Abstract Syftet med denna studie är att Reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare skolerfarenheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.

Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala äldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över såväl omvårdnad av kund som ett ansvar över upprätthållande av goda relationer med närstående. Det är viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med närstående. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg. Detta för att upptäcka eventuella brister och förbättringsområden inom arbetet med närståendekontakt och dess betydelse för omvårdnaden av den äldre människan. En manifest kvalitativ innehålls analys användes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika äldreboenden i Norrbotten.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att Reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Ett av skolans viktigaste mål är att förbereda eleverna för ett demokratiskt samhälle där vi i allt högre grad förväntas göra medvetna val och fatta viktiga beslut. Många av dessa val och beslut avser naturvetenskapliga samhällsfrågor, och kursplanen för de naturorienterande ämnena betonar förmågan att använda naturvetenskapliga kunskaper för att ta ställning i sådana värdefrågor. Vårt syfte med studien är att ta reda på i vilken grad elever och lärare upplever att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena används till värdefrågor, och om de är nöjda med dagens undervisning i det perspektivet. En enkätundersökning genomfördes med elever i år 9 och deras lärare för att ta reda på deras attityder till NO-undervisningen. Den visade att både elever och lärare ansåg att tyngdpunkten ligger på att lära fakta, och de önskar mer av värdefrågor i den naturvetenskapliga undervisningen, flickorna i högre grad än pojkarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat våra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jämställd förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrån deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jämställd förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrån en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhållningssätt, bemötande och hur det påverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jämställdhet inom förskolan.

Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling.

Cytostatikabehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod vid cancersjukdom. Genomgå cytostatikabehandling innebär att livskvalitén på- verkas både inför behandlingen, på sjukhuset, i hemmet mellan och efter be- handlingarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med cytostatikabehandling på grund av cancersjukdom. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av manifest kvali- tativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att frukta cytostatikabehandlingen men inse det nödvändiga: Att få rätt mängd information minskade ångesten och ökade kontrollen: Att leva i en berg- och dalbana: Att vilja leva sitt liv normalt: Att återgå till vardagen och Reflektera över det som hänt.

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan trygghet och lärande utifrån förs-kollärares perspektiv. En kvalitativ metod användes i genomförandet av studien. För att få en fördjupad förståelse intervjuades åtta förskollärare om deras tankar kring trygghet och lärande. Resultatet av detta examensarbete kan sammanfattas vid att förskollärarna arbetade dagligen och kontinuerligt med trygghet samt ett hållbart arbetssätt med medve-tenhet kring trygghet i en stimulerande miljö. Förskollärarna ansåg att barn känner trygg-het när de kan vara sig själva i förskolan, att de vågar anförtro sig till pedagoger samt visa känslor och tycka att det är roligt att komma till förskolan.

Syftet med studien är att studera lärarens intentioner och hur elever uppfattar lärarens budskap inom kemi på gymnasieskolan. Metoden jag använt mig av är Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, där jag har träffat lärare och elever var för sig för att Reflektera över lektionstillfället. De reflektionsfrågor jag använt mig av är mallen för en så kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) från Australien har utformat. Det är ett reflektionsverktyg men även ett sätt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman.

Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design där datainsamling skett genom sökning av litteratur.I hälso- och sjukvårdslagen står det: ?Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.?. Att arbeta klientcentrerat innebär en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlätta för klientens beslutstagande. Många av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmågan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta ställer krav på förmågan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat.Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmåga där arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förståelsen.