Det som skapas idag är ett resultat av vad som tidigare skett. I den här undersökningen problematiserar och resonerar jag kring samtidens kriterier till historiska traditioner inom möbeltapetseraryrket. Primärt rör sig arbetet kring textila ytor och i detta fall möbelklädslar. Inledningsvis ges en kort bakgrund om inspiration och metod. Vidare följer undersökningens huvuddel där bakgrunden, inspirationen och metoden flätas samman med hjälp av frågeställningen: Hur kan man arbeta med ytan inom möbeltapetsering på fler sätt än vad man tidigare gjort och vidareutveckla arbetet med klädsel? Kan man ta tapetserarstilens tankar om dekoration/ytförändring till dagens ideal och i så fall hur?Avslutningsvis redovisas resultatet i undersökningen där metoden samt teknikproblematiken presenteras i form av ett antal slutprodukter.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och Reflektion för studenter och lärare..

In this thesis the core of the nursing professional skill will be portrayed through the opportunities of the essay writing. Thus the tacit knowledge, which is at the verge of erosion in a zeitgeist where medical care shall be cost-efficient and where development is mainly based on scientific research, will be articulated. Scientific articulation of knowledge has gained increasing importance on the expense of the practical knowledge. Healthcare professional skill requires a refind ability of judgment, which absorbs its nourishment from both scientific knowledge and the proven proficiency expertise.Professional skill expresses itselfs through action, especially through the acting in unexpected incident. Experience is developed into knowledge through reflection.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur personer som har genomgått viktminskning i grupp upplever att de har påverkats av själva gruppen samt söka få förståelse för själva grupprocessen. Metoden som användes var intervju, där fem personer i åldrarna 32- 48 år ingick, en man och fyra kvinnor. Resultatet som framkom var att gruppen har påverkat personerna på olika sätt, till exempel genom bidragandet av motivation och socialt stöd som för många har underlättat deras resa mot en sundare livsstil. Gruppen hade en större inverkan i de fallen där personerna kände varandra och där det öppnades upp för diskussion och Reflektion gruppmedlemmarna sinsemellan, något som också bidrog till lärande. Slutsatsen är alltså; Ja, gruppen har en påverkan, men hur pass stor den påverkan är skiljer sig mellan olika grupper och individerna som befinner sig i dem..

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en operationsavdelning.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en operationsavdelning.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och Reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

Kring och inom skolans förs hela tiden en debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som är nödvändigt för en elev att påvisa kunskap om för att få ett visst betyg. Även vid vilken ålder betyg skall börjas delas ut är uppe till debatt.I kursplaner så finns det olika mål som elever skall uppnå alternativt sträva efter. Som det ser ut idag så är det till stor del endast kunskapsmålen som betygssätts och om detta kan man alltid ha en åsikt. Hur eleven lyckats i sina strävanden blir tyvärr många gånger ointressant trots att kursplanernas syften menar något annat.Detta arbete är ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och på så sätt finna de elever som har uppnått ett visst mått av Reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i ämnet historia på gymnasienivå..

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med Reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar.

Syftet för vår studie var att förstå barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att få tillgång till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och känslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade då de skapade, byggde eller konstruerade något, men också då de klädde ut sig, dansade eller när det kom gäster.

Palliativ vård är ett tillvägagångssätt som ska förbättra livskvaliteten hos döende patienter och deras närstående. Palliativ vård är en del i sjuksköterskeyrket och framkallar många tankar och känslor hos sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kunskap inom palliativ vård av vuxna patienter. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. 21 vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre kategorier: Känslan att vara utanför sitt kunskapsområde, känslan att vara tillräckligt rustad och behov av ytterligare utbildning.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Syfte: Syftet med studien är att, inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt, studera om och hur samverkan mellan skolans elevhälsoteam och den pedagogiska personalen påverkar synen på elevhälsoarbete. Syftet är också att studera om och hur en eventuell förändring av synen får konsekvenser för hur elevhälsoarbetet på skolan utformas.Teoretiska ramar: En av studiens utgångspunkter är Reflektion, i betydelsen reflektera över sin egen syn på elevhälsoarbete och vilka konsekvenser denna syn får på förhållningssätt och agerande i den egna verksamheten. Då människan genom Reflektion upptäcker och förstår sitt eget förhållningssätt i olika situationer kan Reflektionen leda till förändring. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärande genom att människan interagerar med sin omgivning och ständigt tar till sig kunskaper från densamma. I samspel med andra utvecklar människan kunskaper och färdigheter som hon sedan gör till en del av sitt eget tänkande och handlande.