Saab Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom både den civila och militära sektorn. Fokus ligger på flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfärisk påverkan mm.Hög tillförlitlighet är en viktig faktor inom flygburna system. Det innebär att diverse stråltester tillämpas på elektriska system och komponenter, exempelvis minnen. Det är viktigt att försäkra sig om att minnena i de flygburna systemen fungerar riktigt och att konfigurationsdata inte förloras.Målsättningen med examensarbetet är att anpassa ett datainsamlingsprogram för minneselektronik, från en redan existerande testutrustning. Arbetsuppgiften innebär följande:?Läsa/skriva till DRAM?Lagra data på moderkortet?Presentera data i LabVIEWTestutrustningen ska kunna läsa och skriva till testminnet, lagra data på moderkortet och slutligen presentera data i LabVIEW.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.

Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever upplever skrivmoment i ämnen där skrivande vanligtvis inte har en central roll. Intentionen med studien är vidare att studera hur elevernas uppfattningar av dessa moment stämmer överens med lärarens syften och mål med undervisningen. Undersökningen utgår från olika lärandeteorier och bygger på tidigare forskning om bl.a. skriftspråkets roll i skolan och studier av elevers inlärning. Undersökningen är av kvasiexperimentellt slag och innefattar deltagande observation samt elevintervjuer.Av resultaten kan utläsas att förväntningarna på, och upplevelserna av, den ämnesövergripande skrivningen skiljer sig åt mellan lärare och elev.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Denna studie handlar om hur lärare uppfattar läxor och dess betydelse för lärande. Studien, som är en kvalitativ undersökning, är baserad på nio lärare som undervisar på gymnasiet i skilda ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Det pågår en debatt i skolvärlden idag ifall läxor är nödvändiga eller inte. Eftersom debatten främst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivå. Vi har med hjälp av litteratur och lärares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lärare ger läxor.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Syfte: Syftet med studien är: Att få kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om läsinlärning och läsförståelse. Den övergripande frågeställningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lässtrategier och läsförståelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv används som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lärares organiserande av lärande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien är utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner.

Syfte: I och med att det står tydligt i den nya skollagen och i Lgr 11 att elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen ska utredas, kommer det att krävas tydlighet inom skolan vad gäller kartläggning/utredning av behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att ta reda på om och hur pedagoger med specialpedagogiska arbetsuppgifter kartlägger elever i åk 3-9 med sent upptäckta läs och skrivsvårigheter samt hur arbetsgången är och om det finns en färdig plan för det.Teori: En elev som fungerar normalt i talspråkssammanhang men har svårt att läsa och/eller skriva har läs- och skrivsvårigheter. Glentow (2006) beskriver vad läs- och skrivsvårigheter är. Svårigheterna benämns som generella eller specifika. Specifika läs- och skrivsvårigheter måste kartläggas.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare arbetar med tidig läs- och skrivinlärning, hur det praktiska förhåller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete ställer sig i förhållande till styrdokumenten, det vill säga dagens läroplan.Detta arbete berör även svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av läsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlärning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans på lågstadiet.Resultatet av undersökningen är att lärare inte kan arbeta med läs- och skrivinlärning efter en färdig mall. Lärare måste anpassa sig själc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod används uteslutande, utan en lärares uppgift består i att plocka de bästa delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssätt som passar såväl lärare som målgrupp. Alla lärare arbetar med samma målstyrning, Lpo 94, men vägarna till målen varierar lika mycket som det finns lärare..

Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet.