Vårt examensarbete handlar om ett förändringsarbete där sex förskolor går från individuella utvecklingsplaner till att använda pedagogisk dokumentation. Syftet och frågeställningen är inriktade på att studera hur pedagoger från förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till är den etiska aspekten på pedagogisk dokumentation, ett förändringsarbete där den pedagogiska dokumentationen är central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. Vårt resultat visar att vår undersökningsgrupp överlag är negativa till att använda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

I denna forskningsstudie har vi undersökt elever med invandrarbakgrund och deras utveckling av språkflytet. Detta har skett under arbetet med en teateruppsättning. Arbetet handlar om elevernas eventuella framsteg i språkflytet genom arbetet med drama samt de olika integrationsaspekterna som ingick i gruppsammansättningen. Syftet var att undersöka hur språkflytet hos en grupp elever utvecklas. Vad sker i deras språkutveckling då de får möjlighet att integrera mellan grupper, i arbetet med drama? Vi valde att använda oss av aktionsforskning som metod i vår undersökning.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen Reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Uppsatsen besvarar frågan hur högläsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan användas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och Reflektion kring livsfrågor från skolår 1. Arbetet visar hur högläsning av skönlitterära böcker som tar upp historiska händelser och viktiga livsfrågor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i två klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett högläsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan på samma sätt i de två klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgång med projektet.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

Denna undersökning avser att belysa vad personalen anser är de bästa insatserna de kan göra för patienter med högfungerande autism. Intervjuer har utförts på en psykiatrisk klinik inom länet angående vad deras tankar är. Personalen bestod av fyra yrkeskategorier läkare, psykologer, arbetsterapeuter samt sjuksköterskor. Resultaten visar att de olika yrkesgrupperna har ett flertal gemensamma tankar kring personer med högfungerande autism, exempelvis vad dessa personers begränsningar består av, att en förtroendefull relation samt hög kontinuitet är viktiga faktorer i behandlingen. De skiljer sig åt när det gäller vilken vårdinstans som är mest adekvat.

Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och Reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna.

My aim with this diploma work is to find out if the students consider development deliberations as a good forum in order to promote their knowledge development or not. I have also examined if the development deliberation is experienced as giving for the pupil or not, what I have been studying from the pupil's perspectives.MethodI have implemented three qualitative interviews with three students from class nine in a compulsory education that lies in Botkyrka municipality. There, I have also an implemented questionnaire survey with two half classes from same class.Materials To my study I have linked literature where research aims himself in on how teachers have worked with development deliberations in the school.Results Students that I have interviewed does consider development deliberations as a knowledgep romoting forum, but most as a forum for clear about study results. The students in the survey consider development deliberations as giving only when the result turns out to bee good.Importance for teachers As each development deliberation is unique, you can not come to a certain implication that all deliberations are experienced in the same way as the result shows. But that can last stakeholder for the teacher is to see how one development deliberation can to be experienced of several students.

Föreliggande examensarbetes syfte är att belysa fem utvalda matematiklärares sätt att se på planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lärarnas planering. Arbetet baseras på en intervjustudie som är utförd på grundskolans senare del. Av lärarnas beskrivningar i intervjuerna att döma så planerar de ganska likt varandra. Lärarnas planering utgår främst ifrån läroboken, de ger också uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna är en viktig utgångspunkt för planeringen. Lärarna använder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser läroboken som en förlängning av kursplanen och på så sätt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mål.

Examensarbetet är ett försök att arbeta med begreppen mångfald och komplexitet som stadsbyggnadstermer. Jag har valt ett studieområde som har egenskaper typiska för Stockholms ytterstad, en heterogen och sammansatt stadsmiljö som jag i arbetet karakteriserat som det samtida stadslandskapet. För studieområdet har jag arbetat med en nulägesbeskrivning för att förstå hur det är uppbyggt och fungerar idag. Utifrån den bild jag skapat mig genom nulägesbeskrivningen har jag sedan försökt spekulera om en stadsutveckling med mångfald och komplexitet som viktiga kriterier. Något som utmärker studieområdet är en tydlig uppdelning i funktionsseparerade delområden, ett verksamhetsområde, ett småhusområde och ett flerbostadshusområde.

Inom plastindustrin behöver rester och defekter från tillverkningen återvinnas genom att smälta ner dessa med den nya plasten. För att kunna göra detta behöver plasten reduceras i storlek så de liknar råmaterialet, vilket vanligen görs med en granuleringskvarn. Rapid Granulator AB är en svensk varntillverkare och har sitt säte i Bredaryd. Vid användning genererar kvarnarna mycket buller vilket inte är önskvärt ur arbetsmiljösynpunkt. Målet med detta examensarbete är därför att konstruera en inmatningsdel åt Rapid som reducerar ljudnivån.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på en småbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickor respektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämne väcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljande Reflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällande genus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekterna socialisering, kvinnligt/manligt och färg som genusmarkör med utgångspunkt i den sociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manliga egenskaper.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när Reflektion görs så sker lärande och utveckling.