CBI Betonginstitutet är idag i en expansionsfas med en strävan att värna om den globalahållbarheten som medför större förväntningar på företaget och ökade krav från samhället somi världen. För att konkurrera i näringslivet medför detta en förändring i verksamheten och iverksamhetens processer. Detta ger ökad medvetenhet i helhet hos medarbetaren för attsamverka i organisationen och internationellt. För att kunna förbättras krävs det gemensamförståelse från samtliga medarbetare oavsett titel, där de gemensamt utvecklas kringorganisationen mål och visioner.Syftet med examensarbetet är att hjälpa CBI med sammanställning av deras huvudprocesser iledningssystemet samt en enkel överskådlig processkarta som smidigt kan integreras i SP:sverksamhet.Rapporten ger en redogörelse hur teori och praktiskt genomförande skiljs åt. Material tillexamensrapport, fick fram genom att studera CBI ledningssystem och genom litteraturstudiersamt avslutande intervjuer med medarbetare.Resultatet utgår från medarbetarnas beskrivning av deras arbetsmoment, därifrån skapades enprocesskarta för huvudprocesser och delprocesser som grund till CBI ledningssystem.

Bakgrund: Tanken bakom att arbeta i team är att det skapar mervärde då det möjliggör integrationen av specialiserade egenskaperna hos teamets medlemmar. I detta sammanhang används ofta begreppet synergieffekt. Men ofta föreligger det exceptionella svårigheter att få team att fungera överhuvudtaget. Flesta misslyckanden i teamarbete handlar om dålig gruppdynamik och ineffektivitet. Syfte: Att undersöka gruppdynamiska mönster i integrerade arbetsteam och utforska tänkbara återkommande mönster som skulle antyda att gruppdynamik kan hanteras mer framgångsrikt genom styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas.

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Uppsatsen behandlar effekter som uppstår när två skilda verksamhetsmodeller ska kombineras. I det här fallet är det den funktionsorienterade organisationsmodellen som ska användas tillsammans med processtänkandet. Själva syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka effekter som påverkar processarbetet i en funktionsorganisation. Under författandet av uppsatsen har slutsatserna växt fram från befintliga teorier kring process- och funktionsorganisationer, från vår empiriska undersökning och den genomförda analysen. Uppsatsens slutsatser framhäver effekter som kan relateras till en ökad förståelse för verksamheten nämligen: underlättat förbättringsarbete, kostnadslokalisering, organisatoriska hinder, organisationskrockar, rädsla, inställning och traditioner.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Problem: Hög personalomsättning är en realitet i många branscher, vilket gör att företag står för utmaningen att framgångsrikt bevara kunskapen inom företaget när de anställda väljer att lämna. Eftersom att kunskapen i ett företag är starkt relaterad till företagets konkurrenskraft är det av stor vikt att ta till vara på och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anställda. Tyst personlig kunskap är svår att kodifiera, och på så sätt svår att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom ämnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien ämnar examinera frågan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och då vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktären av både deskriptiv och explorativ studie. Data har primärt samlats in genom intervjuer på två olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer såsom teamarbete, nätverk och sociala aktiviteter används på de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer är dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Ett av de idag mest populära processbaserade sätten att utveckla verk­sam­heter är förbättringsarbete baserat på Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevärda förbättringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid främst rört själva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjänster kontoret tillhandahåller.Många forskare anser att Lean är universellt och kan tillämpas på alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sättningar­na skiljer sig åt mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjänstekontexter får vissa forskare att varna för att förbättringsarbete i tjänstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmåga om det bygger på en till­verk­nings­baserad logik.Syftet med studien är att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean på kontoret.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med att få sina elever att reflektera i och kring det de gör i skolslöjden. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fem yrkesverksamma trä- och metallslöjdslärare, undervisande i år 2-9 i grundskolan. Intervjufrågorna utgick ifrån slöjdens kursplan i Lgr11 och ett av de fyra långsiktiga mål, formulerade som förmågor, som undervisningen i slöjd ska ge eleverna möjlighet att utveckla, närmare bestämt förmågan att: ?analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp?. Genom intervjuerna har svar sökts på vad slöjdlärarna försöker få eleverna att analysera, värdera och reflektera kring, hur detta arbete går till och vad de anser vara det primära syftet med att utveckla denna förmåga.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker.