riktlinjerna och Ă„r 2007 tog nĂ€ringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hĂ„llbarhetsredovisning enligt GRI.Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hĂ„llbar utveckling.
Skydd för nÀringsidkare : inom avtalsrÀtten
I avtalsförhĂ„llanden mellan nĂ€ringsidkare rĂ„der det inte alltid jĂ€mlikhet utan den ena parten kan pĂ„ grund av olika omstĂ€ndigheter inta en underlĂ€gsen stĂ€llning. Ăven om nĂ€ringsidkare ofta har möjlighet att sjĂ€lva ta tillvara pĂ„ sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd Ă€r och mot vilka missförhĂ„llanden nĂ€ringsidkare skall skyddas Ă€mnar denna uppsats utreda.Huvudprincipen i avtalsrĂ€tten Ă€r att avtal skall hĂ„llas och att parterna fritt fĂ„r avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlĂ€gsen stĂ€llning har dessa principer lĂ€ttats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen nĂ€r behov föreligger.
Ăr svensktalande ett bĂ€ttre folk? Om finsktalande utrikeskorrespondenters syn pĂ„ mötet med det svenska samhĂ€llet
Abstrakt: Det Àr i mötet mellan utrikeskorrespondenter och frÀmmande samhÀllen som utrikesnyheter uppstÄr. Dessa nyheter har ett stort inflytande pÄ hur vi ser pÄ vÀrlden. Somingredienser i dessa möten kan det sÀtt pÄ vilket utrikeskorrespondenter bemöts pÄverka den bild de förmedlar till sina respektive hemlÀnder.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhÀllet. Ett annat syfte Àr ocksÄ att undersöka om de stereotypa förestÀllningar, som svenskar och finlÀndare har om varandra, samt om övriga förutsÀttningar i deras vardag i Sverige, pÄverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för nÀrvarande Àr verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska kÀllor. Den teoretiska referensramen omfattar bl.
Strandskyddsdispens för landsbygdsutveckling. DÀr LIS-omrÄde inte antagits i översiktsplanen
Strandskyddet i Sverige har vÀxt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrÀttsliga tillgÄngen till strÀnderna och skapa goda levnadsförhÄllanden för vÀxter och djur. FrÄn att vara ett tillfÀlligt skydd pÄ vissa omrÄden, Àr det idag ett generellt skydd för omrÄden dÀr land och vatten möts. VÄren 2009 trÀdde förÀndringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka omrÄden som Àr lÀmpliga för detta, Àr kommunens översiktsplan utpekat som ett vÀgledande dokument.
Sjöfart, kyltransport och framtiden hÄllbara sjöfart.
AbstractDenna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundlÀggandeprojektering samt en översiktlig analys av hur anvÀndandet av olja som huvudsaklig energikÀlla tillframdrivning kommer att förÀndras i framtiden. Sjöfart Àr en global marknad som Àr hÄrtkonkurrensutsatt. Stora delar av vÀrldens försörjning av rÄolja, oljeprodukter, mat, stÄl och andralivsnödvÀndiga rÄvaror och förÀdlade produkter sÀkerstÀlls m.h.a. sjöfarten. För att faststÀlla att sÀkerhetenÀr acceptabel pÄ denna marknad sÄ finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla lÀnder med intresse isjöfart.
Syns vi - finns vi !? : marknadsföringsstrategier för Svenska FSC
A couple of hundred years ago half of the earth?s surface was covered by forest. Today, only half remains and every year an area the size of Nepal is disappearing. Deforestation, together with the burning of fossil fuels, is also one of the reasons for the increasing greenhouse effect. Another relatively unknown problem for the world?s forests is the trade with illegally harvested timber.
Att skapa en restorativ plats : ett designförslag för en restorativ trÀdgÄrd
Att mÀnniskan blir pÄverkad av miljön hon har omkring sig Àr
ingen ny idé, och att vi mÄr bÀttre i naturmiljöer Àn i andra miljöer
Àr ocksÄ nÄgot man har trott lÀnge. PÄ senare tid har det kommit
platser i form av hÀlsotrÀdgÄrdar som Àr skapade just för att göra sÄ
att vi mÄr bÀttre. Det finns bÄde rehabiliteringstrÀdgÄrdar dÀr man
aktivt arbetar i trÀdgÄrden för att mÄ bÀttre, restorativa trÀdgÄrdar
dÀr det Àr miljön som ska pÄverka till att mÀnniskor mÄr bÀttre och
rehabiliteringstrÀdgÄrdar dÀr bÄde miljön och aktivt arbete ska verka
för att fÄ mÀnniskor att mÄ bÀttre.
I detta arbete ligger fokus pÄ sjÀlva mljöns pÄverkan pÄ mÀnniskor
utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra
restorativ trÀdgÄrd kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie
över olika teorier om varför mÀnniskor mÄr bra i naturmiljöer, vilka
utemiljöer och element mÀnniskor tycker bÀst om, och olika förslag
över vad en restorativ trÀdgÄrd bör innehÄlla. Samt Àven en fallstudie
över HÀlsotrÀdgÄrden i Torup, en befintlig hÀlsotrÀdgÄrd dÀr den
restorativa aspekten har en stor roll.
K2 En fallstudie av ett forsknings- och utvecklingsföretag
Bakgrund och problem: Utvecklingen inom redovisningen har gÄtt mot förenkling och att denadministrativa bördan skall lÀttas för mindre aktiebolag. Detta har lett till att BokföringsnÀmnden harstartat K?projektet som ska ge företagen möjlighet att vÀlja ett samordnat och förenklat regelverk. Idet nya projektet har framförallt kategorin som gÀller för mindre aktiebolag, K2, varit hettomdebatterat. Författarna tycker dÀrför att det Àr intressant att studera vad som skulle hÀnda medredovisningen i ett specifikt FoU?företag vid en övergÄng till detta regelverk dÄ diskussioner förts omdenna typ av företag kan komma att stöta pÄ problem.
Punkestetik : Provokation, revolution eller D.I.Y.?
Den hÀr uppsatsen undersöker punken och nÄgra aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka nÄgra av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nÀmns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare pÄ. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som lÄg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag Ät Pistols har ocksÄ lagt grunden för förestÀllningen om vad punkestetik Àr. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tÀnkas fungera utifrÄn en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet.
UtvÀrdering av Trafikverkets ÄtgÀrdsförslag för personpÄkörningar, suicid och plankorsningsolyckor pÄ jÀrnvÀgen i Region VÀst
106 personer omkom eller skadades allvarligt under 2011 pÄ jÀrnvÀgen i Sverige. Trafikverket jobbar stÀndigt med att förbÀttra sÀkerheten bÄde inom och pÄ jÀrnvÀgen, allt i enighet med deras vision som lyder, MÄlet för sÀkerhet inom jÀrnvÀgstransportomrÄdet Àr att antalet omkomna och allvarligt skadade inom jÀrnvÀgstranssportomrÄdet fortlöpande ska minska.Trafikverket Àr en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för lÄngsiktig planering av infrastrukturen samt för byggande, drift och underhÄll av de statliga vÀgarna och jÀrnvÀgarna. De Àr ocksÄ skyldiga att utreda alla olyckor som sker pÄ jÀrnvÀgen och komma med ÄtgÀrdsförslag sÄ att liknande olyckor inte sker i framtiden.Den hÀr rapportens huvudsyfte var att granska och följa upp de ÄtgÀrdsförslag av fysisk karaktÀr som Trafikverkets olycksutredare har angivit i sina utredningsrapporter och se vilka ÄtgÀrder av dessa som blivit genomförda. Rapporten behandlar olyckstyperna personpÄkörningar, suicid samt plankorsningsolyckor i Region VÀst, som bestÄr av Hallands, VÀstra Götalands och VÀrmlands lÀn. Tidsperioden för olyckorna Àr 2005-01-01 till 2012-05-31.
Mer eller mindre. Om resursfördelning för elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik
SyfteSyftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad Àr resurs för sÀrskilt stöd i matematik och vem Àr i behov utav det? Hur fördelas de och stÀmmer fördelningsmodellen med behovet av sÀrskilt stöd i matematik? Hur anvÀnds resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmÄn för sÀrskilt stöd i matematik?MetodMed en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lÄgt, lÄgt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsomrÄde. DÀrefter följdes resultatet upp och stÀlldes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes ocksÄ utifrÄn information frÄn personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.
Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt grÀnsarbete i specialpedagogisk programlitteratur
Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.
Handel som vapen mot fattigdom : Ăr Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?
Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.
Kan lantbrukare köpa sig bÀttre vÀder? : en jÀmförande studie mellan lantbrukare som abonnerar pÄ SMHI lantbruksvÀder och lantbrukare utan extra vÀderinformation
Det finns fÄ saker som berör och diskuteras mer Àn hur vÀdret Àr eller kommer att utveckla sig. För företag i en rad branscher Àr information om vÀdret ett stort hjÀlpmedel vid planering av verksamheten. Speciellt lantbruket Àr i de flesta fall extra beroende eftersom vÀdret har en sÄ stor inverkan pÄ odlingen. Vi kan ju inte göra sÄ mycket Ät vÀdret, men med rÀtt information bör det finnas bÀttre möjligheter att planera och förbereda för kommande vÀderlek.
SMHI ? Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Àr den myndighet som i Sverige utfÀrdar vÀderprognoser.