Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

Denna studie är en arbetsmiljöanalys av LKABs förädlingsverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Syftet med studien har varit att med hjälp av deltagande observationer och analyser av avvikelserapporter analysera arbetsmiljön och säkerhetsarbetet ur ett medarbetar- och operativt perspektiv. De frågeställningar som legat till grund för studien har handlat om att identifiera brister i arbetsmiljön genom att fokusera på kommunikation, attityder och beteenden när det gäller säkerhetstänkande bland personalen.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har avvikelserapporter från tre olika arbetsplatser på förädlingsverken inom LKAB studerats och analyserats. Dessa avvikelserapporter består av inrapporterade olyckor, risker och tillbud som inträffat under en tio års period. Utöver detta har även deltagande observationer gjorts på de tre olika orterna där totalt sex arbetsdagar med observationer utförts.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext.

 Titel: Maskulin hegemoni och feminin omvårdnad     En studie om distriktsköterskors syn på mäns hälsa och strategier vid hälsosamtal med män Arbetets art: Självständigt arbete i genusstudier Program/Kurs/kursbeteckning: Magisterutbildning med inriktning mot genusstudier Arbetets omfattning:15 högskolepoäng Sidantal: 37 Författare: Lena Söderblom Handledare: Henrik Eriksson Examinator: Pia Lindberg      SAMMANFATTNING Hälsoparadoxen visar mäns kortare medellivslängd samt död i många åtgärdbara sjukdomar. Lågutbildade och män dör oftare i åtgärdbar sjuklighet än både högutbildade och kvinnor.  Högutbildade har lättare hitta vägar till vård och får också ett bättre bemötande. Inom primärvården bedrivs olika hälsopreventiva aktiviteter, bl.a erbjuds 40 åringar ett hälsosamtal, vilket utförs av distriktsköterskor. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från manlig hegemoni enligt R. Conell, samt Y.

Bakgrund: Bröstcancer hos män är en ovanlig, ouppmärksammad sjukdom. Mindre än en procent av alla som får bröstcancer är män. Detta gör att männen som drabbas av denna sjukdom inte bara går igenom de motgångar som en cancersjukdom innebär utan även vad det kan innebära att drabbas av en sjukdom som vanligen drabbar kvinnor.Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En litteraturöversikt då nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Dessa hade kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod och hämtades från Cinahl och referenslistor från andra vetenskapliga artiklar. Studierna analyserades genom en indelning av data i olika huvudteman och underteman.Resultat: I resultatet framkom det tre huvudteman i den manliga bröstcancerupplevelsen.

Att problematisera hur uppfattningen om machokultur påverkar unga mäns maskuliniteter? Vad är unga mäns uppfattningar och erfarenheter av machokultur?? Upplever unga män att machokultur har en påverkan på formandet av maskuliniteten?Det tillämpas kvalitativ metod i studien. Empirin som samlas in består av texter skrivna påInstagramkontot Machokulturen samt tankar och åsikter från tre fokusgruppsintervjuer medmän mellan 20-30 år. Empirin presenteras och analyseras med hjälp av narrativanalys.Resultatet i studien visar att uppfattningen om machokultur påverkar maskuliniteter beroendepå var en man står i genushierarkin inom hegemonisk maskulinitet. Platsen i hierarkin avgörom en man får ingå i homosocialitet och machokultur..

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare.

Syftet med denna uppsats ?r att bredda f?rst?elsen f?r maskuliniteter genom att studera butchidentitet bland unga vuxna i Sverige idag. Empirin insamlades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket ?r l?nat fr?n maskulinitetsstudier, queerteori, samt fenomenologi.

Syfte och frågeställningar:Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensätter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förändring i samhället rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt är studiens avsikt att undersöka hur detta påverkar konstruktionen av maskulinitet. De frågeställningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhåller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?Metodologi:Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 år där en del hade utländsk bakgrund.

Syftet med studien var att utifrån fem personers erfarenheter av ätstörningar ge exempel på vilka riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av ätstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel på riskfaktorer som förmodas påverka utvecklandet av ätstörningar är kön, ålder, missnöje med vikt och kroppsform, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll, dålig självkänsla, det västerländska samhällets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot ätstörningar bör man identifiera varför vissa individer är mer benägna att utveckla sjukdomen än andra. Metoden som använts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrån en reflexiv ansats, som innebär att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt återgett intervjupersonernas subjektiva berättelser.