Syftet med denna studie är att undersöka hur modersmålslärare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har något betydelse för elevens lärande och vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda på om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmålsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i två modersmålsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmålslärare, och observationer vid sex olika tillfällen. Vi kom fram till i vår undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform än ett beslutsfattande forum.

Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? ? En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008 Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen. Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem.

Denna studie undersöker vad det är i åtgärdsprogram som överklagats av vårdnadshavare till Skolväsendets Överklagandenämnd, som är en del av den statliga, juridiskt kontrollerande styrningen av skolväsendet. Studien undersöker också hur Skolväsendets Överklagandenämnd beslutat i förekomna ärenden samt hur nämnden skrivit fram vägledande råd. Fullskalestudien som sträcker sig mellan 11-07-01 till 12-03-01 bygger på 24 överklagade och granskade åtgärdsprogram, vårdnadshavarnas yttranden samt nämndens beslut.  Resultatet visar att vårdnadshavarna, i många fall, överklagar processen, hanteringen och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Skolväsendets Överklagandenämnd granskar och tar besut utifrån hur väl huvudmannen har följt skollagens skrivning kring arbetet med åtgärds­program. Nämnden granskar innehållet, åtgärderna och åtgärdernas omfattning i förhållande till elevens påvisade behov.

Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna.

Anledningen till att jag vallt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktiker som lärarkandidat i läsår 1-3, upplevt NO-undervisingen så gott som obefintlig. Jag blev därför nyfiken på vad lärare i läsår 1-3 har för pedagogisk grundsyn på NO-ämnet i skolan? Vilket innehåll och arbetssätt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstående frågor. Intervjudelen är grunden i arbetet och litteraturen är tänkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lärare från fyra skolor.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper.

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta.

I en ständigt föränderlig stadsmiljö händer det ofta att träd måste tas ner på grund av ombygg- nationer, trots att de egentligen har många år kvar att växa på platsen. Att ta ner uppvuxna träd i förtid är en förlorad investering, både ur ett ekonomiskt och ur ett estetiskt perspektiv. Men istället för att ta ner träden finns ibland förutsättningar att flytta dem och ge dem en ny växtplats. Syftet med arbetet, FLYTT AV TRÄD, är att väcka tankar och intresse kring ämnet trädflytt och visa på hur man i metoden kan finna lösningar på olika situationer. I en framarbetad arbetsbe- skrivning skildras hur en trädflytt går till med hänsyn till det enskilda trädets förutsättningar och redogör för det praktiska utförandet av flytten. För att sätta arbetets två huvudfrågor, varför och hur, i en kontext har tre exempel där trädflytt utförts under de senaste åren i Sverige beskrivits. Motiven bakom och omfattningen av de tre fallen skiljer sig åt och visar på metodens möjliga användningsområden. I diskussionsdelen tas bland annat potentialen i en samordningsmodell för flytt av träd upp. Träd i offentliga rum, som en gång drivits upp på plantskolor, borde vid ändrad markplanering utnyttjas som en resurs istället för att tas ner. En ny växtplats för trädet skulle kunna hittas, antingen inom projektet eller via en trädförmedling säljas vidare till ett annat projekt.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

Syftet med uppsatsen är att utifrån temat ledning i krig klarlägga den uppdragstaktiskametoden och innebörden av ett uppdrag ur ett svenskt perspektiv.Uppsatsen behandlar slutsatser från uppdragstaktiken och hur uppdrag bör formuleras för attoptimera effekterna av uppdragsbaserad ledning. För att beskriva miljön som slutsatsernahärstammar från beskrevs delar av det tyska västfälttåget 1940, i huvudsak XIX.Pansarkåren. Källorna var dels första- och andrahandsbeskrivningar för att beskrivaovanstående förlopp med slutsatser, dels analyserat material i form av såväl uppsatser somreglementen. Slutsatsernas relevans prövades sedan med teorin ?Command Concept?, följtav en analys där slutsatserna används för att pröva hypotesen.

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll.

Barn använder låtsasleken för att undersöka samspelet mellan människor och göra det mer begripligt. Rollspel är en typ av låtsaslek för vuxna. Studiens syfte var att undersöka om rollspel förbättrar vuxna människors mentaliseringsförmåga, samt metodutveckling och generellt utökande av kunskap. En undersökning genomfördes där rollspel användes som verktyg för att försöka förbättra mentaliseringsförmågan. I grupper om fem personer genomfördes en intervention bestående av tre träffar om vardera tre timmar.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lärarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till läsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter både hos eleverna och hos läraren. I undersökningen ingick tio lärare i år F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till läsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att få tillgång till lärarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.