Följandet arbete är en Reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords ? The Reawakening.I början förklaras mitt syfte och mål med arbetet som följs av en frågeställning kopplat till det. Jag kommer även att beskriva olika teorier som jag tittade närmare på angående spelbalansering. För att inleda läsaren till spelet Dreamlords ska jag även förklara den generella spelprincipen av hela spelet. Därefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete.

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevensegen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassadundervisning med en Reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan.

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sätt att orientera sin sinnesstämning och empati. Då empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats på individer med en yrkesroll som ledare då de har skäl att hantera sin empati. Undersökningen baserades på en egen utformad enkät med 33 påståenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare från sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett Reflekterande sätt och empati.

Syftet med följande arbete är att ta reda på vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har använts för att ta reda på vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsättningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrån uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrån hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsättningar. Sammanfattningsvis visar resultaten av våra intervjuer att respondenterna menar på att begreppet handledning är svårdefinierbart. Handledning betyder olika utifrån person, situation och sammanhang men värdet av handledning är samstämmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt Reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt Reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar.

Uppsatsen är en Reflekterande text som behandlar det verk som skapats av mig under examensarbetet i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett fordon skapat i samarbete med företaget EA DICE där prestanda, utseende och resurser har varit största fokus. Den Reflekterande texten inleds med en inledning där det framgår hur och varför jag valde examensarbete följt av problemställning och mål. Vidare redogörs vilka begränsningar och avgränsningar som gjorts i arbetet och reflektioner kring det slutgiltiga resultet. Efter detta följer en förteckning över vad verket består av och arbetsprocessen bakom det hela.

Det finns olika tekniker för att lära sig få klardrömmar. Man kan gå från vakenhet till medvetenhet i dröm eller bli medveten när man är i drömmen. Ytterligare en metod är att skapa cues med yttre stimuli. I denna studie jämfördes effektiviteten i att få klardrömmar mellan kritiskt Reflekterande och en intentionsteknik. 60 personer i tre grupper, en för respektive teknik och en kontrollgrupp, fick i 4 dagar under 2 veckor följa sin grupps instruktioner och notera antal klardrömmar.

I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsättningar som finns samt hur de går tillväga för att utveckla densamma. Arbetet utgår från en inriktning sett utifrån pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolåren, i klassrums- respektive lärarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgångspunkt i teorierna kring deltagande målstyrning samt den Reflekterande praktikern.

Detta examensarbete undersöker hur lärare i år 4 arbetar med skönlitteratur och boksamtal i sin undervisning. I studien har Chambers modell och forskning kring skönlitteraturens roll i undervisningen samt samarbetet mellan skola och folkbibliotek undersökts. Lärare och bibliotekarier har intervjuats och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat.Studien visar att lärares egna engagemang, kunskap och intresse är avgörande för hur man på ett framgångsrikt sätt kan arbeta med skönlitteratur för att nå delar av målen i svenska. Det framkommer också att Reflekterande läsning bidrar till att utveckla elevernas språk och ordförråd. I vår studie framkommer det av tidigare forskning och resultaten från intervjuerna att ett bättre samarbete mellan skola och folkbibliotek skulle vara önskvärt.

Den kliniska utbildningen är en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer på lärosätena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krävs vad det gäller teori och praktik behövs Reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien består av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrån syftet med litteraturstudien. Dessa teman är; reflektion sammanlänkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion främjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

Syftet med min undersökning var att studera om textillärare tillämpar elevreflektion i sin undervisning och på vilket sätt, samt att se hur de ser på elevreflektion. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier och en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes med verksamma textillärare i Västerbottens län. Enkätsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrån enkäten visar att lärarna använder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det är viktigt.

Uppsatsen är en Reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skaptas inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en datoranimerad speltrailer för det fiktiva spelet ?Ashes?, med ljudeffekter och musik. Trailern är 80 sekunder lång, renderad i 3D med tydliga inslag av 2D-grafik, med ljudeffekter och musik. Uppsatsen inleds med idén till verket och de mål som satts upp för arbetet.

Denna Reflekterande text behandlar utvecklingen av ett spel som har skapats för att spelas med en delaktig industrirobot. Verket är en digital prototyp som har skapats efter ett antal krav och förutsättningar som ett fysiskt spel till en robot har och fungerar som en hjälp, för att visa hur ett spel till en robot kan utvecklas. Målet har varit att skapa ett underhållande spel till casual gamers och har under spelets utveckling testats i viss omfattning för att se hur det har tagits emot av målgruppen.Innehållet i denna text beskriver verkets syfte och mål samt problemställning. Sedan följer information om vad casual games är och en Reflekterande text om de olika delarna i både det fysiska spelet och den digitala prototypen. Den går även igen utvecklingsprocessen och testningen som utfördes till spelet.Resultatet är ett digitalt spel som har tagit emot relativt väl av målgruppen och de flesta ansåg det vara underhållande.

I den här Reflekterande texten studeras det hur ljudet och bilden samspelar med varandra.Med stöd från litteraturstudien som har gjorts om ämnet, en analys av en klassisk Disneyfilm som har utförts genom att studera hur filmmusiken har använts i filmen, och erfarenheter som har erhållits från arbetet med verket har samspelet mellan ljud och bild studerats. Problemställningen för den här Reflekterande texten har varit: Hur kan samspelet mellan ljud och bild användas för att förmedla en önskad stämning i de scener vi har valt att skapa? På vilket sätt kan ljudet användas för att binda ihop tagningarna till en enhet? Målet med verket har varit att jag ihop med en annan student vid namn Annette Nielsen ska skapa en pitchfilm till den tilltänkta långfilmenGabriel Glömmer som baseras på barnboken Gabriel Glömmer (Löfgren, 1965). Därefter ska det nystartade företaget Ögongodis Animation med hjälp av denna pitchfilm försöka sälja in idén till svenska medieföretag som SVT och TV4. Slutsatsen av studien som har gjorts i denna Reflekterande text visade att med hjälp av musik är det möjligt att förmedla en önskad stämning i en filmsekvens.

Det här examensarbetet behandlar lärares rädslor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka rädslor som påverkar lärare. Jag har därför undersökt vilka rädslor lärare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav en är en fokusgrupp. Totalt deltog nio lärare som undervisar på gymnasiets Individuella program. Resultatet visar att de situationer som kan väcka rädslor hos lärare i skolmiljön har mycket varierande karaktär.