AbstraktBetyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området.I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.

Skolan har gått ifrån katederundervisning, till att få eleverna mer aktiva i sitt lärande. Alla elever är mer eller mindre tvungna att gå på gymnasiet idag. Jag undervisar i teknik på ett praktiskt program och jag ser elever som är omotiverade och oengagerade. I min undervisning vill jag att eleverna ska ta ansvar för sitt lärande och att vi samarbetar för att eleverna ska nå målen. Det ska vara som en dans, både roligt och inspirerande.Tango är ett kroppsspråk.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål.

SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.

Det här examensarbetet handlar om hur yngre förskolebarn i två och tre årsålder gör för att vinna tillträde till lekar som redan påbörjats och initierats av andra barn.  Examensarbetets teoretiska utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där forskningsintresset riktas mot hur barns vardagsliv ter sig, och i detta fall med sökarljuset styrt mot förskolebarnens gemensamma lekar. William Corsaros teori om kamratkultur och tillträdesstrategier gör det möjligt att förstå hur barn tillsammans med andra barn konstruerar tillträden när de vill bli delaktiga i lek i förskolan.I undersökningen ingår elva barn mellan två och tre år och dessa barn observeras i sin naturliga förskolemiljö, där ett etnografiskt inspirerat tillvägagångssätt nyttjas. Datamaterialet analyseras således utifrån ett etnografiskt tolkningsförfarande med Corsaros tillträdesstrategier som grund. De insamlade observationerna bearbetas och analyseras i tre olika steg ? dessa tre faser integreras under hela forskningsproceduren.Resultatet visar att barn i två och tre-årsåldern, i likhet med äldre förskolebarn, använder sig av strategier för att vinna tillträde till pågående lekar.

Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet.

Kris, kris, kris! Löpsedlarna skriker ut sitt budskap och allt ställs på sin spets. Situationen är allvarlig och företagets kommunikativa kompetens sätts på prov. Det är just denna kommunikation, den relaterad till en krishändelse, som fokuseras på i föreliggande uppsats. Området anses vara intressant då det förefaller som om det föreligger en teoretisk kunskapslucka däri. Begreppen issues- respektive reputation management behandlar främst proaktiva åtgärder medan crisis management framstår som ett luddigt formulerat samlingsnamn för alla åtgärder relaterade till en kris.

AbstraktBetyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen.

Behovet av effektivisering och förbättring är ständigt aktuellt för organisationer och företag, inte minst inom den offentliga sektorn. John P Kotter (1996) har i över ett decennium studerat över hundra företag som genomgått förändringsarbete och utifrån dessa studier tagit fram en 8 stegs-modell för att hjälpa organisationer att genomföra lyckade förändringsarbeten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer upplever förändringsarbete utifrån Kotters ?framgångsrecept?. Ser chefer effekter av förändringsarbetet i sin verksamhet och finns det likheter mellan chefernas upplevelse av förändringsarbetet och Kotters ?framgångsrecept? för ett lyckat förändringsarbete?För att uppnå syftet har en kvalitativ ansats använts bestående av en fallstudie inom Strängnäs kommun som genomför ett stort förändringsarbete kallat Brobygget.

Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper.    Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval?   Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön.    Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra.

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer.Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts.Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.