SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

I detta arbete undersöks några lärares föreställningar om kopplingar mellan språk, klass och skolframgång. Med utgångspunkt i skolans reflexiva förhållande till språket analyseras hur lärarna ser på arbetarklasselevers svårighet att förstå ett språk de inte är socialiserade i och hur denna syn påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lärare från två olika skolor har intervjuats och deras berättelser och upplevelser har tjänat som grund till analysen och teorierna. Två av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt då informanten inte har kunnat närvara. Med utgångspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie på Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhållande till språket och skolans krav på ett reflexivt, objektifierat språk, samt på Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgång och på Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkännandet av vissa elever i namn av utjämning.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syfte Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers livsvärld i relation till fenomenen hur pedagoger hanterar utmaningen med utagerande barn i sin grupp samt hur pedagogers erfarenhetsbaserade lärande tar sig uttryck i arbetet med utagerande barn. Studien söker svar på följande frågor:? Vilka faktorer kan leda fram till en vändning i arbetet med utagerande barn?? Vad är det som medverkar till att pedagoger utvidgar sin handlingsrepertoar i arbetet med utagerande barn?? Vilka strategier och pedagogiska redskap upplever pedagogerna bidrar till att utveckla förmågan till samspel hos barn med utagerande beteende?MetodStudien tar sin ansats ur livsvärldsfenomenologin. Livsvärlden kan beskrivas som den värld i vilken vi lever och är involverade i. Människans livsvärld synliggörs genom dess handlingar och vardagsliv.

Många av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska föräldrar, utan visar istället tecken på en otrygg anknytning, en ofta förekommande form är desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan få långtgående följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svårigheter med att hantera påfrestande situationer i livet. Utifrån ovanstående problemformulering syftar vår studie till att ta reda på om ett barn som visar tecken på att ha en otrygg anknytning till sina biologiska föräldrar, kan förbättra sitt anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsföräldrar? Vårt syfte med studien är att förstå hur familjehems förmåga att erbjuda barn tillgänglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets självständighet och självförtroende påverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring anknytning och vilka förändringar familjehemsföräldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gång.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar på detta tilltal. Avsikten är mer preciserat att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehåll och struktur på subjektiva upplevelser och erfarenheter såsom de framträder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad väcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framträder dessa upplevelser för mig på ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

I uppsatsen undersöks pronomen som kan brukas könsneutralt och omskrivningar som brukas i stället för dessa pronomen i åsyftning av en könsneutral referent (personbeteckning). Materialet som undersökts är 20 studentuppsatser, varav innehållet i 12 har ett genusperspektiv. Jag har utgått från att följande varianter har används i uppsatserna: pronomen som han och hon, dubbla pronomina: ex han/hon, det determinativa pronomenet den, reflexiva pronomen, demonstrativa pronomenen som denne/denna, indefinita pronomen, 2:a pers. personliga pronomen, pluralisformer, metonymier, upprepning av personbeteckningen, synonym till personbeteckningen, växling från singularis till pluralis, tilltal, infinitiv, passiv och substantivering.I regel brukas pronomen som han eller hon om det går att utläsa ur kontexten att en personbeteckning innefattar majoriteten män respektive kvinnor. Dessa är i grunden inte könsneutrala men kan brukas som sådana.

SammanfattningUppsatsen är en fördjupning av en C-uppsats i ämnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur elever uppfattar ämnet samt att påvisa ämnets användbarhet i arbetet med värdegrunden i skolan.Uppsatsens frågeställningar är:- Vad uppfattar elever i åldrarna 11-14 att undervisningsämnet pedagogiskt drama är?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhåller sig denna uppfattning till värdegrunden i skolan?Metoden för arbetet är Reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. Tillämpningen utgår från en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod där fokus ligger på den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgår ifrån de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstärker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gång sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken påverkar arbets-sättet och utfallet.

I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rättslig utveckling, med ett särskilt fokus på preklusionsreglerna. Med hjälp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omständigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet från den teoretiska modellen läggs sedan till grund för förståelsen av preklusionsreglernas inverkan på rättens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att ställas inför samma typer av konflikter som underrätterna. Underrätterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte är ägnade att leda till rättslig utveckling.

Studiens syfte var att undersöka det pedagogiska mötet ur ett elevperspektiv. Vilka olika typer av möten upplever en elev och hur påverkas hon/han av dessa? Sju intervjuer genomfördes med elever som gick sista året på Omvårdnadsprogrammet. Undersökningen gjordes genom en öppen riktad intervju. Studien var kvalitativ och fem olika teman kunde urskiljas, det var mötet med kompisar, mötet med lärare, mötet med handledare, mötet med patienter och mötet med självet.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig. Ytterligare är målet att få en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsätts i arbetslivet, samt om certifieringen handlar om kompetensutveckling eller mode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personer som har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ett svar på frågeställningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och en enkät där två av tre svarade. Resultatet från dessa intervjuer visar att respondenterna har en blandad syn på ScrumMaster certifieringen..

Denna uppsats har fokuserat på att undersöka vad som påverkar konsumenternas köpbeslut av aktuella modekläder. För att besvara denna fråga har vi tagit hjälp av teoretiska litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer.Genom intervjuer får vi veta varför konsumenterna inhandlar modekläder samt vilka informationskällor som ligger bakom deras köpbeslut. Vidare får vi av intervjuer med ett antal modebutiker även veta hur återförsäljare agerar för att påverka konsumenternas köpbeslut via butikens marknadsföring..